Helt tomt �r mitt Schatoulle,
min lyra ren i kras,
men �nd� p� mitt glas
st�r Kungens namn i gull.






Gif rum! Hwad �r p� f�rde?
Hwad �r f�r sorl och skrik?
Wid Krogd�rn full Musique,
och mycke folck af w�rde
med Jackor, sk�rp och band.
H�r ni! med bl� halsduken!
ni far med piskperuquen,
st�r stugan ni i brand?

  

Bewar oss, ingen kl�mtar,
�r elden l�s? wa ba?
�r kr�garn d�d? � ja!
d�r w�ndas han och fl�mtar.
Hwar ligger han Munsj�r?
D�r ligger han wid disken,
den tjocka Basilisken
incognito och d�r.

  

Hwad han �r bl� om nosen
med blemmor, som af krut;
K�ra Madame Wet hut,
hugg till den d�r Matrosen,
wet hut och r�nn och ryk.
H�ll k�fften trafwarlapper,
om du wor �n s� tapper,
s� skall du luckta stryk.

  

Du Kyckling will mig basa,
du slipper intet in,
nu s� skall och dit skin,
jag klappa till en trasa;
men si d�r wid sitt sprund,
d�r ligger han Kamrater,
s� tomh�ndt och s� flater;
med skorpan half i mund.

  

N� si den stora Kaksen!
Ach S�ta, sl�pp mig fram,
jo! det �r han Madame,
Mor Maijas man p� Laxen;
� neij jo �r det s�.
Han k�ns igen med m�da,
si �gonen blodr�da
och n�san himmelsbl�.

  

� intet d�r han G�ssar;
Spel opp en dans, sitt ner;
hwad sa du? Si han ler.
En sup snart slemmet l�ssar,
Uff ren han andas godt.
Satt stopet t�tt till truten,
spill intet p� Sourtouten,
l�t honom kluncka sm�tt.

  

H�, nu �r karln galanter,
s� blanck som Engelsk tenn,
�nnu en sup, noch en;
da capo, Musicanter,
ur w�gen Sl�dder hut
ut Byke och Bagage;
Sl� opp en ny fastage,
och piska f�nstren ut.






Tr�d fram du Nattens Gud at Solens l�gor d�mpa,
bjud Sti�rnan p� din Sky mot morgonr�dnan k�mpa,
gj�r ljumma b�ljan kall!
Slut �gats f�rl�t till, kom lindra qwal och kr�mpa,
och blodets �ngst och swall.

  

Ditt t�cke g�mmer alt, betracktom Floras g�rdar,
hur sk�nsta h�gder syns som m�rcka griffte-w�rdar
d�r korss och spetsar st�.
En turturdufwa gnyr, Mullwador, Ormar, M�rdar
ur sina kamrar g�.

  

Wid k�llan �r alt tyst, knapt r�r sig minsta myra,
n�r mot dess klara djup Timantes i sin yra
bespeglar M�nens klot.
P� Grenen af en Alm Alexis h�ngt sin lyra,
och slumrat wid dess fot.

  

D�r ligger karet stj�lpt och wattenkannan luta,
eij syns en enda hand �n n�got k�rl ingjuta;
sig hunden lagdt i ring,
f�rbi i tysta spr�ng sig hararna framskjuta,
och dansa f�ltet kring.

  

�n sitter l�rckan tyst, sin gr�na d�rr tillt�pper,
i R�g-skyln n�gon g�ng den swarta fogeln kn�pper,
wid Syrsans fr�na ljud.
Helt l�gt syns Swalans flygt, n�r Pan dess wingar sl�pper
till Regnets f�rebud.

  

Ur gr�set skymtar fram Ringblomman och bl�sippan,
just d�r S�ds�rlan sprang den Skogens nippertippan,
med sina snabba tripp.
H�r Sp�da Sparfwens rop i busken d�r p� klippan,
Kip, kip kipkip kipp kip.

  

Kring Nattens Maijest�t sig alt i dwala s�ncker,
mot rodnan af ett moln en �ldrig Urna bl�ncker
upp� en �tteh�g.
Bland drakar d�r p� gods, bland bloss och dyra sk�ncker
Sig Pluto sagta sm�g.

  

�n r�der Nattens Gud och �gat will sig sluta,
l�gg bort din pipa Pan, Alexis tag din luta
och sjung i skogens hwalf.
Tyst Fauner, gastar, troll, Cykloper h�lt at tjuta
wid Edra jordeskalf.

  

Eij Sp�doms-fogeln m� Augurens anda willa,
bjud tystnad uti skyn, l�tt Neptun sig inbilla
han wattuhwirfweln f�r;
biud branta klippans spets at tysta floder spilla,
Alexis lutan r�r.

  

Befall! Sirenen sig wid stranden sagta l�ija,
bryt Cupidonens arm, som rifs om hennes sl�ija,
och grumlar flod och elf,
eij Sunnan-w�dret m� den minsta ihlning r�ija;
Apollo spelar Sielf.

  

Arackne sl�pp din w�f och l�tt din r�nning stanna;
Kan du ditt �mma br�st mot lutans w�ld bemanna?
Neij, somna wid hans slag.
Vulcan l�gg sl�ggan ner, h�ll handen f�r din panna;
tyst nu! nu somna jag.






N�r lifs-bekymren mig eij qw�fwa,
s� pl�r jag efter gamla wahn
s� ungef�rligen om dan
en t�lf � Femton alnar w�fwa
af denna Sort s� kallad dr�ll,
men n�r mig mi�d och win eij brister,
som jag pl�r bruka j�mt till klister,
s� �r min hand o�ndligt sn�ll.

  

Jag opsatt Sexti alnar R�nning
och w�fwer nu som aldrab�st;
densamma till en br�llops-F�st
�r tingad af en �bolenning
och blir wid pass treqwarter bred.
Men som jag har s� b�lt at gj�ra,
s� knapt jag hinner handen r�ra,
s� f�r den w�fwen bli i fred.

  

Ett Sterbhus har jag ut p� S�der,
F�rm�git Borgarfolck, bewarss!
Karn har st�tt lik sen 1. Mars;
mitt �ga sk�ms, mitt hierta bl�der,
men s� �r saken i hwart ord:
De Rimm jag hade inf�rskrifwit,
p� Skeppet som blef w�derdrifwit
af Skepparn wr�ktes �fwer bord.

  

P� Norr i Stora Wattugr�nden,
�t en s� kallad F�rlagsman,
i Januarii w�ntar han
ett stycke stuf med guld i �nden;
men det nu platt ogj�rligt �r.
Jag w�nda at mig Tr�hand hotar,
at Slotts-Canclie min skugga motar,
och Fr�ija r�r sin Militaire.

  

Och i behof �r jag om klister;
jag skicka bort till Kastenhof,
upp� ett halfstop fick jag l�f,
men Far p� tomten stog s� bister,
och idlig p�cka p� contant.
Jag sj�ng p� rim f�r hans Matrona,
men hon tog sp�nnena ur skona,
och jag fick klister upp� pant.

  

S� �r R�tt-R�dighetens Tempel
i dessa sw�ra tider st�ngt,
jag aldrig kring i landet fl�ngt
och lurendr�gat falsker Stempel,
men altid sielf min wahra w�ft.
Nog ser jag andras snabba lycka,
men r�ttnu b�rjar jag f�rtycka,
at min afs�ttning g�r s� str�ft.

  

Jag dristar, fast mitt hierta b�fwar,
utbe mig burskap i mitt land.
Min Kung, som sett min l�tta hand
och ofta lett �t mina w�fwar,
at Han will med en n�dig wink
Tillw�rcknings-Premium mig besk�ra;
Commerce-Collegium i all �hra,
men jag jag w�fwer eij Calmink.






N�r jag will p� K�rlek t�ncka,
sjunger jag som Lucidor,
om min fattigdom gut�r!
Om hur Gudarna insk�ncka
mycket mal�rt i mitt Win.
Men hwad skall jag arme gj�ra?
Fredrickson tar meij i �hra
och en Palt min Concubin.






Wid br�dden af det glas, som st�r min grafw�rd n�ra,
Min Skugga tolcka will den glada Gudens �hra,
till R�rom i min hand sin gyldne pihl han st�llt
och sielf i sockrets fragg sitt w�send sammansm�lt.
Du �mhet! Guda-kraft! l�tt mig din s�ttma k�nna,
och du! du Winets Gud! st�nck n�gtar kring min p�nna.

  

Ned om den glesa skog, d�r M�larns b�lja ler,
och Asp och l�nn wid sj�n sin gr�na skugga ger,
d�r Fr�ijas tempel syns, som �gats br�nad hetzar,
kringw�rft af h�ga planck med taggar, spiut och
spetzar,
just innom denna borg en l�g-l�ndt hydda str�cks,
p� d�rrn st�r Bl� Kanin och Numra 46.

  

I detta Backi skrubb, det ingen hint f�rst�ra,
v�r Ulla Winblad f�ds at werldens h�gtid gj�ra;
En blomma aldrig �n s� mildt �t Solen log,
och aldrig h�rts s� tyst p� �kerblomskans krog.
P� Barnets lena kind en fl�ckig rodnad strimma
�n plira �gat opp, �n slumra det en timma.

  

Behagligheten tyst wid hennes wagga satt,
uti en brandguhl stubb med silfwerblommig hatt.
Kyskheten kl�dd i taft wid waggan satt som amma,
fr�n modern i paulun det sk�na barn annamma,
och K�rleks Guden sielf med bl�ijan fl�g och tog etc.






S� b�rjas denna F�st med gr�t och sneda miner,
med flata skratt mot skyn wid d�dens tyranie.
Hans rof wid-�ppet syns innom ett par gardiner
p� Atlas-kuddar lagt och swept i purpurie.
W�lan, kring denna mull d�r denna skyffeln skiner
i dag f�rsamlas wij.

  

J Wittnen till den pragt, hwarmed w�r lilla d�da
utur Naturens famn till Edra f�ngsel gick,
och J som styrt dess flygt, beredt dess lust och f�da,
betrackten hennes stoft et ringa �gnablick.
Besinnen hur w�rt pr�l �r en bedr�flig m�da
upp� w�r jorda-prick.

  

Hur b�st en blomma sk�nt i tusen f�rgor pr�lar
sen wid Zephirens fl�gt hon �pnat sina blad.
Hur snart dess w�send flyr, f�rqw�fs af samma str�lar
som t�nde hennes lif p� Floras blomsterrad.
En slik F�rwandlingslag min skaldgudinna m�lar
wid denna l�gerstad.

  

Hwad d�den nederf�lt i dag han undang�mmer
innom en aln hwitt taft och n�gra rimsor flor.
Men pilen som han hw�st i tysthet han f�rd�mmer,
och wid Dianas thron sig redan brottslig tror.
En warelse s� from Gudinnan si�lf ber�mmer
uti sitt Guda-chor.

  

Knapt i Dianas lund en Pappegoija andas,
s� h�g-gr�n i sin dr�kt, s� renlig i sin ans,
man purpurn stundom s�g med ljusbl� strimmor blandas,
och stundom i en punckt all werldens f�rgor fans.
Dess �gons klara eld lik dagen n�r den randas,
gaf en rubine-glantz.

  

Min Skald-Gudinna Kom! Kom at min s�ng oplifwa,
och l�r mig utan konst at sjunga fritt och �mt,
L�r mig at wid mitt spel �t hj�rtat k�nslor gifwa,
�t �hrat et behag som eij s� l�tt blir gl�mt.
Men du! Hwars tide-lopp mig �r befalt beskrifwa
du ren mitt Snille t�mt.

  

Ditt f�rsta lefnads�r, med m�nad, dag och timma,
f�r werlden �nnu d�lgs och efwigt d�ljas l�r:
En hemlighet f�r mig, at kunna wist f�rnimma,
hwarfr�n din wackra �tt sitt h�ga ursprung b�r;
P� hwilcken horitzont din f�dslo-stj�rna glimma,
mig �n en g�ta �r.

  

W�l gissas om din b�rd och dina F�ders wandel
kring Orientens kretz! D�r man den s�gen har,
ati en ok�nd Skog l�ngst bort vid Coromandel
ett Pomerance-tr�d din f�rsta skugga war,
hur sen ditt sp�da lif, f�rmedelst list och handel
Holl�ndarn till oss bar.

  

En Part till�gnar dig en Portugisisk st�mma,
fr�n n�gon dold ruin wid gamla Lisabon;
Men andra tw�rt emot fast utan wax och kl�mma,.
ger dig en tysker b�rd f�r det du skrifwes von;
snart �ter will en an din f�dslo-k�lla d�mma,
kring Elben eller Rohn.

  

En annan menar dig fr�n Ceijlon och Madera,
d�r �n utaf din sl�gt skall finnas n�gra f�.
Jag menar eij derom, hwad skall jag mena mera
sen jag ej mera ljus kan om din f�dsel n�?
Men skull minmening h�r till�gnas n�gondera,
bifalles b�da tw�.

  

Dock tycks wid Cyperns Strand d�r idel sk�nhet andas,
d�r lust och k�rlek trifs och idel frihet r�r,
d�r alla lifsbesw�r med s�ng och lek bortblandas,
som skulle d�r ditt lif begynt sitt f�rsta �r,
och i den myrten lund d�r offerk�rlen bandas
du r�nt din glada w�hr.

  

I winets liufwa must du n�gd din tunga bl�tte,
ett skedblad k�rsb�rs-win f�rlusta ditt behag.
�n mot din Egen bur du d� ditt hufwud st�tte,
och �n p� minsta boss du tumla d� som jag.
Till slut b�d d�f och blind mot hwem dig och s� m�tte,
du bullra hes och swag.

  

Men ach! Kring Cyperns f�lt, kring skogar, berg och dalar,
mig tycks jag ser din flygt och dina l�ten h�r.
I min Inbildningskrafft Steglitzor, N�gtergalar,
inunder qwicka ljud kring dig en circel gj�r,
�n bl�ncker du i skyn, �n i de gr�na salar
d�r Flora dyrckas b�r.

  

Hwad frihet �gde du? Hwad lustar i naturen?
Du somna p� din Gren, din s�mn war l�tt och fri,
trotz Skytten med sin pihl och trots de wilda diuren,
utbrast din n�bb i skratt, till hwissling, stoij och skri.
Men w�llust f�ljer harm, ditt h�gmod skull i buren
till slutet f�ngsladt bli.

  

Besk�dom d� ditt lif innom sitt granna st�ngsel,
af sammanwridna j�rn, med reglar, l�s och mer,
d�r watten blott och br�d som f�ngen i sitt f�ngsel,
och n�gon enda g�ng en mandel man dig ger.
Sen du din pl�gning f�tt, ett gr�nt och sorgligt h�ngsel
kring Buren f�ldes ner.

  

Ett hierta! af din bild kan l�tt en sanning l�ra,
at b�st det tror sig fritt och wet af inga qwal,
�r det i boijor sn�rdt och Iris list s� n�ra,
at all dess stolthet bryts i suckar utan tal.
Det l�ter f�ngsla sig, det ger den handen �hra,
som st�rt dess fria wahl.

  

S� myllas du d� ner, at aldrig ljuset sk�da,
at aldrig fr�gdas mer innom naturens pr�l,
At aldrig himlens pris mer med din n�bb beb�da,
fast knapt jag tror Gud sielf f�rstog ditt tungom�l.
Men sorgen �r f�rbi och nu b�r gl�dien r�da.
Sk�lg glasen, fyll en b�l.






Jag s�g uti Mariefred,
hur en R�dman mig helt n�ra,
gr�nsle p� en tunna tj�ra
satt och snarcka och s�g ned.
Men i Telje p� min �hra
stog Herr R�dman och h�gg wed.






Ingen Sk�nhet p� mig h�lsar,
fast jag j�mt dem trippa ser,
uti sm� hemw�fda p�lsar
�fwer Dombron opp och ner;
som husarer med Carpuser
fl�gta de kring Pinde-kulln.
Men farw�l J l�rdoms Muser,
nu st�r ren min fot i tulln.






�n ger Solen lika w�rma,
Jorden samma kyla har,
samma Lynnen ha wi qwar,
som n�r Adam sig besk�rma
i sin tr�ngsel och sitt fall,
samma stolthet styr w�r Anda,
�t hwaran wij giftet blanda,
tills w�r sorge-dag blir all.

  

Dygden f�ller �nnu t�rar,
Oskuld lider liksom f�rr,
Falskhet lyssnar wid w�r d�rr,
W�nskap smickrar och bed�rar,
Guld gj�r alt till minsta korn,
�n alt lefwande h�rs knorra,
som i Sodom och Gomorra,
och �n resas Babels-torn.

  

Pr�sterna i Templen l�sa,
l�fwa dygden fullt sin l�n;
F�f�ngt lockar deras b�n,
fast �n m�rcksens Andar fr�sa
och ur afgrund flamma opp.
�r g� in, och �ren slutas,
samma wr�nga suckar gjutas,
till f�rd�rfwet samma lopp.

  

Barnet i sin linda skrattar,
�t w�rt stoij och gyckleri;
intet mindre glada wij,
at det w�ra lekar fattar,
sen wij dolt ett sannings-fr�:
Hur dess tid �r alt f�r liten,
p� den korta werlds-visiten
at f� andas, le och d�.

  

D�den i w�r hydda wistas,
och w�rt �ga dagligt ser,
b�st som tr�det blommor ger,
det till likb�r f�lls och qwistas,
och s� �r w�rt w�sen st�llt,
alt i st�ndig willerwalla,
Borgar byggs och F�sten falla,
Tidens k�llor rinna sn�lt.

  

Kom, oplyftom w�ra h�nder!
Kom du tidens Usling! Kom!!!
nalckas till den Helgedom
d�r sig Lifssens Klarhet t�nder,
Sjung och tacka f�r hwar dag.
Gjut i tysthet �gats floder,
och omfamna d�r din Broder,
Jord och Himmel till behag.

  

B�ij ditt Hufwud ned till marcken,
med en blygsam blick till skyn;
b�d det hj�rtat och den syn
wist behagar den Monarcken
som i det f�rdolda ser.
Tacka Honom som f�runnar
Oss med w�ra Spel och munnar,
wid Hans Altar falla ner.

  

Prisom Honom �mt tillbaka,
f�r all s�ttma af Hans ord,
s� f�r B�garn p� w�rt bord,
som f�r w�r besk�rda kaka
�t w�r w�llust och w�r swett.
M�rck! w�r Gud hur w�l Han menar,
at oss Fikon-tr�dets Grenar
eij en blodig skugga gedt.

  

M� wid �hrets f�rsta timma,
Agget fly dit ingen wet,
m� w�r Hulda �fwerhet
Swerjes gamla tro f�rnimma
p� en b�rdig Foster-hjord.
Fridens Krantzar m� Oss zira,
�nnu under Gustafs Spira
gl�ttigt dukas w�ra bord.







Matt och dufwen som en Fluga,
nyss jag wakna, d� jag fant
hela h�fwet s� charmant.
Alla kystes, alla buga,
mellan wagnars storm och d�n.
Fr�knar nego hela raden,
och hwar knekt i wagt-Paraden
hoppa p� en fot i sn�n.

  

Jag s�g Fr�ken Frederika,
bar ett rosigt garnatyr:
Med r�dt sl�p och coefure
Fr�ken Stina stog tillika
som en Blomma i sin w�hr.
Alla fromt ett ord uttrycka:
lycka till, Ma chere! god lycka,
lycka till ett godt nytt �r.

  

Korss! Hwad jag har sufwit l�nge,
b�st jag g�spar Gud ske lof,
dansar hela Fredriks-hof
i det gladaste omg�nge,
och hwart hierta syns s� rent:
Med ny underd�nig l�ga
till sin Drottning de sig w�ga,
men jag kom tre dygn f�r sent.







Altid glad n�r du s� will,
aldrig n�gd om jag dig mister;
n�r det �mma bandet brister,
�r min skugga mer eij till.
Aldrig st�r jag d� ock knarckar
mer i d�rrn med Espengren,
neij wid nattens blixt och sken
jag i Carons famn d� snarckar,
p� hans rodd till Elis�n.






Jag will n�gra Numror ta
upp� lotterie och winna,
Anna Johans-dotter finna,
kl�dd till Brud i Upsala.
51 �r hennes Nummer,
n�sta dragning har hon Man;
tro fast Sp�man tyckes dummer,
blir hans sp�dom �nd� sann.

  

Stina Anders-dotter jo!
liten F�nta ifr�n Callmar,
i sitt fina hwita wallmar,
hwad skall man om henne tro?
Jag will just eij idlig skryta,
men p� 56 sl� wad!
med sin h�st, sin ko och gryta,
at hon narrar Jerker stad.

  

Sen nu Lyckan gynnat dem,
med god winst p� sina lotter,
t�r Maria H�kans-dotter
winna Numra 65.
Ren jag �nskar henne lycka,
tills hon med en blygsam f�rg
i sin bruds�ng, med sin krycka,
dimper kull i Cronoberg.

  

Stina Anders-dotter! m�rck!
ifr�n Elfsborg, som jag tycker,
82-an sagta rycker,
ur det klara Spegel-w�rck.
Sara Johans-dotter sedan,
skall p� numra 62
blifwa rik hon �r det redan,
hoppet fr�gdar dem �nd�.







Du �mma r�st! Jag dig tillber;
sjung! h�ll w�r l�ngtan eij tillbaka,
sjung! om den S�llhet som wij smaka
wid Gustafs Thron, hwars glantz du ser.
Ja! n�r din s�ng hans l�f f�rkunnar,
s� ropa Folckets glada munnar:
sjung wackra r�st, sjung �nnu mer.







25 �r intet dummer,
36 och 41
utgj�r hwar f�r sig en nummer,
och b�r spelas widt och bredt.
Ja! jag h�ller en f�rsk hummer,
mitt p� Stenstr�ms k�llar-golf,
och jag dristar trygt bedyra,
at en Terne gj�r Numra 12,
56 och 64.






Turtur-dufwan med sin maka
Kuttrar in i Skogens wr�r,
Regnet p� min ruta sl�r,
Jophurs skyar sl� och braka.
Ja! jag m�ste ock bejaka,
sorgen om mitt hierta r�r;
Si mitt rum s� tomt det st�r
med en danck uti min staka,
och i Stopet ingen t�r.






Mollberg satte sig at supa
midnatts-tid p� Lilljans-krog,
s�p s� plumpt s� kr�garn dog
och min fot med lyran stupa
p� en Anckare i wr�n.
Drick Kamrat! war sista ordet,
Kr�gar-Mor l�g under bordet,
och i rensten �ldsta Sohn.

  

�hlet rann och liuset spraka,
g�lfwet j�mt i w�gor fl�t.
�n med en Electrisk st�t
tycktes Jophur disken skaka,
s� at glas och flaska f�ll.
�n en blixt, hwit som ett lakan,
Kasta Skorsten bums i gatan,
men �nd� min Kruka h�ll.

  

Bakus ropa sielf och swara,
g�md i qwalm och heta moln;
Skum�gd jag, s�g eij den sk�ln,
den han t�cktes mig f�rwara,
och nu r�ckte mig s� stor:
Drick, sad han, hwad jag will unna,
L�gg din Lyra p� min tunna
och dig sielf p� Kr�gar-Mor.






I st�rsta min Sal
en dukad Oval
jag l�tit nedf�lla
trotz agg och f�rtal;
D�r skall jag framst�lla
ett slags Pimpenella
ur Reimers Pocal.

  

Jag l�fwar dig ock
en stockfisk s� tjock,
s� tjock i hwar fena
som tjockaste stock.
Du torde w�l mena,
jag klingar allena
med kittlar och l�ck.

  

Neij men, fast du ler,
jag stint p� dig ser,
Jag l�fwar dig smaka
en socker-gryns-kaka,
tillredd af min maka,
just inkom f�r Er.

  

En bl�-kohl min Bror!
s� tunn som ett flor,
s� saftig och h�rlig,
med murcklor Signor.
F�r �gat begj�rlig,
f�r tungan f�rf�rlig;
Ske tig som Tu tror.

  

Tro fritt! som jag sagdt,
mitt bord med all pragt
skall swigta wid sk�lar
med klingande tact.
Men Bror om du skr�lar,
ger stickord och n�lar,
s� h�mtar jag wackt.

  

Den liusbl� Arm�en
med krokiga ben,
med rostiga plitar
i Spinhus all�en,
P� den jag eij litar;
jag sielf i sm� bitar
trancherat Captaine.

  

D� intet Guds-l�hn,
neij mig l�ngtifr�n,
i Hoon s�k cortletter
F�rlorade Sohn.
Du flyr mina R�tter!
Jag har intet b�tter
i dag p� Plateaun.







Farw�l min fordna lycka,
min Herde och min Hjord;
mitt lilla glada Bord,
som jag f�r dig besmycka
med sk�nsta fruckt som f�s,
Farw�l, jag kan eij l�nger,
min Damon sig nu sw�nger
i Wester�s.

  

Korss! korss! hur du l�r flacka
kring Fr�ija yr och wild,
mig tycks jag ser din Bild,
gult sk�rp och ljusbl� jacka,
med fint och knypplat kr��s.
Och hur du �t mig skrattar,
n�r du din Brud omfattar,
i Wester�s

  

M� eij mitt hjerta brista,
jag honom saknat har,
i fulla fjorton dar,
O Gudar l�tt min kista
af Caron hopa-sl�s.
Min Damon! hwad du dr�ijer,
hwad �r som dig f�rn�ijer,
i Wester�s?

  

Han skulle endast fara
upp� en kort visit
p� n�gra dagar dit
och k�pa Gurckor bara,
en Kagge med sin Sau�e:
Men ack! En ann Herdinna,
f�rm�tt hans hjerta winna,
i Wester�s.

  

Kom trogna herde �ter,
med dina Gurckor, kom!
och till din Brud w�nd om,
som sitter st�ngd och gr�ter
innom tre starcka l��s,
tro intet, Lilla Hierta!
tro intet dem mig sw�rta,
i Wester�s.

  

At jag s� �r f�rskuten,
det w�ller en allen,
jag k�nner henne ren;
Den Snipan sn�rper truten
liksom en Fiske-m�s,
hon ideliga ljuger,
och ingen �r s� sluger
i Wester�s.

  

Hon bodt med mig tillhopa
i Stora Hopar-gr�nd;
nog �r den t�ssan k�nd,
hon kan ett g�lf knapt sopa,
knapt skillja R�f fr�n G�s,
hon will ett hush�ld styra,
neij intet slika fyra,
fr�n Wester�s.

  

Men at hon har en tunga,
s� hal liksom en �hl,
f�rtalar Pehr och P�hl,
kan styfwern slugt utpunga,
ah! cest un autre chose.
M�rck hennes �gon bara,
fins s�mre gammal Mara
i Wester�s.

  

Om Tirsis, om den Sloken,
och mig hon mycke sagt,
at jag g�tt mellan wackt
med huckle �t Horns-kroken
och snyftat det f�rst�s;
Neij Damon, nu jag gr�ter,
kom trogna Herde �ter,
fr�n Wester�s.

  

Du Herde wid min sida,
st�ll bort min blomsterkorg,
bli �syn till min sorg,
bli wittne till min qwida,
och p� din pipa bl�s.
L�tt Damon mig f�rg�ta!
Fritt sina Gurckor �ta
i Wester�s.

  

Fritt m� han mig f�rg�ta,
jag Damon n�mna kan
i skogen f�r Tyran,
min h�md skall honom fr�ta
och gnagan i hans b�s;
en annan Melicerta
m� ta hans lumpna hierta
i Wester�s.







Om n�gon r�nner mot mig burdus,
n�r jag �r glad och fredlig,
och raisonerar plumt i mitt hus,
den �r ju obeskedlig.
Klandrar han mitt win och mat,
sl�r jag den Gynnarn p� truten,
och om han blir desperat,
s� t�r jag kasta uten.
Men will han med leende mine,
Louisas sk�l f�rkunna
sjunger jag: sl� i mer win,
utaf min b�sta tunna;
bland oss b�da,
skall d� r�da
muntert lynne, w�nlig syn,
och Bouteljen
hela helgen
spruta franskt till skyn.







Uti mitt rum tillredes
en stor Festin i dag
med win, alt af ett slag,
och en R�tt likaledes
fr�n Tellje med sin sw�l;
en korg skall framsatt blifwa
med limpe-br�d en skifwa
och Sirap i en sk�l.

  

Kring Bordet skall man draga
en duk af bolsterwahr;
den knif och gaffel har,
m� s�dant med sig taga
f�r mer beqw�mlighet.
En Silf-sked kan man �ga,
men den, om jag tors s�ga,
ger �mne till f�rtret.

  

Man wet den klara glantzen
f�rbryllar syn och hand,
dessutom litet grand
hon st�tt p� Asistencen
s� ungef�r ett �hr.
T�cks Herr Kamrern mig tj�na?
och mig ett saltkar l�na,
detsamma som i g�r.

  

Hwad mer kan bordet fela
�r win-glas af de sm�;
jag har w�l �nnu tw�,
men om de woro hela,
s� wore allting stort:
Emedlertid lik mycke,
skall alt med smak och tycke
bli w�rckst�lt, sagt och gjordt.

  

S� blir d� min beg�ran,
f�rmodligt det ock sker,
at min Herr Kammerer
gj�r mig i dag den �hran
vid wanlig middags-stund;
Hwad hjertat will, man gifwer,
f�r �frigt jag f�rblifwer,
med Piga, Fruu och hund.







At se sig f�dd w�l w�xt och stolt,
bli kyst och klappad af de gamla,
sen kring en bonad tr�skel famla,
med gula skor och Swanskins-kollt,
s� af en trumpen Skugga tyglas,
till bok och griffel hwar minut,
p� nageln af en Rak-rem pryglas,
och baktill blottas f�r en stut.

  

Och sen det stoijet �r f�rbi,
snart Lifwets yra lekar slutas,
d� b�rjar w�ra qwal utgjutas
i t�rar och Melancholie.
D� sjungs om Damon i det gr�na,
d� kittlar �ga, mund och l�pp,
till dess s� pirr�gd wid sin Sk�na
man fullw�xt st�r med hatt ock k�pp.

  

D�r st�r jag nu jag Pindi wrak
som Hercules p� skiljo-w�gen,
om hus-rum n�dig och f�rl�gen,
blott under nattens kulna tak.
Hwart skall jag flytta? sen ur Skutan
mig �det lyckligt bragt i land;
wid Backi tempel ligger lutan,
och f�stm�n winkar mig wid strand.







Med Skorpan mellan tummen,
emot en Caff�e-Sk�nck,
s� sitter jag hos Mummen
och hwisslar p� en b�nck.
Den glada L�rckan spelar
wid Orrens knot och knorr,
och med ett st�ndigt morr
en hund och katt craquelar.

  

Malena st�r wid Pumpen
nedhukad mot en S��,
glor opp ibland s� trumpen
p� h�nsen d�r di g�.
�n skurar hon ett br�de,
�n p� en rostig nubb
hon h�nger opp en stubb,
en trasa och ett kl�de.

  

Innom den gr�na g�ngen
en spr�cklig gr� Kalkon,
wid pumpen h�gst p� st�ngen
f�rbittras i sin ton,
en tupp wid rendeln pl�ckar,
och med en slingrig mask
han guhl-bent, stolt och rask
den swarta H�nan l�ckar.

  

Wid tr�g�rds-grinden �ter
utur en l�g-l�ndt glugg
en Ruggig Dogg i miugg
sitt st�ngda lif begr�ter,
kring-hw�rfd af gnagda ben.
F�r s�nder-slagna diskar
han tyst p� swantzen wiskar,
och slikar st�fwan ren.

  

Wid Plancket diupt i mullen,
en k�gla ligger kull
och klotet fullt med mull
fr�n f�rra dags-Patroullen
i gyttjan trillat ner,
P� taflan, kast st� tagna:
och Pipor s�nderslagna
man i hwar winckel ser.

  

D�r stegen st�r och wickar,
en guhlbrun, yfwig Katt
sig p� en spj�la satt
och sina tassar slickar
wid den opg�nde Soln;
den ena Ungen jamar,
den Andra trasan kramar,
som ligger qwar p� stoln.

  

Hwad Sk�nhet i naturen,
hwad fettma i hwart sp�r;
Fr�n kyparn d�r han st�r,
till s�msta Lif bland diuren
alt bildar Paradis:
Alt lust och l�ije b�dar,
men, ach min syn eij sk�dar
Jeanette och Louise.







F�rg�fwes K�rlek sig bedr�fwar,
och f�f�ng �r hans bittra gr�t:
n�r d�den i sin m�rcka st�t
innom hans glada rymder str�fwar
och kr�fwer ut naturens r�tt:
Best�rt han p� sin koger hwilar,
Hans fackla slocknar, och hans Pihlar
af d�den krossas j�mt och t�tt.

  

Nu m�gtar han eij mer f�rswara
tv� Hj�rtan i sin lugna w�hr,
som endast f�tt i n�gra �hr,
hwarandras lust och hugnad wara:
De m�ste slitas fr�n hwaran;
Straxt vid en s� beklaglig timma
alt Sk�nt som kring hans altar stimma
bland Nattens skuggor tyst f�rswan.

  

Ur kulna skyar w�dren hwinte,
den bleka stj�rnan bran och skalf,
och m�hnan sanck i Skogens hwalf,
och Herdars spel de h�rdes inte:
hwar Fogel under wingen s�f;
En storm brast ut mitt i det lugna,
wid wattnets forssar tr�den bugna,
och Regnet sk�lgde Floras h�f.

  

Du �mma Man, som mist din maka
och denna sorge-m�lning ser,
din gr�t �r billig aldrig mer
kan K�rlek ge dig den tillbaka,
som om ditt br�st s� ensam r�r:
Bet�nck, hon likna dig s� n�ra,
till blod och hierta, dygd och �hra,
at skilnan blott blef k�n och �hr.

  

Men h�r dess rop �t dig tillbaka
inunder Stormens blixt och hot:
"Snart skall du fr�n ditt m�rcka klot
"i ljus och klarhet till din maka
"oplyftas mellan �nglars h��r.
"Mitt w�sen skall med ditt f�renas,
"ty b�r din kind fr�n t�rar renas,
"fast�n du har min aska k�r."

  

S� tr�d till hennes grift allena,
med ett af oro kyligt blod;
men spar din warma �gna-flod,
ditt stoft t�r tiden snart f�rena
med hennes lilla �dla mull.
Emedlertid m� K�rlek hasta,
at hennes myrten-krona kasta
i D�dens armar t�refull.







Smidd som F�ngen i sitt j�rn,
wid en tung och stundlig b�rda,
ser jag lyckans w�nner skj�rda,
Utdrag, Ambe, Tern och quartern.
Men ach! Himmel!!! Hwad f�r jag,
som i hennes tempel tr�lar ,
som wid Castelletten gr�lar,
och str�r Ziphror natt och dag.

  

�ffta man min Skugga ser
wid pulpeten hela natten,
d� mig knapt en kruka watten
Lyckan i bel�ning ger,
och min middag m�ngen g�ng,
till min stora lisa hastar,
n�r i S�mnens famn jag kastar
all min oro, hot och tw�ng.

  

I en brun och sliten rock,
innom hwilckens tunna delar
dagen syns och w�dret spelar,
skyr jag G�lden�rers flock.
Knapt tror jag, att �nnu ullen
blifwit walckad till min hatt;
ty i brist p� ull i kullen
g�r jag barhufd dag och natt.

  

Ja! jag n�dgas i min n�d
f�r all werlden �mt bek�nna,
at jag gj�rna bytt min p�nna
mot Soldatens knappa br�d.
Men jag har eij orckat ut
�fwer tr�skeln till at stiga,
f�rn min kropp har m�st ge swiga
f�r mitt modiga beslut.

  

Stolt wid Pukors klang och d�n
Barnets arm i hjulet kr�kes,
straxt min arbets-timma �kes,
utan minsta winst och l�hn
si man p� min bistra mine!
hur i den f�rtwiflan lyser,
hur min kropp i Wedbon fryser,
och hur Blomberg tar mitt skrin.

  

Knapt Barbarens Tjenste-hjon
willja s�ngen med mig byta,
men n�r f�r mitt br�d jag bryta,
swara mig min Herr Baron?
Hungern griper mig s� an
och will mig snart lifwet neka:
L�tt Er f�rb�n den beweka
som min klagan stilla kan.
Thunius.







Ett �delt br�st, ett Redligt Sinne,
ett Menskjo-hj�rta fromt och l�tt,
en pr�fwad dygd p� m�nga s�tt
skall skildras af p� detta linne,
med Snillets eld och konstens drag.
Sielf Afwund b�r min tekning t�la,
en�r det hj�rtat jag will m�la,
ren lydt F�rg�nglighetens lag.

  

Bese! nu detta stoft som hwilar,
at en g�ng samlas p� den dag,
d� wid det sista dunder-slag
eij mera d�dens k�ld och pihlar
Naturen mer f�rf�ra kan:
M�rck! d� innom den mull du sk�dar!
Hur i de minsta lifwets tr�dar
och i hwar �dra dygden bran.

  

W�r d�da w�n med stilla seder
war wahn sin werld at genomg�,
ibland i Lyckans Tempel st�,
ibland sagtmodigt tr�da neder
med j�mna steg och stadgat wett:
Till Guds F�rsyn och till det H�ga
hans hj�rta lyftes med hans �ga,
och han war glad i ljuft och ledt.

  

Nog s�g han ofta lyckan str�la
ikring sin skugga som en Sol;
men p� hans gamla Embets-stohl
knapt skenet f�ll, det m�st han t�la,
och kanske log han �t dess glantz.
Eij Guldets f�rg hans syn f�rledde,
eij n�stans gr�t hans dryck beredde,
och ingen annans br�d blef hans.

  

En Usling med sin s�ck och krycka,
som s�kte Menskiors hielp och r�d,
fant wid hans r�st ett f�reb�d,
b�d till sin r�ddning och sin lycka,
och fr�n hans tr�skel skildes �mt.
Hur m�ngen g�ng har w�l den Sjuka,
d� han sig l�skat ur sin kruka,
hans namn w�lsignat och ber�mt.

  

Hur har en �lskad Maka funnit
hans ordning och hans trogna r�st?
Jo, s�kert ned kring hennes br�st
har �gats bittra klagan runnit,
och tusen suckar f�lgt hwar t�r.
Men den som de F�rtryckta w�rdar
skall skicka lugn i hennes g�rdar,
fast hennes Sol nu nederg�r.






Fr�gderim upp� Patenter
sk�nkas sm� Marior gladt
under klang af Instrumenter,
trumslag, polskor, stoij och skratt.
Halt och d�f en Jeppe s�gar
p� en utn�tt basviol,
sig till Maijas lucka w�gar,
wid den nyss upg�nde Sol.

  

Norr-malms Spelm�n och Poeter
anse denna dagen stor,
Wetzen lunckar tjock och feter,
med ny pung-peruque och skor,
och Torn-v�gtarn i Maria
wr�lar ur sitt Valdthorn till,
en bedr�flig Litania,
d� han dagen fira will.

  

Den med Huckle, den Stads-wagten,
som sig fr�mst i Spetzen h�gt!
H�r hur sn�lt han stampar tacten,
i sin skinp�ls med sin fleut.
Och den d�r som stinn och bleker,
full med sk�rbjugg st�r s� sur,
m�rk! hur fint hans tunga leker,
p� sitt Oboe damour.

  

Klang! Trumslagarn r�r nu trumman,
Piparn bl�ser ung och qwick;
Hwar en f�r sin winst af summan,
men Poeten knapt en nick.
Lika godt, lef n�gd min Sk�na
med den winst som h�lsan ger,
at en lycklig framtid r�na
�n i Femti �r och fler.






Mellan Nordan-w�drets ihlar,
p� en wredgad Jophurs dag,
som framglimmar i hwart slag.
kl�dd i gyldne moln och pilar,
qw�fwes jag af r�k och damm.
Snart Tartarn sitt swalg opl�ter,
bullret h�rs, det bullrar �ter
och i hwirflar rullar fram.

  

Swalan l�gt �t marcken flyger,
Fj�riln Blommans honing skyr,
Biet till sin Kupa flyr,
Fisken sig ur wassen smyger,
Lammen skocka sig ihop.
H�sten stolt, wid slaget domnar,
Herden under Eken somnar,
blundar wid Herdinnans rop.

  

Alt hwad �gat kan beweka
at beundra dagens pr�l,
bildar d�dens gj�rom�l;
blomstren wissna och bli bleka,
Skogen swartnar t�t och lium,
Wattnets gr�na forssar h�fwas,
och med dubbel fasa qw�fwas
ned i sina dolda rum.

  

Sk�rde-mannen wid sin lada
kastar lian, och best�rt
torckar �gat med sitt skj�rt,
under det at f�lten bada
och hans stuga st�r i brand.
Barnens skrik kring n�gden h�res,
Hjorden r�hmar, alt opr�res,
Himlar, watten, luft och land.

  

Men mitt bl�ckhorn med sin p�nna,
som bredwid min lyra stog,
blixtret �fwer�nda slog;
Str�len bran s� klar som denna:
Ach! hwad hiskeliga larm.
Eol flyger wild och galen,
�n en ljungeld gj�r Pocalen
i min hand f�rgyld och warm.

  

Slika sken, som �nnu liunga,
t�nde himla-hwalfwets gr�ntz,
n�r f�r Eders Excellence
jag beredde mig at siunga,
lycklig med min ringa lott:
M�nd mig Jophur wille neka,
med min s�ng och spel beweka
Dig du milda Swerjes Drott?

  

Neij! jag knapt mitt w�send saknar,
f�rn Regnb�gans swala fl�ckt
l�ckar fram min andedr�gt,
och utur det qwal jag waknar,
nalckas jag Ers Excellence!
Till�t mig en n�d beg�ra!
som mitt hj�rta r�r s� n�ra,
sielfwa �mnet redan k�ns.

  

F�r en w�n jag modf�llt beder,
m� F�rtjensten hugnad bli;
Hela w�rt Artillerie,
Man fr�n man i alla leder,
ropar hur han dem tillh�r;
N�dig Herre gl�d hans Sinne,
g�m hans w�lf�rd i Ert minne,
och min Skaldedigt f�rst�r.







Ja! grymma �gnablick! f�r hierta, syn och �hra;
Ach! mer �n bistra blick;
wid D�dens kulna nick
en femton-�hra mull min h�gtid will f�rst�ra,
i m�rcka t�ckn swept, hwars snibbar marcken r�ra,
det skrider immerfort:
Till Sanct Maria Port
Lik-bjudarns hwita hand syns det benranglet k�ra
som wist p� femti �hr eij bordt
min sorg, min h�pnad gj�ra.

  

Ach om jag n�nsin k�ndt den s�dra malmens fara,
Licette eij blifwit k�nd,
eij i Ur-w�ders-gr�nd
jag med dess ystra stoft beh�ft min skugga para,
eij Tr�hand bjuda snus, och wid en sup f�rklara
at hon min F�stm� war:
nu har jag som jag har,
min Sk�nhet i paulun hon grinar som en Mara,
mig tycks vid hwarje suck jag drar,
ber hon d�dgr�fwarn swara.

  

D�dgr�fwarns magra hals sig opp ur diupet r�cker,
och sk�fweln yrar mull,
�n utaf knokor full,
�n mellan Rottors spr�ng han den i marken sm�cker,
och som en Jordens tr�l i stoftet sig bet�cker,
helt k�nslo-l�s och kall,
men blodets heta swall,
opgl�dgar mitt beg�r, och hela hiertat kl�cker;
min s�mn, min gl�die �r nu all,
och sorgen �gat w�cker.

  

Widb�ne-klockans liud p� denna klago-dagen,
min bittra gr�t begyns.
All Skolens ungdom syns
med saffrans-br�d i mund och buxbom p� opslagen,
med rundt och pudrat h�r, med sorgband i skjortkragen
g� par-tals frammanf�r:
Den dufna kusken k�r,
kring multna Grifte-tak innom den st�ngda Hagen.
Hwar minsta knoka Hjulet r�r
ger mig ett styngn i magen.

  

O�ndligt detta br�st, det pinas i sin w�da,
n�r wid min gr�t och s�ng,
de Sk�na n�gon g�ng,
som denna Sorge-f�st i �pna f�nster sk�da,
med bj�rta �gnakast min brist och fr�gd beb�da,
och plirigt p� mig se.
En wacker mund m� le,
m� i en Damons br�st en Iris eld ge kl�da,
men Sk�nsta barn �n m� det ske,
at min Licette b�r r�da.

  

Man wet, hwad lyckligt �gs, man gl�mmer dyrt w�rdera.
Den sk�nsta harmonie
f�rbyts i stoij och skri
n�r den f�r l�nge sjungs och gnolas utaf flera;
Man pimplar hoglandswin om�ngnas �t Madera,
ombytlig smak och dr�gt;
O! dumma menskjo-Sl�ckt!!!
Men ach! Licette! .... Licette hon andas intet mera.
Hwi krossas w�l ett k�rl s� t�ckt,
af s�dan dyrbar lera?

  

F�rd�lg dig d� Licette! innom de murckna br�der,
som ren din aska st�ngt;
mitt �de �r bef�ngt:
s� snart jag till ditt k�n med gifte-tankar tr�der,
de wissna i min famn, och deras lena kl�der
en lik-lugt dunsta fram.
Ske k�rlek efwig skam!
Cytherens lumpna �, med bloss och w�stanw�der,
jag agtar som et skarn, ett damm,
och nu en sup mig gl�der.







Fr�mst bland Backi hjeltars flock
stiger fram en Sexton-l�dig;
Erensugga hes och n�dig
bugar i sin m�rkbl� rock.
Och Wolfdauer wid hans sida
st�r s� pussig, brun och bl�;
under det at benen skrida
le och nicka b�da tw�.

  

Meisner Oehlheim i guhl w�st,
med l�ng-b�xor af charlakan,
med moustagen kr�kt kring hakan,
och et stop i b�ltet f�st,
bugar sig och stopet fattar
at f�rkunna Baki lag.
Till�t at han st�r och skrattar
�t sitt �de f�r hwar dag.

  

Wannenmacker! nyss ophielpt,
will sin skugga f�r�dmjuka,
mot en kullstj�lpt blomsterkruka
han sin t�mda st�ncka stj�lpt;
men de Andra Commendeurer,
Berko! �wall �sterman;
mindre dufna af liquerer?
buga djupare �n han.

  

Trundman i sin swarta dr�ckt
Templets nycklar b�r s� w�rdig,
och ifr�n Cytheren b�rdig
hwar Prestinna niger fr�ckt,
Jensen med sin breda titel
bugar sig med oration.
Summa, hela w�rt Capittel
bugar diupt f�r min Baron.







Knapt had krigets blixt och pihlar
slocknadt kring Cathrinas trohn,
knapt s� h�g och dyr Person
som p� sina lagrar hwilar
r�nt den s�ttma friden ger:
F�rn dess stolta Stad och Rike,
som ett Rom Trajani Like
innom sina borgar ser.

  

Knapt en Romanzow sin Klinga
segerkr�nt i b�ltet g�mdt,
f�rn de glada Nympher �mt,
�mt ur sina f�ngslen springa
i en l�tt och ledig skrud;
S�ng-Gudinnorna sig para
med en h�rdad K�mpe-skara,
och Apollo �skar ljud.

  

Gustaf f�rd p� Rycktets wingar
ren sin ankomst b�dad fann,
Ceres sj�ng och drufwan rann,
Moscowiten �nnu swingar
glad sin hatt och hurrar t�tt.
P� tw� hj�ssor, dem wij w�rda,
Kronans tyngd och gyldne b�rda
blef nu n�gra timmar l�tt.

  

Dyre Kung! Du lagrar winner,
fast eij med en blodig famn;
Sielf Cosaquen wid ditt namn
n�got lent i blodet finner,
will bli k�nd som Swerjes w�n;
hwad skall d� Ditt Folck w�l mena,
wi med klagan Oss f�rena,
tills wij f� w�r Kung igen.






Hafwet bullrar, w�gen fr�ser,
Jophur glimmar p� sin �rn,
Stj�rnan darrar, blixtret hw�ser,
Eol hwiner i hwart h�rn.
Thetis g�md, ur b�ljan kikar,
wrider wattnet ur sitt h�r,
i de bottniska hafs-wikar,
d�r en Swerijes Kung framg�r.

  

Neptun ropa: tag min Gaffel!
Jophur buga mild och k�r;
Pan han ropa, till din taffel
Alt mitt willbr�d jag f�r�r;
All Olympens Guda-skara
sj�ng kring Swerjes kung s� h�r!
Swensk och Moscowit kom swara,
hwad den resan inneb�r.







Drottningholm din prackt f�rkjusar:
alt en gl�ttig k�nsla har;
Skyn �r m�rckbl�, h�g och klar,
B�ljan glittrar, w�dret susar,
Blomman rodnar frisk och swal.
Tr�det skugg-rikt sig utstr�cker,
och med glesa l�f bet�cker
G�ken, som i toppen gal.

  

Morgon-Solen pr�gtigt strimmar,
Skogen dagas l�ngt ifr�n,
och p� wattnet Amphion
gungar af och an, och glimmar
under trumslag, s�ng och skott.
Folckets r�ster sig f�rena:
F�r Sophia Magdalena
andas hjertat �mt och godt.

  

I sitt Skiuhl, med Trumph i n�fwen,
sitter wagt-Soldaten stolt;
och uti sin gula kolt
st�r Sluproddarn fram vid st�fwen,
prisar dagen som han kan:
Gummorna i m�ltids-t�lten,
med Castrouller, k�rl och b�lten
dansa par-tals mot hwaran.

  

Arbets-karlen wid sitt timmer
med ett dammigt �fwert�g
st�r s� swettig med sin s�g,
tills af Skotten han f�rnimmer,
at det �r hans Drottnings f�st.
Sista Skillingen i pungen
f�r sin Drottning och f�r Kungen
klingar i hans slitna w�st.

  

Lof�ns Gubbar in till Barnen
qwickna wid Trompetens klang;
�nda neder fr�n De lang,
intill M�lnarn opp i qwarnen
h�rs violn wid wingens fl�gt.
F�r w�r Drottning Magdalena
blifwa w�ra suckar rena
till w�r sidsta andedr�ckt.







Behaglighet w�r Tids Gudinna!!!
din f�gring h�gst p� hiertan r�r,
i alla s�llskap du kan winna
ett Guda-tycke hwart du g�r,
med h�flighet, med t�cka later,
Behaglighet af b�sta smak!
Du gj�r at afwund Sielf blir flater
och swettas under �hrans tak.

  

En �del konst at r�tt behaga,
s� dygden sielf eij lider mehn.
Lastbara Sinnen �t sig draga,
gj�r eij Behagligheten ren.
Neij, winna hiertan i det goda,
det �r dess r�tta m�l och slut,
d� kan man billigt sig f�rmoda,
at Stora hw�rf g� lyckligt ut.

  

At efter winden Seglen styra,
at spela som man Korten f�tt,
At eij i sielf-klok d�rskap yra,
sielf hindra lyckan gj�ra godt,
Det �r och blir w�rt r�tte-sn�re;
F�rsigtighet ju s�dant l�r,
Wij d� b�d andras Sinnen r�re
och f� den Sk�rd som dygden b�r.







Bort l�ngtan, du mitt n�ije st�r
och likt ett stj�rn-bloss hastigt swinner;
Du f�gnar m�st n�r du oph�r,
ty d� man f�rst sitt syffte winner.
I b�rjan ges w�l Honings-must,
men n�r den l�nge kittlat smaken,
man mister snart sin f�rra lust,
och �ntlig ledsnar wid den saken.

  

S� hinner m�ngen w�l sitt m�l,
men saknar redan ganska mycke;
man eij det wundna mera t�l
men l�ngtar effter st�rre Stycke.
Hwad under l�ngtan war ett Slott,
blir ansedt d� f�r l�gsta hydda,
och de som h�gst sin �nskan n�tt,
i sielfwa n�ijet blifwa brydda.

  

S�ll den som utan l�ngtans swek
sin hela ro f�r s�kert njuta,
han h�ller �dets storm f�r lek
och kan i himlens famn sig sluta.
Han mellan l�ngtan och sitt hopp
eij l�ngre qw�ljes, sp�r och wakar,
men l�mnar alt sitt tide-lopp
uti dens w�rd som alt ransakar.







Nu denna dagen �tta �r,
sen wij dylik h�gtid fira;
den som d� r�dde �nnu r�r,
samma hjertan f�r.
Han Wasars �hra n�r,
men hans namn i tideb�ckren mer f�rm�r,
Regenter i hans sp�r
g�n till �hran, som han g�r!

  

Werlden �nnu i minne har,
d� Du wid din trohn och spira,
sielf af ditt hufwud Kronan tar,
och ger folcket Swar.
Du sj�ng din psalm och war
under himlens skygd f�r landet et f�rswar.
Din �hra lyser klar,
b�d som kung och Folckets Far.







Wacker �r hon liksom dagen,
fet, barhalsad, hwit och warm,
n�r man �gnar blott dess barm,
bryts et budord straxt i lagen,
h�lst n�r hon af s�mn intagen
mot den gr�na stolens karm,
med en trind och blommig arm,
f�ller handen hemskt p� magen
mellan kjortel-sprundets wick.
Wid en rysning och en nick
spritter hon och djupt begrundar;
Handen darrar, �gat blundar,
obegripligt �gnablick,
si nu dog hon, log och gick.







Om ditt tappra br�st kan blottas
f�r Cupidos gyldne pihl,
s� wet, at p� femton mihl
skottet fr�n hans b�ga lossas
at din mandom elda opp;
Fr�n Nork�ping med mitt hopp,
Fl�nger han och w�gen skottas,
sielf jag sitter i hans kn�,
Hymen med Cupido br�ttas,
l�tt dig intet s� hundswottas,
och ge swiga som ett F�.

  



Jag skulle dig min Ulla swara
p� ditt bref, men himlen wet,
intet lack och eij Signet
fins i mina g�mmor, bara
stungna korckar, toma krus,
knapt en skilling fins till snus,
hurskall jag mig d� f�rklara
bland Clienter aldraminst!
Kan w�l st�rre armod wara,
kan man h�gre brist f�rklara
wid sitt hiertas h�gsta winst?

  



K�ld uti hwar prick och comma,
drif-is i hwar enda rad,
dufna hielte! eij ett blad
af min myrten och min blomma
skall din kulna hand ge lif.
Neij, om Furier skall du dr�mma,
men om hur mitt br�st l�rt �mma,
s�tt dig ner din Skurck och skrif.

  



Sk�nsta Ulla, i Arresten
under R�stuns swarta hwalf,
afkl�dd in till bara w�sten
w�ntar jag hon skall sl� half.
Om en timma ell halfannan,
skall min k�rlek ge dig Swar,
nu jag annat gj�ra har,
�ngest-swetten st�r i pannan.

  



Om du s� ditt hierta blotta,
wid din trogna Ullas namn,
som din rygg i Themis famn
�fwertygas klockan �tta,
at du Chefen gjordt f�rtret:
s� Gud n�d mig arma flicka,
jag skull dig eij detta skicka
med min dufwa till Signet.

  



Med Bouteljen wid min haka
st�r jag modig, ung och trygg,
morgonr�dnan p� min rygg
pr�ssat Baki saft och laka
ur hwar knoka, brusk och kn�l;
mig nu ingen ting mer felar,
�n at k�rlek s�ret helar
med en kyss och ett stop �hl.

  



Din best�ndighet har wunnit,
och din motg�ng �r f�rbi;
sl� ditt glas nu fullt uti
f�r den Nymph ditt hierta funnit
wid sin Spinrock och sin pall:
Wet, om h�lsan f�ljer �hren,
n�sta winter inmot w�hren,
�r min Sp�nad redan all.







Ett �mbar Persico,
ett krus med Mal�rts-knoppar,
en Floribus med droppar,
ett fat Vespedro jo.
Bouteljer femton dussin,
med en Composition
af Pomeranze och russin,
Lavendel och Citron.

  

En St�ncka Cyper-win,
godt gammalt franskt �n mera
en hel Barille Madera
i Ordens-Caraphin.
R�dt Hoglands af det ljusa,
en kanna eller tw�,
en balja Syracusa
och Mosslerwin en S��.

  

En B�gare af tenn,
som Ordens-Can�lern brukar,
med Spanskt win fr�n S:t Lucar
och �nnu dito en
med �hl fr�n S:t Helena,
som Nymphen sielf s� sk�nt,
s� sk�nt at minsta sena
bortdomnat som man r�nt.

  

En blomsterkorg med fruckt,
med w�pling och jasminer,
med klara Apel�iner
och Pomeran�ers luckt.
En m�ngd sm� Cantillener,
d�r under altihop
bland qwistar af Cyrener
framglittrar glas och stop.

  

F�r Backi m�n bland dem
som hosta tort och sluka,
Rosolis fins en kruka
och Rathaphia fem.
En dryck, som swag�hl heter,
frikostigt ges en hwar.
�n f�r en sw�rm Poeter
fins litet h�llning qwar.

  

All denna h�rlighet
uti Capittlet g�ser,
n�r Lundholms namn man l�ser
i d�dens Alphabeth.
Betrackta hieltens �den,
hans glantz och �fwerd�d
men jag f�rblir i d�den
min Herr Commerce-R�d&hellip4;
etc.








Din gamla nederrutna tomt,
hwem Mollberg r�r om den till pricka?
Jo, Venus har inteknat somt,
men Backus bor d�r j�mt p� wicka.

  



En h�st, som s�rplat �hl och tr�tter
�nd� wid krogd�rn modig st�r,
han stupar eij, hwarf�r? gut�r!
F�r det han st�r p� fyra f�tter.

  



Tre ting ohyggliga f�r meij,
en m�glig K�rng i �lskog d�nad,
en swulten Katta i sin br�nad,
en Backi man som st�r f�rw�nad
och f�r ett halfstop s�ijer neij.

  



Hwad �lskar du h�lst f�r musique?
kanske Violer som de fl�sta.
Neij den som skr�lar fram f�r lik,
med willkor at man f�r till b�sta.

  



H�r Mollberg h�r! Hwem �r din Far?
Den Fr�gan kanske confunderar
Min Far �r den som aldrig spar
men j�mt sitt barn med �hl tracterar.

  



Petter Bredstr�m den hundswotten,
gjorde detta Epigram:
Sen jag t�mt mitt stop i botten,
gj�r jag n�got i Madame.

  



Mollberg satt wid Backi pr�ss,
spelte kort och j�mt stack �fwer.
Alla lura dickt p� kl�fwer,
men han slog ut hj�rter-Ess.

  



Hwarf�r �r jag eij i ropet,
liksom du f�r Obo�?
Jo, sad Mollberg, tog till stopet,
F�r du spelar som ett f�.

  



Christian Wingmark stog och prata,
hwad han war f�rn Matador!
hur f�rn�mt och stolt han bor,
p� en den f�rn�msta gata,
och f�r mi�lk af femton koor,
men hur blefwo wij eij flata,
n�r Hans n�d stog utan skor.

  



Af K�rlek all naturen lifwas,
men Kr�gar-Mor p� Amsterdam,
hon fr�ser, s� at det �r skam,
hwar g�ng ett s�nglag skall bedrifwas;
men kattor pl�r med sitt jam jam
uti sin k�rlek sloss och rifwas.

  



N�r smakar s�mnen b�st kamrater?
Jo, n�r man med ett �ppit gap,
f�rspelt sin beurs, och ligger flater
fullspild af �hl och vin de Cap.

  



Hur har dig Ullas mine bewekt,
hon �r ju blek liksom en d�dan?
Jo! s�dan �lskog l�nar m�dan,
och b�sta �hl �r altid blekt.

  



Han har en dr�plig lycka gjordt,
ber�ms till h�ger och till w�nster,
hans lyckhjul dras i Fr�ijas port,
och n�san r�ijer hans f�rtjenster.

  



S�g hwem Nation af dem du mins,
du �lskar m�st, och n�mn bewisen.
Jo, f�r d�r aldrig swag�hl finss
s� tycks mig m�st om Portugisen.

  



S�g hwarf�r skyr du M�larns watten?
som winets glantz med kyla har,
och om du s�g en sj�, min Far,
med �hl s� �ste du med hatten.
Jo, br�stet tungt en suckan drar,
wid Noaks torst och skwalp om natten.







Hwad f�r prackt p� hj�ltars bana?
Martis S�ner rusta stolt;
�n wid fl�gten af en fana
H�sten dansar och gj�r volt.
�n wid Pukarns klang p� skinne
syns Achilles, gran och warm,
med sin stolta casque d�rinne
w�xla st�tar arm mot arm.

  

Folcket sorlar rundt kring planen,
Brodren Kulo bred i mund,
s� r�dbrusig fr�n Altanen
bl�ser stillest�nd en stund.
H�sten gn�ggar Ryttarn glimmar,
w�rjan blixtrar blanck mot Soln:
Fridens Marskalck m�klar timmar
med ett skott wid caprioln.

  

Sielfwa molnen sig f�rdela
af det skottets knall och damm,
Cantons klockor sl� och spela,
och Chin�sen tittar fram,
bullret ramlar in i skogen
och med w�dret f�rs �t sj�n:
s� at Lof�-bond p� logen
frucktar dommedagens d�hn.

  

Men det t�cka k�nets miner
muntrar hwarje Martis-Sw�n,
at mot str�ckta javeliner
brottas i fullt str�ck och r�nn;
hwar en f�r sin Sk�na strider
med en f�ld och lyftad lantz;
men n�r Mars sin lager wrider,
kramar jag min pomeran�e







Neij blir swar p� min beg�ran,
men jag dristar �nd� be,
at Hon gj�ra will den �hran
sin �dmjuka tj�nare
dricka Caff�e ur hans koppar,
och ge Fatet lilla mund;
T�nck, jag k�pt 12 sockertoppar
och s� caff�e 20 pund.

  

819 w�der
jag till Caff�e-duk beredt
och ett bord f�r Deras n�der,
som �r 100 alnar bredt.
�fwer 1000-tals Teriner
blixtra p� min Stora Sk�nck,
d�r har mina sm� Cousiner
af mahogene en b�nck.

  

�fwer 50 Sillfwerstakar,
glimma pr�gtigt min Cousine!
mot de blancka gyldne hakar,
p� den gr�na rull-gardien.
Bakom den jag wetat r�dda
stora gr�dd-sk�ln, som �r fyld
med den aldrask�nsta gr�dda
och s� inuti f�rgyld.

  

T�cks Cousine mitt rum bes�ka,
som jag menar m�st sl�r bom,
skall Hon se min pipa r�ka,
och f� all min Egendom.
Men hur skall mitt Caff�e smaka,
med sitt skum b�d brunt och gr�tt,
n�r jag f�r ett bud tillbaka,
at Hon ren i Kyrckan g�tt?






�n tre quarter mig nu felar
p� min r�nning ungef�r,
men som tiden kostbar �r,
och klockspelarn redan spelar,
m� min stuf bli nedersp�nd.
Br�dren ner kring torget w�nta,
och p� k�llard�rren gl�nta,
om de se min skymt i gr�nd.






Denna w�f af Sexti alnar
Elis Skr�derheim tillh�r:
undertecknad Fabriqueur
�r tills blod och hierta kallnar

Hans w�n och �dmjuke tjenare
B

Den 1 april 1780 klockan 10.







Sant va d�, ingen dricker; drick k�re Br�der; Sk�der
glasenom p� bordenom i Krogenom; betraktom Stopenom p�
hyllomen inom Sk�pd�rrenom; m�rker huru det gl�nsande
tennstopet, som Cajsa Stina st�r d�r och h�ller, liksom talar
til dig: Hej k�ra Sj�l! fukta din aska. Friliga, k�ra Systrar,
Friliga mina Br�der: veten J huru det kommer mig f�re? Jo
det kommer mig s� f�re, som ingen kan komma sig f�re f�rr
�n vi ta oss en klunk. Hur sa? Hva ba? Gut�r k�ra Sj�l.

* * *

Gut�r b�d natt och dag!
Ny v�llust, nytt behag!
Fukta din aska;
Fram br�nvins flaska;
Lydom Bacchi lag;
Gut�r b�d natt och dag!
Si v�r Syster Cajsa Stina;
Si hur h�nnes flaskor skina.
K�ra ta hit stopet, :||: grina;
Grina, sv�lj och drick, som jag.

* * *

Jag �r den, som skall t�mma stopet, det �r du som skall
sl� i, och det �ren J k�re Br�der, som hafven at best�lla om
�let, at oss intet af saftene tryta m�. Manquerar oss br�nvin,
fallerar oss �l; si s� fallerar oss alt Courage. Ytterligare,
Courage! Huru m�nga �rom vi? Legio, ty vi �ro m�nga.
Gut�r Jergen Puckel! Hej Benjamin Schwalbe! Sein Diener
Eric Bergstr�m! Dricker du Anders Wingmark? Redelige
Broder Berg! och du Cristian Samuel Bredstr�m! som ligger
under bordet, Gut�r! Trampa intet p� �ket; kn�pp p� fiolerna;
sl� p� trummorna; h�ll fast i stopet.

* * *

Gut�r, et laga f�ng;
V�r sorgedag �r l�ng;
L�ng �r Buteljen;
Trumla Reveljen;
Supom om en g�ng;
V�r sorgedag �r l�ng.
Cajsa Stina st�r och tappar;
Hela hjertat i mig klappar;
Bara ingen stopet :||: nappar;
D� g�r jag min svane-s�ng.






N� skrufva Fiolen,
Hej! Spelman skynda dej.
K�ra Syster, hej!
Svara inte nej,
Svara Ja s� bli Vi glada.
S�tt dej du p� stolen,
Och stryk din Silfverstr�ng;
R�da str�ken sl�ng,
Och med armen sv�ng;
G�r ej Fiolen skada.
Du svettas, stor sak,
I Br�nvin skall du bada;
Ty under detta Tak
�r Bacchi Lada.
Ganska rigtigt,
Ditt kall �r vigtigt
B�d f�r �ra, Syn och Smak.

* * *

Bland Nymphernas skara
�r du omistlig man;
Du b�d vill och kan
Mer �n n�gon ann
De unga hjertan binda,
Och k�rlekens snara
P� dina str�ngar st�r;
Hvarje Ton du sl�r,
Du et hjerta f�r,
At konstigt sammanlinda.
Just p� en minut,
Sm� �gon blifva blinda,
Och flickorna til slut
De bli s� trinda.
Hur du bullrar!
Men Nymphen kullrar,
Och du skrattar med din trut.

* * *

Jag �lskar de sk�na,
Men Vinet �nd� mer;
Jag p� b�da ser,
Och �t b�da ler
Men skiljer �nd� b�da.
En Nymph i det gr�na,
Och Vin i gr�na glas:
Lika godt Calas,
B�da om mig dras.
Ge str�ken mera k�da;
Confonium tag d�r
Uti min gr�na L�da;
Och Vinet st�r ju h�r.
Jag �r i v�da.
Supa, dricka,
Och ha sin flicka,
�r hvad Sancte Fredman l�r.






Fader Berg i hornet st�ter;
Si hur lilla Nymphen s�ter
Svingar sig i en Dans.
Si hur Fader Berg han gapar;
N�r som Jergen Puckel skrapar,
St�ter han en Cadance.
Hurra! si Ulla dansar;
Engageanter, flor och fransar,
Hvit Sultan och blomster-kransar,
Hvita ben! :||:
Si Ljus och Lampors sken.

* * *

Valdthorn b�r man ha p� Baler,
Strufvor, Nympher och Pocaler;
Stor sak uti Fioln.
Si hon sl�nger handen tr�tter;
Hvita ben och r�da f�tter;
Si himmelsbl�a kjoln.
Hurra! si br�stet j�ser,
Minsta veck i kjolen fr�ser,
Si hur Fader Berg han l�ser
Noterna. :||:
Hej! k�ra far bl�s bra.

* * *

K�ra bl�s som sjelfva Satan,
H�ll Valdthornet ut �t gatan,
Herrarna ska g� in.
Friska Grefvar och Baroner,
Och Husarer och Dragoner.
Hej friskt humeur och Vin!
Hurra! si Ulla skrattar;
Si hvad Galonerta Hattar,
Paris sin Helena fattar,
R�d och varm. :||:
Bl�s Fader Berg Allarm.

* * *

Valdthorn h�rs i luften mumla,
Och Sirener kring mig tumla,
Under Apollos Ljud.
Ulla Winblad k�ra Syster,
Du �r eldig, qvick och yster,
Hvar dag s� st�r du brud.
Hurra! jag h�r dig sjunga,
Jag ser Fr�jas Tempel gunga,
Eldar kring i luften ljunga,
Full och v�t :||:
St�r jag i Charons b�t.






Hej Musikanter ge Valdthornen v�der,
Spotta ut Tuggbussen bl�s.
H�r mellan kistor och byttor och br�der
K�rlekens f�rl�t upsl�s.
Bl�s edra hundar s� ska ni f� Vin,
�nglar och Hj�rtan och Br�nvin och Buska;
Nu Valdthornen ruska;
St� inte och fuska,
Men h�ll utom fenstret Valdthornet, ditt Svin.

* * *

Stugan �r vacker med hundra Tapeter;
K�ket i kammarn, hur sa?
Flickan i s�ngen, i s�rken s� feter;
Hej Anna Stina, hva ba?
Bl�s edra Lymlar til dygdens ruin;
L�t oss tilbedja b�d' Bacchus och Fr�ja,
V�r lusta vi r�ja,
V�r strupe f�rn�ja,
Vi d� utaf K�rlek och lefva af Vin.

* * *

Valdthornen lyfta, h�ll styft uti Armen,
Bl�s edra bytingar, bl�s.
Si Anna Stina s� hviter i barmen!
Dyrka up Sk�nhetens l�s.
K�raste kommen i h�g mina ord:
K�rlekens Tempel, Dess L�nder och St�der
� bolstrar och fj�der,
Trappstenar och br�der
Och gator och gr�nder och stolar och bord.






K�re br�der, s� l�tom oss supa i frid,
I denna h�r verldenes ondsko och strid:
L�t oss streta,
Arbeta,
Stampa,
Trampa,
Drufvorna pr�ssa, ty �n �r det tid.
The �lepheser � stridbare m�n,
The Gut�rinter hofvera, ja men,
Blifva besatta,
Och skratta
Och supa
Och stupa
Emellan Buteljerna sen.

* * *

Sl� i stopenom Br�der, sl� l�cket ihop,
Fly allan f�rargelse, t�m Edra Stop,
I all k�ttja,
Och fl�ttja,
Stampa,
Trampa
Nu Bacchi pr�ssar vid klingande rop.
Br�nvins Apostlar upstiga hvar dag,
St�ta Basuner, f�rkunna v�r Lag,
Rusta och rasa,
Och flasa
Och mumla
Och tumla
Som Hjeltar i blodiga slag.

* * *

G� d� �dmjukt til Flaskan, inb�rdes gut�r!
G� bakl�nges bort d�r som nykterhet r�r;
Var nu listig
Och dristig,
Stampa,
Trampa,
I Bacchi ving�rd st� qvar d�r du st�r.
Drick min Theophile, strupen �r djup;
Si i Damasco d�r ligger en Slup,
Fuller med Flaskor,
Damascor,
Cantiner
Och viner.
�h k�ra! ro hit med en Sup.






K�raste Br�der Systrar och V�nner
Med helso och frid,
Med �l som br�nner,
Hjertat kringr�nner,
Fetmar och sp�nner,
G�r krog-d�rren vid.
Drick, drick nu �r tid. Fin.
H�r p� Fiolerna
Systrar med s�ng;
Ruska p� kjolarna,
Hoppa i spr�ng.
Ulla bjud opp,
Sv�ng din salopp,
Sk�nhetens knopp,
Blommar i topp;
�gat vil blunda och fingret det k�nner. D.C.

* * *

Bort med all �ngslan k�raste sj�lar,
Sitt ner p� en stol;
H�r spelman gr�lar,
Stryker och tr�lar;
Med sina h�lar
Han sl�r sin fiol,
Och raglar mot bol. Fin.
Men fyll i krusena
Br�nvin och vin,
Och tag af ljusena
Lilla Cousine.
Lotta gif hand,
Nig litet grand;
Sup ock ibland;
K�rlekens band
Bindas i s�ngar, p� �ngar och fj�lar. D.C.






Fram med Bas-Fiolen, kn�pp och skrufva,
Skjut skrufven in;
Pip och kuttra som en turturdufva
F�r makan sin;
Sl�ng din Peruk och bulta din Hjessa,
Blif ej svartsjuk, bl�dig och r�dd;
L�t mina �gon t�rar pr�ssa
Upp� Ulla Winblads b�dd.

* * *

Fader Berg gut�r, mitt br�st mig kl�mmer,
Mitt hjerta k�nn,
Hur det klappar vid hvar Ton du st�mmer,
Och svider sen.
N�r jag ser dig s� t�nk at jag finner
Kyla, svalka, ro i mitt br�st,
Ty med ditt glas du mig p�minner
At mot k�rlek finnes tr�st.

* * *

Men mitt �ga ser som i en dimma
Just Fr�jas graf;
En Paulun kring hvilken Lampor glimma.
Drag skorna af;
Helga det rum der sk�nheten kastar
Sina Liljor d�den til rof.
Du min Vestal til m�let hastar,
Och min sj�l �r i behof.

* * *

Si den hvita barmen hur han fl�mtar.
Kn�pp litet grand.
Si hur hon sin Myrten-krona h�mtar
Utaf min hand.
Si h�nnes �gon trotsa just d�den
Med sin klarhet, styrka och f�rg.
H�r h�nnes s�ng om Jungfrurs �den;
H�r du, h�r du Fader Berg.

* * *

Si nu k�tt och blod i sk�nsta prydnad
F�rklara sig.
Mina k�nslor fr�n f�rnuftets lydnad
Nu draga mig,
Draga mig dit, just dit d�r du ligger.
�n f�r du ej lida utaf;
Nu skal du d�, min Nymph jag tigger
Qvickna �ter i din graf.






D�rrarna �pna, Fiolerna klara!
Kom och g� in.
H�r �r oss lustigt, god v�nner, att vara;
H�r f� vi vin.
Kn�pp nu p� Basen och stryk Violin,
L�t nu Valdthornena tala och svara,
Och sk�nhetens skara,
Sig l�gra och para,
Och vi oss f�rsvara
Med plit och carbin.

* * *

Kom mina Br�der och dansa p� baler,
Hoppa i fl�ng.
Ingen gemen, h�r � bara Corpraler.
Svinga dig sv�ng.
G�r entrechaquer, med benena sl�ng,
Skramla med l�spengar, �ren och daler.
Hvad du �r fataler
Och l�nger och smaler
Och fuktig och haler!
I morgon dig h�ng.

* * *

Lustiga Br�der! hvar tage sin flicka,
Sl�ng h�nne kring.
Hej! i fult flygande buga och nicka,
Stoja och spring.
Armarna ut, edra lymlar i ring.
Dra in i helfvite, st� ej och hicka,
Ty nu ska vi dricka
S� hjertat ska picka
Och buken ska spricka;
Det g�r ingen ting.

* * *

Bl�s edra satar och h�llen er raka,
Hvissla och tjut.
F�nsterna �pna, trossbottnarna braka;
Hoppa nu ut.
Armar och ben ska vi krossa til slut;
Ut genom fenstret och hoppa tilbaka.
Nu flaskorna skaka,
Och safterna smaka,
Och piska din maka,
Och h�ll nu din trut.






K�raste Br�der, Systrar och V�nner,
Si Fader Berg han skrufvar och sp�nner
Str�ngarna p� Fiolen
Och str�ken han tar i hand.
�gat �r borta, N�san �r klufven;
Si hur han st�r och spottar p� skrufven;
�lkannan st�r p� stolen;
Nu kn�pper han litet grand;
Grinar mot solen,
Pinar Fiolen,
-------
Han sig f�rvillar, drillar ibland.
K�raste Br�der dansa p� t�,
Handskar i hand och hattarna p�.
Si p� Jungfru Lona,
R�da band i Skona,
Nya strumpor himmelsbl�.

* * *

Si Jergen Puckel fl�ktar med hatten,
Pipan i munn, och br�nvin som vatten
Dricker han och g�r fukter
Med hufvud och hand och fot.
Guldguler rock med styfva Ducriner;
T�tt uti nacken h�rpiskan h�nger;
Ryggen i hundra bugter,
Och kindbenen st� som klot;
Gapar p� noten,
Skrapar med foten,
-------
Pipan han stoppar, hoppar emot.
K�raste Systrar altid honnett,
Br�derna dansa j�mt Menuett,
Hela natten fulla.
Rak i lifvet Ulla,
Ge nu hand, h�ll takten r�tt.

* * *

Si hvem �r det i Nattr�ck s� n�tter,
Med gula b�xor, hvita st�fletter,
Som dansar d�r med Lotta,
Den d�r som har r�d Peruk?
Ta mej sju tusen! se tv� i flocken,
Sydda Manschetter, sn�ren p� r�cken.
Drick Fader Berg och spotta;
Tvi Svagdricka g�r mig sjuk.
Kruset ska rinna;
Huset ska brinna,
-------
Ingen ska kl�mta. Fl�mta min buk.
K�raste Systrar tagen i ring,
Dansa och fl�kta, tumla och spring;
Var nu blind och d�fver;
Spelman ger nu �fver,
Raglar med Fiolen kring.

* * *

Hej! mina Flickor lyfta p� kjolen,
Dansa och skratta, h�r Basfiolen;
Ge Fader Berg Confonjum
Och Hoglands med gr�na blan.
H�r Fader Berg, s�g du hvad hon heter,
Hon d�r vid sk�nken vind�gd och feter?
Gumman p� Thermopoljum,
Hon �r det, ja ta mig Fan.
Trumpen och blinder,
Gumpen �r trinder,
-------
Hals-fr�s min gumma; brumma Dulcjan.
K�raste Br�der h�r �r behag,
H�r �r Musik och Flickor hvar dag,
H�r �r Bacchus buden,
H�r �r K�rleks Guden,
H�r �r all ting, h�r �r jag.






Systrar h�ren min musik
Utaf Fl�jtraverer.
Ljudet �rat sk�rer.
Under l�je, stoj och skrik
Verldsbekymret vik.
K�ra Systrar l�t oss alla glada blifva;
L�t oss v�ra lustar fria tyglar gifva;
Hvar en f�lje sitt beg�r;
Gl�m alt lifs besv�r.

* * *

Ge nu Fl�jterna en ton,
Bl�s f�r hela laget.
Nymphen �r i taget,
Och vid K�rleks Gudens Tron
Dansar jag och Hon.
Skj�na �gon hv�lfva kring och kasta str�lar;
Nymphen ger sin hvita hand, kors hur hon pr�lar!
Hur hon sjunger, Ma Bergere!
Gl�m alt lifs besv�r.

* * *

Kors hvad pragt i Fr�jas tj�ll!
Fl�jtraverer klinga
Och de skj�na springa.
Fl�jten �nnu h�gre st�ll;
Bl�sen bra i qv�ll.
Si Cupido med sin fackla hur han ljungar;
F�tterna i spr�ng, och hela golfvet gungar.
Bara v�llust finnes h�r;
Gl�m alt lifs besv�r.

* * *

Mina Br�der, lif och mod!
Dansa h�r de spela.
Kom och hjertan dela.
Ingen svart och �ngslig blod;
Flaskan v�r klenod.
Mina Barn f�rr'n sk�nhet skall Ert hjerta s�ra,
L�ten Bacchus h�ldre f� Er hjerna d�ra;
Och i Vinet glad och k�r
Gl�m alt lifs besv�r.






Hej! sade Fredman hvar g�ng han h�rde Valdthorn b�rja skr�la,
Och spelm�n s�g:
Verlden �r ej s� ful, som vi h�nne �ngslig afm�la
Med storm och v�g;
Alt leker f�r v�r h�g,
Sk�nhet i hvar �gna str�la,
Br�nvin och dubbelt �l ha vi nog,
Fioler p� hvar krog.

* * *

K�raste Systrar upp� Lokatten, heder, tack och �ra!
Och full Musik;
Holl�ndska pipor, Regarns-peruker, Ryssar som sv�ra,
Och Jungfru-skrik.
Den B�tsman han �r rik,
Til Dublin ska han med Tj�ra;
Han d�r med l�nga b�xorna st�r,
Han fick bra stryk i g�r.

* * *

Edra Markattor st� intet d�r i fenstret, Hut! och kika,
Bjud opp och nig.
Bl�s Edra Satar, nu bl�ser en, bl�s alla tillika,
Bl�s som i krig.
Hej lustigt! svinga dig
Anna Stina och Fredrica.
Kjolarna upp, Solfj�dren i hand
Gut�r, en Sup ibland.

* * *

Ge Fader Berg nu br�nvin, han korsgev�ret st�r och st�ter.
Du raska dr�ng!
Gr�sgr�na B�xor, bl� R�ck, gr� V�st, kors hvad du �r s�ter!
Med gult geh�ng.
En Hyrvagn, v�nster sv�ng!
Ser du inte kusken h�ter?
Glas�gona p� N�san; Gev�r!
Nu balen �pnad �r.

* * *

Br�der och Systrar klappa med h�ndren, Valdthornen de tr�ta.
Se Mamsell Spaas.
Rosende r�da kjortlar, och bl�a strumpor, och fl�ta,
Och gul Carcas.
R�dt Vin i gr�na glas!
Br�der l�t oss alt f�rg�ta;
Sjungom om k�rlek, ropa p� vin.
V�lkommen min Cousine.

* * *

D�r kommer Ulla Winblad; ge rum, och korsgev�ret unnan!
Bl�s nu med force.
Ser du Cupidos Altar, sl�pp in den d�gliga Nunnan,
Stick om ni t�rs.
Korsgev�ren nu i kors;
Sl� til porten, �pna tunnan.
K�raste Br�der, Amen, gut�r,
Det b�sta �terst�r.






Gr�t Fader Berg och spela,
Din pipa sorgligt st�m,
Och r�ret kl�m.
Mit br�st kan ingen hela,
Det frustar �l och m�rg.
Bl�s Fader Berg.
M�rk denna stora stuga,
Du full af Flickor mins,
�r nu s� tom, at knapt en enda fluga
Uti taket fins.
H�r syns ej Jergen Puckel mer med Hatten buga
Som en Prins.

* * *

H�r syns ej bord och b�nkar,
Blott d�rrar utan l�s.
Din pipa bl�s.
D�r f�rr s�gs glas och sk�nkar,
Och br�der st� i ring,
Syns ingen ting.
D�r f�rr du stod till v�nster,
Och p� ditt Valdthorn gol,
Nu synes bara s�nderslagna fenster
Och en gammal stol.
H�r f�f�ngt Spelm�n n�nsin v�nta fler f�rtjenster
Med Fiol.

* * *

D�r f�rr hvar tilja darra
Vid stampning, larm och d�n,
Syns ej en sp�n.
De murkna Plankor knarra,
Och Skorsten svigtar nu.
Bl�s k�ra Du.
D�r f�rr man s�g Trompeter,
Ur fenstren stickas ut,
Syns trasor af Gardiner och Tapeter
Fl�kta hvar minut.
Och f�f�ngt ser man H�star, Vagnar och Carreter
Vid hvar knut.

* * *

N�r Br�der ej f�rlikas,
Pl�r leken lyktas s�.
Min Rygg �r bl�.
En �rfil kan undvikas,
N�r som man ingen ger.
Bl�s inte mer.
Hvar en ej mer m� dricka,
�n honom �r besk�rdt;
Ty i Corpralens kanna n�san sticka
Det �r intet v�rdt.
Och aldrig n�nsin dansa med en annans flicka,
Har jag l�rt.






N� � nu alla f�rsamlade h�r,
Eric Bergstr�m och brodren Pehr,
Benjamin Schwalbe? Oui mon frere,
Vi � alla h�r.
Piskorna sm�lla och kuskarna sl�ss,
Nu komma vagnar och chaisar och tr�ss,
Herrskaper stimma vid lycktor och bl�ss.
Och kuskarna sl�ss.
Sl�gter och anf�rvanter,
Nympher och Musikanter,
Balen �pnad �r.
Anders Wingmark med sin Fru,
Peter Bredstr�m med sin K�rsta.
Hej! gut�r en sup �nnu;
Den var af de sm�rsta.
Sk�l Anders Wingmark, v�lkommen Bror,
Och gut�r Otto Olssons mor;
Syster Jeanna med bj�fs och flor,
Salopp och r�da skor.

* * *

�dmjuka tjenare, si Fader Berg!
Valdthorn af m�ssing med bulor och �rg.
Kors hur han svettas b�d olja och m�rg!
Si god dag Bror Berg;
Med stora pumpskor p� f�rf�ders bruk,
Randiger nattrock och skuren peruk,
Halsduk af l�der och gj�rdel kring buk,
P� f�rf�ders bruk.
Stugan af nympher pr�lar,
Hurra! Valdthornet skr�lar.
Jeanna hon �r sjuk;
Syster Jeanna illa m�r,
�pna barmen, sku vi h�lla
Lite Hoglands vin, en t�r,
Lite Pimpenella.
Klinga Bror Wingmark f�r lilla Cousine;
K�rlekens blommor sku vattnas med vin;
Munnen nu b�dar en leende min;
Tag fram din carafin.

* * *

N� Jergen Puckel, ta hatten i hand,
Var inte hjulbent och skrapa i sand,
G�r caprioler och stupa ibland;
Hatten uti hand.
Sl�ng hvita handsken och hoppa min bror,
Du kan bli lycklig l�ngt mer �n du tror,
Bredstr�ms kj�resta pr�gtig och stor
Bjud opp min Bror.
Lustigt i dansen svinga;
Hurra! Valdthornen klinga
Med ett st�tligt Chor.
Lyfta gumman opp och ner;
Fr�jas Tempel skal du skaka;
Broder Bredstr�m intet ser.
L�t Valdthornen braka.
St�t i Valdthornen med grufligt allarm,
Jergen han lyftar sin Sk�na p� arm;
�gonen gnistra af k�rlek och harm;
Och Bredstr�m st�r s� varm.

* * *

Klinga Bror Bredstr�m, hur �r det nu fatt?
St� ej och fl�sa s� trumpen och matt;
H�r har du Br�nvin, s�tt p� dej din hatt,
Hur �r det d� fatt?
H�r jag skal s�ga dig pauvre Ami,
Aldrig p� Baler dra fram Jalousie;
H�r �ro tuppar med sporrar. Sl� i,
Drick drick Mon Ami.
H�r g�r det til just �rligt.
Valdthornen gny f�rf�rligt.
Stolt tupplufveri!
Resonerar du ditt F�r?
Ta Valdthornet, sl�'n p� truten.
Syster Bredstr�m, P�lskan g�r;
�r nu ringen sluten?
Jergen Puckel, hva fan � du h�r?
Anders Wingmark och Brodren Pehr,
Eric Bergstr�m och Jeanna st� d�r.
Nu Balen lustig �r.

* * *

Men hvar �r br�nvin? H�r Klockorna sl�!
Brandvakten ropar och Trummorna g�,
Flickorna j�spa; Gu signa de sm�!
H�r klockorna sl�!
Stjernorna bl�nka och slockna och d�,
M�rker omringar b�d klippa och sj�;
Nu blir jag k�rlig, fins h�r n�gon m�,
Som �nskar d�?
Hon d�r och jag vil lefva,
Ach sk�nsta barn af Eva!
Ach alt k�tt �r h�!
H�r �r jag och d�r en s�ng;
I min Sj�l Cupido strider.
Br�der dansa nu i fl�ng;
Bredstr�m st�r och qvider.
Broder Bredstr�m, hvad skulle du h�r?
Ta en sup Kummil och Skorpa beg�r;
Kors du ser ut liksom Lucifer!
Men balen slutad �r.






H�r J Orphei Dr�ngar,
St�mmen edra str�ngar;
Kn�ppen alla.
Til Apollos pris.
J som til exempel
Uti Fr�jas Tempel
Nederfalla,.
F�ljen er caprice.
J som pr�fven gammalt �l, gut�r!
Eder �nskas fuktigt silfverh�r.
Och en strupa som f�rm�r.

* * *

Basfioler klinga.
Tag hit B�garn, svinga;
Svinga Broder,.
Svinga med din hatt.
Visa dina dater,
Du har bra kamrater.
Bacchi floder.
Rinna dag och natt.
Glas i hand och ljufligt str�nga spel,
Huile de Venus, Kummil och Kanel.
Blifve, Broder Wetz, din del.

* * *

Du p� Pinden stretar,
Och din blod arbetar,
Hjernan v�rker.
I din hufvudsk�l.
Vid en Bruds�ng, Broder,
Str�dde du klenoder;
Ingen m�rker.
Dina tankepr�l.
S�tt din hatt p� hufvud, k�ra Bror;
Bacchi Ving�rd st�r nu i sitt flor;.
Se Cupido med sin mor.

* * *

I de helga lunder,
Mellan blixt och dunder,
Venus r�cker.
B�garn utur skyn.
Hon p� molnen hvilar,
Han med vin och pilar
Sig utstr�cker.
Kring v�rt vattubryn.
Ej i vatten, nej i Cyper-Vin
Paradiset blommar, min Cousin..
S�tt dig neder, h�ll god min.

* * *

Frukta intet dunder,
Under �fver under;
B�garn bl�nker.
Klar som en Juvel.
Spegla dig; ditt hjerta
Skal bli qvitt all sm�rta,
N�r du t�nker.
Blott p� s�ng och spel;
Du skal bli uti din m�lning k�r:
Magnifikt din koppar-n�sa b�r.
Bacchi Thron och Fr�jas h�r.

* * *

Vinet g�r dig fager,
Vacker som en dager;
Tag den lotten,.
Kn�pp v�r Bas-fiol.
I hvart stop du t�mmer
Nytt besv�r du g�mmer,
Och p� botten.
Ser din lyckas Sol.
Lycka til Cupidos h�rlighet
At i Bacchi Ving�rd blifva fet!.
Drick Bror Wetz, du �r Poet.






K�raste min Theophile,
I Hallr�tten visa knogen;
R�tt nu broder �r du mogen,
Frodig buk och b�lj!
Kn�pp dina h�nder hop och sv�lj,
Min l�rjunge var mig trogen,
Tag ditt m�sterbref p� krogen,
D�r ditt burskap v�lj.
S�tt p� dig hatten, murra;
I v�ggen flaskan surra.
Fri M�ndag, Hurra!
Lycka til god Helg.

* * *

V�rdaste min Theophile,
F�lj Bacchus helt t�tt p� sp�ret,
Sl�ng din m�ssings-kam i h�ret,
Tag din k�pp i hand;
Knyt i din Halsduk r�da band,
H�ng ur-kedjan upp� l�ret;
Det �r nu p� femte �ret
Du �r i v�rt Land.
N�san i v�dret gerna.
Se benen hur de spjerna!
Din afton-stjerna
T�nds vid solens rand.

* * *

K�raste min Theophile,
Din b�ljhund l�t blodet rinna;
Pl�stra om din �gon-hinna;
Bacchus sjelf dig ger
Blyhvitt och silfverglitt och mer;
Men var inte lik en qvinna;
N�san skal en g�ng, besinna,
P� dig sablas ner,
Sablas utaf Corpraler
P� Br�llop och p� Baler.
Du �r fataler;
Sup min Cavaljer.

* * *

�lsklige min Theophile,
Med glaset jag dig f�rf�ljer,
Jag ditt hufvud �fversk�ljer,
Och dig modig g�r.
�rfilar sm�lla lustigt, h�r;
Du �ron och n�sa h�ljer;
Jag ber at du aldrig d�ljer
Friskt och flinkt humeur;
Den som i kransen tager;
Som bryta vill din lager,
Blif inte svager;
Sl�'n s� at han d�r.

* * *

L�sten sl� midt i flinten, Hej!
Och spring du, ta i din kanna;
Drick och sv�r och dig f�rbanna
P� revange din skurk.
Tag prompt i n�fven glas och burk,
Sjelf Bacchus skal dig bemanna;
H�ll med handen f�r din panna,
F�kta som en Turk.
Gott schwere noth und wetter!
J�mt full och aldrig m�tter.
Jag vet ej b�tter,
Din Skomakar-lurk.






Fader Bergstr�m fingra ditt Oboe, bl�s,
Oboe.Kn�pp upp ditt kr�s;
H�ll nattrocken �pen s� ser man, hva ba?
Oboe.Skinnb�xorna.
Hatten p�;
Bl�s nu d�.Oboe.
�lskelige Br�der tagen nu i ring,
Och l�t oss alla dansa kring.

* * *

Si d�r springer L�parn p� backen, si d�r,
Oboe.�lstopet b�r;
Si det gr�na glaset sin sk�na han ger,
Oboe.Stolt Cavaljer!
Han ibland
Kysser hand.Oboe.
�lskelige Br�der dansa allihop,
Och l�t oss t�ma v�ra stop.

* * *

Ach si Ormens Pigor, si Caisa, bl�s bra!
Oboe.Si kjortlarna;
Hvita klackar, Gossar, och m�lade skor!
Oboe.Balen blir stor.
Nu p� Bal
Sn�rd och smal?Oboe.
K�ra Br�der sl� nu alla fenstren opp;
Hej lif och mandom i v�r tropp.

* * *

H�rfris�rn ur dansen, och L�parn ska in.
Oboe.Oboe fin.
Bl�s nu pianissimo; Ach sicken en!
Oboe.Med hvita ben,
Krummar sig
Qvick och vig.Oboe.
Klappa L�parn ut ur dansen d�r han g�r,
Och H�rfris�rn ska in. Gut�r.

* * *

Hurra Kamerater! alt andas i fr�gd;
Oboe.Djuphet och h�gd;
G�ken uti toppen och L�jan vid strand,
Oboe.Myran i sand.
Liks� Vi.
Spela Ni,Oboe.
Spela Hoboister, gunga tak och golf;
Hvad sl�r nu klockan? hon sl�r Tolf.






Systrar och V�nner,
Och hvar en mig k�nner,
God dag!
Pukare skramla
Och ramla.
L�tom oss surra,
Med hattarna hurra
Som jag.
Hjerta i barmen,
R�r armen.
Hurra gut�r!
Just kungligt jag m�r.
H�r p� pukslagaren hur han sl�r.

* * *

Ljusena glimma
Och flickorna stimma
Med ras;
Si hur de kriga
Och niga;
Solfj�dren fl�ktar;
Marskalken sl�r nectar
I glas;
Si hur de dricka
Och nicka.
God dag Cousine!
Si strufvor och vin.
Si Jergen Puckel med Carafin.

* * *

Jergen sig bugar,
Han l�spar och trugar
S� sk�nt;
Talar Fransyska
Och Tyska.
Blommor p� armen,
Bouquetter i barmen
Och gr�nt;
Benen som krita
S� hvita;
Sp�nd p� sitt s�tt
Med Rock violett,
Bl�tt foder under. Hej Menuett!

* * *

Qvinnor och M�nner
Och Jungfrur och Sv�nner,
Allarm!
Bort med all sm�rta,
Friskt hjerta!
Saften �r mustig,
Och Jergen blir lustig
Och varm.
H�r hur han pladdrar
Och sladdrar.
Hattarna p�,
Kom dansa Ni tv�;
Ulla och Jergen l�t dansen g�.

* * *

Fy tunnor tusen,
Det dryper af ljusen
Nu flott
P� roberonder
Pomponer.
St�r du och gr�ter
N�r Fr�ja upl�ter
Sitt Slott,
Bland �ngla-bilder
S� milder?
Styr hjertat l�tt,
Gif �gat sin r�tt;
En Nymph cendr�e och en ann' brunette.

* * *

Lisa med stubben,
Som niger f�r Gubben
D�r st�r
Med stora buken,
Peruken,
Si hur hon f�ktar,
Kring axlarna fl�ktar
R�dt h�r;
Med �pna armar
Hon larmar,
Grinar mot soln;
Si guldgula kjoln;
I Jergens kn� sitter hon p� stoln.

* * *

Klinga Buteljer,
Min kronsup jag sv�ljer,
Gut�r!
K�rleken sticker,
Jag dricker.
L�tom oss alla
Den Venus �kalla
H�r st�r.
T�m mina safter
Och krafter.
Pukor ge ljud.
Si k�rlekens Gud.
Hvem vil bli Brudgum? h�r har ni brud.






Gubbarna satt sig at dricka,
Klappa p� b�ljen och hicka,
N�san i glasena sticka,
Sjunga hvar om sin flicka.
Jergen Puckel han drog nu en r�k,
Med pipan han p� stopet knacka.
Gubbarna gjorde p� �let f�rs�k,
Och drucko s� svetten han lacka.

* * *

Glasena b�rja nu ringa,
Gubbarna lustigt at svinga,
Hoppa och dansa och springa,
Med hvarannan klinga;
Benjamin klef nu p� bordet, fy fan!
Hier ist kamrat sehr schen zu tanzen.
R�der om n�san liksom en Tulpan
Vant han uti laget nu kransen.

* * *

�let kring golfvet det rinner,
Ljuset i pipan nu brinner,
Benjamin fl�mtar s� stinner,
Ingen nu d�rren finner
Men Perukerna falla utaf
Och Byxorna de lossna af medjan;
En den andra handen nu gaf,
Och h�llo s� styft uti kedjan.

* * *

Hurra! de skreko och tralla;
Undan ur d�rren med alla;
K�ftarna gr�na af galla;
�l och stryk; falleralla.
Jergen Puckel han ropte nu Schas,
Der teufel soll der fahn regiren;
Hohl mich der teufel, verdammte Calas!
Wir wollen nun recht poculiren.

* * *

Heer Jergen Puckel, frater,
Hast du nun praf ducater?
Wir Preusische Soldater,
Hurra Kammerater!
Hej vivat nun hej die Kajserin!
Der Kajser! Mere ehl p� bordet!
Hej alliance und gut glas vin!
Gut�r f�r det h�rliga ordet.

* * *

Benjamin lustig och k�ter,
Sk�larna b�rja nu �ter,
�gat sin hinna upl�ter,
Bara �l det gr�ter.
Potts Schlapperment the smake so scheent;
L�t glasen klinga, klinga gubbar!
Gut glas ehl b�d redt och chreent!
Sk�lm den som laget nu rubbar.






Trumslagarn kommer, flickor god dag!
Tamb.H�r hur han sl�r et slag.
Tamb.Trummor och Pipor, Br�nvin och Sm�r.
Tamb.Kors tocka hvirflar! h�r.
K�raste Br�der och Systrar sl�n up Edra Tj�ll;
V�fflor och Strufvor i Gr�ngr�set st�ll.

* * *

Dansa p� gr�na backar och f�lt,
Tamb.Hoppa p� krogen sn�llt.
Tamb.Systrar med hand i sidan, god dag!
Tamb.Barfota du och jag.
Trumla Trumslagare, Mandom och K�rlek och Vin
Fr�jda i Sj�len hvar trogen Cousin.

* * *

�lskliga Systrar, full menuett,
Tamb.Trumma och Flageolett.
Tamb.�lsklige Br�der, fulla qvarter
Tamb.Och Basfioler fler.
Hej Pimpinella och Hoglands och s�tt Frontignac!
Hurra Mamseller, Ges�ller och Pack.

* * *

K�raste Br�der fulla med dun,
Tamb.Systrar dra til Paulun.
Tamb.K�rlekens pilar hv�ssas i �l.
Tamb.B�tsman klif p� din k�l,
Pipan i munnen och sk�nheten inom din arm.
Trumla Trumslagare, trumla allarm.

* * *

Ge Fader Berg en sup vid fioln;
Tamb.R�tt nu s� skiner soln.
Tamb.Drick nu V�rdinnans sk�l, ja gut�r!
Tamb.Lustigt v�r lefnad g�r.
K�raste Br�der och Systrar, Er blifver f�runt
Denna Epistel, ja Amen! Trurunt.






St�r du och gr�ter?
Valdthornet h�r det l�ter.
Lustig och k�ter,
Bl�s Fader Berg, det l�ter bra; Fin.
Bl�s til Batalje,
N� prutta din Canalje.
Vacker Seralje;
Min Jergen Puckel n� hurra!
Hvita handskar, Chapeau-bas;
Str�p�rlor upp� hatten;
Nu han satt'en
Bakfram, nu p� sida;
Bida,
Jergen vill s� ha. D.C.

* * *

Jergen han stretar;
Si Fader Berg arbetar;
Flickan hon letar,
Och vill i dansen gifva hand; Fin.
Jergen sig krummar;
H�r Fader Berg han brummar;
Valdthornet tummar,
Blir r�d i synen, bl� ibland;
Flickan hoppar litet grand,
Jergen han ocks� hoppar;
Klang! han stoppar
Pipan och sig sv�nger,
Sl�nger
Benen uti sand. D.C.

* * *

Lustigt i harmen
Si hur han kr�ker armen;
Kr�set i barmen
Det fl�ktar och det fladdrar ut.Fin.
Flaskorna skaka;
Valdthornen h�r de braka.
Hufvud tilbaka,
Och Jergen rak i lifvet. Hut!
Hurra! dansa, bl�s och tjut,
Dansa p� Norr och S�der
Mina Br�der.
Rigtigt Tolf Buteljer
Sv�ljer
Jag i en minut. D.C.

* * *

Sup drick och smutta.
Hurra! Valdthornen prutta.
Flickorna skutta
Kring golfvet, br�der, hej gut�r! Fin.
�l p� minuten.
Se Fader Berg i truten;
K�ften upbruten
Nu �fver m�ssings br�dden st�r.
K�re V�nner Bacchus r�r,
Venus mit lif f�r�der,
Mina Br�der,
Vinet i mit tycke
Mycke
K�rlek �fverg�r. D.C.







Skyarna tjockna,
Stjernorna slockna,
Stormarna tystna, som �rat upfylt,
Staden i dimma,
Tornena glimma,
M�nen f�rsilfrar hvad solen f�rgylt,
Hundarna sk�lla,
Portarna sm�lla;
Sp�nn nu din bas.
Hvart man sig v�nder
Pottor i gr�nder
Klinga i gatan, hej lustigt Calas.

* * *

St�ll dig vid b�nken,
Ragla mot sk�nken,
K�nn dig nu f�re, hvar st�r din Butelj?
Grumla'n och skaka'n,
Och under hakan
S�tt nu Fiolen och klunka och sv�lj;
Spotta och trampa,
Fila och stampa,
Kn�pp lite grand.
Himlen dig l�na,
Se p� den sk�na,
S�mnen i �gat och ljuset i hand.

* * *

K�raste Br�der,
Hjertat det bl�der,
Nu har jag flickor och flaskor och ljus,
Horn och Basuner,
Kistor, Pauluner;
Se Fader Berg med sin l�der-carpus;
Ulla i s�rken;
R�r Speleverken,
Hoppa och fl�ng;
V�nner och fr�nder,
Klappa med h�nder,
Sl�ng edra Satar, sl�ng lagom, sl�ng, sl�ng.

* * *

L�tom oss stimma;
Ljusena glimma
Rundt ikring v�ggar, paneling och tak;
Nu f�r jag ordet;
Skinkan p� bordet
Svept uti blommor som reta v�r smak;
Alting oss retar;
Spelman arbetar,
Och g�r en drill;
Flickorna blunda,
L�t oss �stunda
L�t oss �stunda hvad hjertat det vill.

* * *

Den som bedr�fvad
Blifver bepr�fvad
B�d utaf lycka och afund och tid,
Gl�mme sin lycka;
Afund at trycka,
G�r han hvar tima h�r lustig och blid,
Dansar i Salen,
T�mer Pocalen,
Ropar gut�r,
Sl�nger med armen,
Tager i barmen
Tumlar med Nymphen i s�ngen d�r st�r.

* * *

Den som med pilar
Vakar och hvilar,
G�r f�r sin sk�na alting hvad han g�r,
Suckar och brinner,
Tappar och vinner,
Tar en bit skinka och br�nvin och sm�r.
Hurra Camrater,
Tr�t som Soldater;
St�m Fader Berg.
Vi oss f�rlusta,
L�tom oss rusta,
�n har v�r himmel sin svartbl�a f�rg.

* * *

Sl�ng edra Satar;
St�r du och pratar?
Sluta med p�lskan det Fan far i dej.
Hurra Courage!
Sl�ng ert Bagage,
Kasta Fiolen �t helfvite, hej!
Hej han �r rutten,
Kasta'n i Putten;
Lustigt, ge fyr!
L�t mig f� hurra,
Supa och surra;
Venus jag f�ljer, med Bacchus jag flyr.







De dyrbaraste g�fvor ut�sas ofta af den lekande Naturen
under den mildaste himmel, d� de d�dliga med bleknade an� 
leten ej m�gta pryda sina kinder med den purpur, som de
lysande Blommor vid morgonstunden sprida. Man ser uti
frusande floder en Sk�nhet kasta sina p�rlor. Hvad! kasta
s�ger jag? Jo med sn�hvita finger, som t�fla i glans med
de Orientaliska p�rlor. De gyllende Fiskar i China upstiga
i svafvelgul �nga utur berliner-bl� katsor, f�stade med rosen� 
r�da bandvippor. Hvad s�ger jag? Sk�rdem�nnen p�
�krarne i det rika Indien kunna knapt i sina sm� glimmande
Jackor f�rliknas med de violetta silfver-ax, som sk�rdas af
deras Agat-liar. Dryckes-k�rlen vid de sorlande b�ckar finnas
uti Castanie-tr�n h�gt upsatta med konstigt virkade f�rl�ter.
Herdinnor i Nopkin och Gingang med Solhattar af P�rlemo
gunga i Pomerans-tr�n, och upfylla luften med f�rtjusande
r�ster. D�r kostar et glas af Stora Mogols Afton-finkel,
�lskelige Br�der, circa fem tolftedels Svensk half�re; och af
det K�jserliga Myr-br�nvinet, som de fr�mmande Gesandter
undf� vid afskedstagandet, �lskelige Br�der, f�r en hvitten
f�r man s� mycket, s� at
Glasen darra mellan knogen.
H�ll i glaset, du �r mogen.
K�jsarn sitter d�r p� krogen
Hela dagen trogen.
Huile de Venus och Persico
V�xa der vildt uti skogen.

* * *

Det �r ju sjelfva fan, mine �lskelige.

* * *

I en r�d Scharlakans tr�ja
Sitter han och har en bl�ja;
Folket sig til Jorden b�ja,
Sina glas uph�ja.
Torkar han glaset med bl�jan? jo,
Det pl�r hans H�ghet f�rn�ja-

* * *

�lskelige Br�der, de dyrbaraste g�fvor ut�sas ofta af den
lekande Naturen �nnu. Gut�r! sup mig til.






Ach du min Moder! s�j hvem dig s�nde
Just til min faders s�ng.
Du f�rsta gnistan til mit lif upt�nde;
Ach jag arma dr�ng!
Blott f�r din l�ga
B�r jag min pl�ga,
Vandrar tr�tt min stig.
Du l�g och skalka;
N�r du dig svalka,
Brann min blod i dig.
Du bordt haft l�s och bom
F�r din Jungfrudom.
F�r din Jungfrudom.

* * *

Tvi den Paulunen, tvi ock det verke
Man til din Bruds�ng tog!
Tvi dina �gon och dit Jungfru-m�rke,
Som min Far bedrog!
Tvi ock den stunden
D� du blef bunden
Och din tro f�rskref!
Tvi dina f�tter
D� du blef tr�tter
Och i s�ngen klef!
Ell' kanske p� et bord
At min bild blef gjord.
At min bild blef gjord.

* * *

Et troget hjerta platt jag f�raktar;
Tvi b�de Far och Mor!
H�r ligger jag i r�nnsten och betraktar
Mina gamla skor.
Tvi tocka hasor!
Rocken i trasor!
Skjortan svart som sot!
Si p� Halsduken,
Lamskins-Peruken,
Och min sneda fot.
Det kliar p� min kropp;
Kom och hjelp mig opp.
Kom och hjelp mig opp.

* * *

K�nn mina h�nder magra och kalla
Darra vid larm och d�n;
Se dem af vanmagt vid min sida falla,
Liksom visna str�n.
�gon och kinder,
Alt sammanbinder
Dubbel skr�plighet.
Himmel! min tunga
Orkar ej sjunga
Om den fr�gd jag vet;
Om k�rleks ro och qval,
Och en full Pocal.
Och en full Pocal.

* * *

L�ska min tunga, ach! S�ta safter
Spriden i k�rlen ljud.
Jag �r en hedning, hjerta munn och krafter
Dyrka Vinets Gud.
Fattig, f�rsupen,
I denna strupen,
Fins min rikedom.
I alla �den,
I bleka d�den
L�skar jag min gom,
Och i min sista stund
Glaset f�r til mund.
Glaset f�r til mund.

* * *

Men krogd�rn �pnas, Luckorna skrufvas;
Ingen i staden kl�dd.
Stjernan af Morgon-rodnan liksom kufvas
Ned i molnens b�dd;
Solstr�lar strimma,
Kyrktornen glimma,
Luften blir s� ljum.
Hvar �r nu kappan?
H�r ser jag trappan
Ned til Bacchi rum.
Gif mig en sup, min sj�l
T�rstar snart ihj�l.
T�rstar snart ihj�l.

* * *

N� s� gut�r, jag vil mig omgjorda,
Ragla til bord och stop.
Nu ska de styfva leder blifva smorda,
Smorda all ihop.
Hurra Courage!
Lustigt Bagage!
Friskt i flaskan, hej!
Nu �r jag modig,
Tapper och frodig,
Och jag fruktar ej.
�nnu en sup ell' par.
Tack min mor och far.
Tack min mor och far.

* * *

Tack f�r hvart s�nglag, Sk�l f�r hvar trogen,
Som gjort vid Brudstoln sv�ng;
Tack du som virket h�gg och drog ur skogen
Til min f�dslo-s�ng;
Tack f�r din l�ga,
F�r din f�rm�ga,
Du min gamla Far;
Kunde vi r�kas,
Skulle vi spr�kas,
Supa n�gra dar;
Min bror du blifva skull,
Och som jag s� full.
Och som jag s� full.






K�ra Syster!
Mig nu lyster
Med dig tala f�rr'n jag d�r. :||:
Dubbelt �l ger godt humeur;
Enkelt �l jag aldrig smakar;
Br�nvins �ngst mit hjerta skakar,
Och jag st�r vid grafvens br�dd
Som en Bacchi hjelte kl�dd,
Men f�ragtad och f�rsm�dd,
F�r min egen skugga r�dd.
K�ra Syster!
Mig nu lyster
At f� taga mig en sup;
Sen g� i mit m�rka djup.
Uret pickar,
Charon skickar
Slup.
Tag mig den och den,
K�ra mor, jag hickar;
Bacchi safter fr�jda mig �n.

* * *

Usla tider!
Hvad det lider,
Bara Cursen nedersl�s, :||:
B�ttre k�p p� br�nvin f�s;
Men d� lefver jag ej mera,
Andra Hjeltar d� hofvera.
Kan ni tro, d�, k�ra Mor!
Jag skull' f� en sup s� stor,
Jag skull' supa om ni tror,
Liksom Runius, Lucidor.
Usla tider!
Hvad det lider,
Mit Benrangel faller ner,
Men min munn �t glaset ler.
Supar flera!
Ge mig mera,
Mer.
Bacchus, ingen ann,
Skal mig balsamera
Som en stor namnkunniger man.

* * *

Systrar h�ren!
N�r J r�ren
Upp� krogen glas och stop, :||:
Drick min sk�l d� allihop,
Sjung om k�rlek vin och lycka,
Om de qval en t�rstig trycka,
Och om hur en rusig man
Paradiset vinna kan,
Om den eld i blodet rann
N�r han f�rsta drufvan fann.
Systrar h�ren!
Bruna d�ren
St�ng f�r all ting v�l igen;
L�t min hamn f� bulta sen.
Inte droppen
H�lt, l�t opp'en.
Men!
Jag m�st g�; farv�l
B�d med sj�l och kroppen.
Hit en sup, jag t�rstar ihj�l.






Bl�sen nu alla,
H�r b�ljorna svalla,
�skan g�r.
Venus vil befalla,
D�r Neptun r�r.
Simmen Tritoner,
Och sjungen milljoner
Fr�jas lof;
Svaren Postiljoner
I Neptuns hof.
Se Venus i sin pragt,
Kring h�nne h�lla vakt
�nglar, Delphiner, Zephirer och Paphos hela magt;
Vattu-Nympher plaska kring
I Ring.

* * *

Foglarna titta
Och fiskarna spritta
Ur sit rum;
Gastarna de sitta
P� hafvets skum;
V�drena susa,
Sig b�ljorna krusa,
Bugna ner;
Skyarna bli ljusa,
Och Solen ler.
Venus p� f�ltet �r,
Sn�ckan som h�nne b�r,
Sirad med Vimplar och Blomster, den gula vassen sk�r;
En Triton med Solhatt stor
Nu ror.

* * *

D�n h�rs fr�n logen,
Och s�den fullmogen
Blixtrar nu;
G�ken gal i skogen
S� matt Kuku;
Kr�ka och vipa
Nu n�bbarna slipa,
Flyga sn�llt;
Pan han tar sin pipa,
Och bl�ser g�llt.
Hjortarna st�ngas, sl�ss;
�lgarna fly som bloss;
Glimmande, Simmande, Venus hon lemnar sin Caross,
G�r in i Palemons Tj�ll
I qu�ll.

* * *

Venus du t�cka,
Fritt lemna din sn�cka
Vid v�r strand;
Lustan sku vi v�cka
Med glas i hand.
Ach! mina V�nner,
Hvar en af Er k�nner
Mina drag;
Bl�sen goda m�nner,
Valdthornen tag.
Du Ulla Winblad k�t,
Gunga i Roddar-b�t.
Du �r v�r Venus, Mamseller, Ges�ller g�r din st�t;
Stig i land p� Paphos �,
Min m�.

* * *

Om denna Parken,
R�r K�rleks Monarken
Och en Kung;
Djurg�ln heter marken;
St�t Valdthorn, sjung!
Sjung til exempel
Om Fr�jas sm� Tempel
Som h�r st�,
Med ur�ldrig st�mpel
Och M�ssa p�.
Sjung h�r om Jungfru-mord,
Om hur en Brud blir gjord,
Hur under Valdthorn hon k�mpar och spritter p� et bord.
Ulla Winblad, ingen skymf,
Min Nymph.

* * *

Nig nu och buga,
Tr�d in i min stuga,
Dansa om.
Fr�jas barn � sluga;
Kom Ulla kom.
H�r du ej suset?
Si V�rden i huset
Fader Berg;
Valdthornet och kruset
Ge Gubben f�rg.
Djurg�rds Herdinna sn�ll!
H�r �r Palemons Tj�ll;
H�r ser du herdar som ragla b�d morgon, middag, qv�ll,
Herdar utan lamb och f�r.
Gut�r!

* * *

Bl�s Musikanter
F�r Ulla galanter
Och f�rn�m.
Skira Engageanter,
Och Diadem!
Putsa Chignonen,
Och sv�ng Roberonden
Vid och stor.
Bl�sen i Portg�ngen
Et st�tligt Chor.
Dyrka Cupidos namn;
�pna din varma famn;
Pusta och fl�sa och fl�mta och blekna som en hamn.
Hjertat klappar, Pulsen g�r,
Han sl�r.

* * *

Sjungom nu alla!
L�t k�rlek befalla
V�ra lif;
L�t oss Spelm�n kalla
Til tidsf�rdrif;
Svalkom v�r tunga,
Och l�tom oss sjunga
Gl�dje-s�ng;
Dansa gamla, unga
Nu p� en g�ng.
Nympher och friskt Calas,
V�llust i blod och glas,
S�mniga �gon, friskt hjerta, Fioler, S�ng och Bas
Hvar Epistel inneb�r
Och l�r.






Hvar st�r Fiolen? s�j min Son.
Mutter gut�r! d�r st�r han i vr�n;
Skal jag dra til?
G�r som du vil;
S�tt dig v�nd up och ned p� S�n.
H�r Basfiolens klang och d�n.
Movitz, n� k�ra b�rja.
Gr�t ej, hvi ska du s�rja?
Karl �r karl, skal du vara s� r�dd om ditt skinn?
L�t mig se huru djupt hirtschf�ngarn tog in.
Mutter, i hufvud jag f�tt fyra hugg,
Et uti armen. Gut�r nu i mjugg!
Mutter gut�r!
Tv� hugg i mit l�r,
Blott f�r mit tal.
Fan til Corpral!
Han ville jag skull' spela; jag svara hut!
D�rmed s� h�gg han mig p� min trut. .

* * *

N�r skedde det? var karln besatt?
Mutter gut�r! det skedde i natt.
Jag grep en drill,
Vips slog han till
Slog af peruken och min hatt,.
Och dansa golfvet kring med skratt..
D�rp� s� i minuten,.
Fick jag et slag p� truten;
Och den besten var k�r uti dottren som jag;
Och jag ropte p� Lotta, hirtschf�ngaren tag.
Kr�garn i skjortan han kom ocks� ut;
Vips gaf han kr�garn et slag p� sin trut;
Kr�garn han svor,
Och ropte p� Mor;
Mor �r bastant,
Hon gaf galant
Kr�garn en �rfil, och Corpralen han log
Och man och hustru jags� bedrog. .

* * *

Tyst, Mutter tyst! jag var ej k�nd;
Aldrig jag spelt i Kolm�tar-gr�nd.
Satans alarm!
Mit l�r och min arm!
L�rbenet, br�st och h�ft och l�nd!.
Nu har jag skrufvat str�ngen sp�nd.
Si nu hur knogen springer..
Mutter, mitt sjuka finger!
Aj! se skinntutan damp d�r in i Basfioln.
Aj! se pl�stret d�r ligger det under stoln;
Str�ken afbruten och taglet �r alt;
Lotta �r borta och br�nvinet kallt.
Mutter gut�r!
Mit br�st har et s�r;
Den mig det gaf,
�pnar min graf.
Kolm�tars Lotta hon �r ordsak til alt
Mutter i g�r gick hon, med en Palt. .






Gubben �r gammal, urverket dras,
Visaren visar, timman ilar.
D�den sitt timglas har st�lt vid mit glas,
Kring buteljen str�tt sina pilar.
T�rstig jag sk�dar min Stjerna och Sol.
Vandringsman h�r nu min Basfiol
Movitz, din tjenare hvilar.

* * *

Klaraste sk�te, ljufliga barm!
Sorgligt de blommors lif f�r�ddes,
Som gaf min far, til min sveda och harm,
V�llust i den s�ng d�r jag f�ddes.
Men b�da sofva. Gut�r i f�rtret!
Sjung Movitz, sjung om hur �gat gret
Vid de Cypresser som str�ddes.

* * *

Raglande skugga, brusiger min,
Skapad at Bacchus g� til handa;
Bl�ddriger tunga af br�nvin och vin.
K�nn d�r far min, k�nn d�r hans anda.
Fr�ja och Bacchus gaf kring den et sken.
Movitz l�t bland mina f�ders ben
Detta mit stoft f� sig blanda.






I g�r s�g jag ditt barn, min Fr�ja,
I Yxsmeds gr�nd,
Kl�dd i en svart garnerad tr�ja,
S� sn�rd och sp�nd;
En kullrig vidd af m�nga stubbar,
Bj�fs och granl�t och fl�rd.
Men i dess fj�t s�g jag tv� gubbar
Med l�nga sv�rd.

* * *

Hon v�nde sig, och floret fl�kta,
Tyst af och an;
Dess �gons glans, s� dyr �gta
Bland t�rar brann.
Et qvinligt �ga fullt med t�rar
Och en darrande r�st,
S�g mig hvad mer til �mhet s�rar
Et manligt br�st.

* * *

Fr�n topp til t� min Nymph jag granskar;
Bedr�flig syn!
Hopkn�pta str�cks tv� klippings-handskar
Med b�n til skyn;
Dess kjortlar rycks och uret stannar,
Perpendikeln sprang af;
Och Nymphen sjelf den krans f�rbannar
Som Fr�ja gaf.

* * *

Du str�nga magt som k�rlek d�dar
Med raseri!
M�rk, Ullas lilla fot sig m�dar,
Och hon blir fri.
Kring templet h�nnes �gon hv�lfva,
D�r hon Themis nyss r�nt,
Fast Politiens drottar sjelfva
Dess hjessa kr�nt.

* * *

S� skynda dig at Fr�ja lyda;
Gl�m afunds hand;
L�t n�jets bloss din himmel pryda,
I Paphos land.
G�, t�nd och dela �n en lusta
Som naturen ger lif;
Gr�t intet mer, h�ll upp at pusta,
Och lycklig blif.






Movitz tag dina pinnar,
P� Templets h�ga tinnar.
Klang, Pinn' i v�dret,
Plang, pinn' p� l�dret,
Klang, plang, klang, plang.
Pukorna st�ll til v�nster;
Opp d�rrar och fenster.
Klang, Fr�jas minne,
Plang, f�ll din pinne,
Klang, plang, klang, plang.
Nymphen solfj�dren fingrar och fl�ktar sin barm.
Trumla stolt alarm.
Lyfta opp din arm,
Och sk�da de sk�na i silke och flor.
Stolt! herrarna spassera i salen, min bror,
Stolta med hvita strumpor och knarkande skor;
Snusa, le,
Pudrade;
Handen uti barmen,
Hatten under armen
Af fin Castor. :||.

* * *

Fr�knarna le och l�spa;
De frysa och de j�spa.
Klang, st�m och ramla
Plang, sl� och skramla,
Klang, plang, klang, plang.
Ers n�d p� alla s�ten,
Och fr�mmande l�ten.
Klang, sv�ng med pinnen
Plang, p� pukskinnen,
Klang, plang, klang, plang.
Comment se trouve ma belle? Oui fort bien ma Soeur.
Pukarn hvirflar g�r.
Movitz har geh�r.
Ta hit Mandelmassa, klen�ten och sm�r.
Grefven med guld p� r�cken och blixtrande hatt.
Hoppar nu fr�mst i Polskan och g�r Nymphen spratt.
S� charmant
Och galant
G�r han en herdinna
Til en sort grefvinna
Upp� en natt. :||.

* * *

Kors hvad f�r Caprioler,
Och gn�ll utaf Fioler!
Klang af Bassister,
Plang, Capellister,
Klang, plang, klang, plang.
Fl�jterna ljufligt susa,
Och Nymphren f�rtjusa.
Klang, pukan l�ter
Plang, Nymphen gr�ter,
Klang, plang, klang, plang.
Hvarf�re gr�ter Nymphen? Jo �ngslig hon ser
Nu sin Cavaljer
Hur han faller ner
Och Fr�ken d�r ute i farstun tilber.
Sm�cken f�ll ner i trappan, Bouqueten f�rsvann,
Kjortlen blef s�nderrifven, Halsbandet tog fan;
Fr�ken skrek.
Ach hvad svek!
Ingen tro och heder,
B�st man En tilbeder
Kr�nkes en ann'. :||.






Drick ur ditt glas, se D�den p� dig v�ntar,
Slipar sitt sv�rd, och vid din tr�skel st�r.
Blif ej f�rskr�ckt, han blott p� grafd�rn gl�ntar,
Sl�r den igen, kanske �n p� et �r.
Movitz, din Lungsot den drar dig i grafven.
Kn�pp nu Octaven;
St�m dina str�ngar, sjung om lifvets V�r. :||.

* * *

Guldguler hy, matt blomstrande sm� kinder,
Nedkramadt br�st och platta skulderblad.
L�t se din hand, hvar �dra bl� och trinder
Ligger s� sv�ld och fuktig som i bad;
Handen �r svettig och �drorna stela.
Kn�pp nu och spela;
T�m ur din flaska, sjung och drick, var glad. :||.

* * *

Himmel! du d�r, din hosta mig f�rskr�cker;
Tomhet och klang, in�lfvorna ge ljud;
Tungan �r hvit, det r�dda hjertat kl�cker;
Mjuk som en svamp �r sena m�rg och hud.
Andas. Fy tusand! hvad dunst ur din aska.
L�n mig din flaska.
Movitz, Gut�r! Sk�l! Sjung om vinets Gud. :||.

* * *

Utur hans k�rl din d�d i droppar flutit
Helt of�rm�rkt med l�je, s�ng och ro.
Ja detta glas bedr�fligt inneslutit
Gl�dande maskar, vil du Movitz tro.
Alt �r f�rt�rdt, dina �gon de rinna,
Tarmarna brinna.
Orkar du ropa �n gut�r? Jo jo. :||.

* * *

N� s� gut�r! dig Bacchus afsked bjuder,
Fr�n Fr�jas tron du sista vinken f�r.
�mt til dess lof det lilla blodet sjuder,
Som nu med v�ld ur dina �dror g�r.
Sjung, l�s och gl�m, t�nk, begr�t och begrunda
Skull' du �stunda
�nnu en f�lsup? Vill du d�? Nej, Gut�r! :||.





Ob solum punctum caruit Robertus asello.

* * *

Se Movitz, hvi st�r du och gr�ter
S� blodig och svullen och stinn?
D�rrn up, n� v�lkommen nu �ter!
Si h�r har du farstun, stig in.
�n lefva ju dina patroner;
F�rgl�m den f�rtret du har r�nt.
Pong pongtuli pongtuli. Sk�nt
Du sl�r dina toner.

* * *

Gut�r p� en halfpart min broder;
Se h�r tag en sup, r�ck ut hand.
V�rt br�nvin med guld och klenoder
F�rgyller b�d' tunga och tand.
Men har du ej feber? Hvad mera?
D� �r en sup finkel ej sundt!
Pong pongtuli pongtuli. Strunt!
Er lagom moquera.

* * *

�r �gat utslagit? �h inte?
L�t pl�stret f� sitta, din hund.
Mins du hur jag sist dig p�minte
Om slagsm�let p� gr�na Lund?
F�rst�r nu den varma kristallen
Ge supen, ge hit, eller sl�ss.
Pong pongtuli pongtuli. Tross!
Jag sl�r dig i skallen.

* * *

Det pl�gar ens oro ju l�tta
At �pna sitt hjerta en v�n;
S�tt p� dig peruken, ber�tta
Hvarf�r' du blef sparkad i �nd'.
Kund' du dig d� intet f�rsvara,
Men fumla och slogs som en so?
Pong pongtuli pongtuli. Jo
Det skall jag f�rklara.

* * *

Den tjugu och �ttonde Juli'
I �r, om jag mins, eller hur'?
Den dagen var klart, stundom muli'
Med regn ur en blixtrande skur.
Det var, om jag drar mig til sinnes,
Den tjugu och femte, N� s�j.
Pong pongtuli pongtuli. Nej!
Nej, ve den som minnes.

* * *

Likgodt, om en afton jag r�ka
En Nymph med et h�ngande flor;
Jag b�rja med h�nne at spr�ka,
Fick veta precist hvar hon bor;
Gr�nd heter tyst l�t mig fundera
Precist J�ran Helsinges gr�nd;
Pong pongtuli pongtuli. K�nd,
Jag s�ger ej mera.

* * *

Jag bar just Fiolen p� ryggen,
Gick efter och halta och skalf;
Med floret i �gat f�r myggen
Min sk�nhet slank in i et hvalf.
Men just i det samma hon stanna,
Vips kom d�r en l�ngbent Drabant;
Pong pongtuli pongtuli. Sant!
Han svor och f�rbanna.

* * *

Han ropte, sl�pp Nymphen; jag sl�pte,
Och lustigt en �rfil fick jag.
Din hund, kn�pp p� str�ngen; jag kn�pte;
Da Capo, p� truten et slag.
Imedlertid stod han och spj�rna
Med handen i kjortel och barm,
Pong pongtuli pongtuli. Harm
I hufvud och hj�rna.

* * *

Alt m�ste jag spela och brumma,
Och g� med Fiolen patrull;
Men hur jag p� str�ngarna tumma,
Sprang qvinten och jag f�ll omkull.
Fan fari den bl�gula draken!
Ge mig nu en sup eller tv�.
Pong pongtuli pongtuli. N�,
Nu k�nner du saken.

* * *

Min sk�nhet han straxt sig tilegna,
Birfilare kalla han mig;
Och �rfilar hagla och regna
Och smattra som kulor i krig.
Revange! Han ropte, Canalje!
D�r har du f�r qvinten som sprang.
Pong pongtuli pongtuli. Klang.
Tvi s�dan Batalje.






Kors! utan glas, du ser ut, din Canalje,
Som et rankigt skepp p� b�ljan utan flagg, Fin.
Utan compass, och i brusande svalje,
Strandadt, plundradt, fullt af fattigdom och agg.
Str�ken, l�t se, �r masten skeppet f�rer,
Skjortan blir seglet, Vimplen nattkappan �r,
Klippor och sk�r
� krogar h�r och d�r. D.C.

* * *

Lik en Schebek som i v�gen arbetar,
Drifves af och an, men stundom g�r en lof, Fin.
Och som i tusende vinklar upletar
Ny f�rfriskning, k�rl och tunnor, kap och rof.
Jag �r Neptun, som v�g och seglen r�rer,
Och denna Liljans krog �r hamnen jag tror,
Och kr�gar-mor
Hon �r hvalfisken, Bror. D.C.

* * *

Lustigt plaisir, jag bara med dig sk�mtar.
H�r har du dit glas, l�gg ut, nu vinden bl�s. Fin.
S�k opp din graf, snart grifte-klockan kl�mtar,
Och din gamla Br�nvins-skuta hon f�rg�s.
Bacchus ditt skepp som Reddare tilh�rer,
�nglarna berga sj�len uti en slup.
Sjunk i ditt djup;
Tag til valet en Sup. D.C.






Was ist das? Ge rum vid Roddar-trappan. Undan Bir� 
filare, Skoputsare, Tullsnokar och Matroser! Hurra! L�gg
sillstjerten p� �lkannan. Trumf i bordet! Tig K�ring.
- Svafvelstickor h�r, sex knippor f�r en hvitten. Trumf
i bordet! �tta styfver h�ller jag. Courage du gamla
Granad�r! V�nd opp och ner p� bolsfoten. Kullerbytta
med Madamen i skjulet, Citronerna p� duken, och Spinn� 
r�cken p� taket, och Holl�ndaren p� Kistan. Ur v�gen
Kolgubbar, Tv�tterskor och Mj�lk-K�ringar. G�r inte af
med Nyl�nningen med sudna kringlorna om halsen. Gut�r!
sup mig til. Sl�pp fram Movitz med Basfiolen. Mak �t
er Sillpackare, Bagarpojkar, Nyrenbergare, Skr�ddare och
Fogelf�ngare. Stig undan Herr Upsyningsman eller Ner� 
syningsman eller hvad du �r f�r en Brohuggare. Hjelp
opp blinda Gubben med Liran. Skuffas lagom. Sl�'n
p� truten. Sl�pp fram den d�r gullsmidda herren med
bj�rnarna som dansa P�lska. Si tocken Amfoj�, Susanna,
med en Markatta p� axeln och en S�ckpipa i munn.
Trumla Trumslagare, Harlekin dansar och sl�r benet i v�dret.
- Friskt opp gossar, bottnen ur tunnan! Trumf i bordet!
- Ta fast tjufven. Grefvens Lakej s�tter �tta styfver i
potten; �tta styfver f�r Jungfrun; Tv� styfver f�r Husaren.
- Trumf i Kl�fver. D�r kommer Movitz. �tta och
�tta g�r mej Sexton, Fyra til s� har jag Sjutton. Mera
Kl�fver. Sex och Sex �r Tolf. �t du opp Hjerter Fru?
- Ja du har vunnit. Kors s� du ser ut Movitz! Nog
k�nner jag igen Peruken; han har l�nt Skoflickarens Peruk
som bor midt emot Wismar i Kolm�tar-gr�nd. Lustigt!
Basfiolen p� ryggen, Tulpan p� hatten, Valdthornet under
armen, och Buteljen i fickan. Stig i b�ten. Hvad s�jer
den d�r gullsmidda �ppeltysken med Markattan p� axeln?
- Le diable! il porte son Violon, oui, par dessus l'�paule
comme le Suisse porte la hallebarde. Nu tar han til Valdt� 
hornet. Prutt, prutt, prutt, prutt. Ach tu tummer taifel!
Er ferschteht sich auf der musik wie ein Kuh auf den mittag.
Movitz, bruder, willstu was Kirschen haben? Stig i b�ten
Susanna. Akta K�ttkorgen. Hoppa ner lilla Syster med
Klippings-handskarna och Fisk-kassen. Hvar har hon varit?
- Borta och manglat. H�ll ut, h�ll ut, h�ll ut! Hvart
b�r det? �t Varfvet. Le diable! oh que non. Dit
justement hvor jeg peger, hvor then lille mensch, then soldat
med gule pexerne sitter i packen und beschteller. Non,
non, non, non, Ce n'est pas l�. Richtich; N� Djurg�ln.
Oui Djurg�l, oui Djurg�l, oui par diefla besitta! M�ster
Nilses. Gantz richtich. Huta �t Kr�garn p� bryggan.
D�r st�r han och sk�ller p� Musikanten. Ah! il a peur
d'�tre battu. Fripon! Canalje! Hundsfott! Canalje!
M�ster Nilses? Oui, que le diable t'emporte! Hur h�nger
det ihop? Excusiren sie mich; das ist alles lapperey; er
sagt nur der kl�ger dass er oftmahls seine bezahlung gefordert
und dass es der andere nicht geachtet hat, sondern ihm alle� 
zeit mit sm�hworten begegnet ist. Hurra! St�t i Valdt� 
hornet. Susanna sjunger, v�drena spela och b�ljorna gunga.
Skjut ut.
Stolta Stad!
Jag nu glad
F�rgl�mmer ditt pr�l,
Ditt buller, larm och skr�l,
Dina Slott och Torn.
Movitz bl�s i ditt horn
B�ljan sl�r,
B�ten g�r,
Bland Jakter och Skutor Spanjefararn st�r
Segelstinn
G�r snart in
I Cadix och Dublin.

* * *

Nalle, vil du ha n�tter? G� inte s� n�ra Bj�rnarna.
- Stilla! Nymphen sjunger och Zephiren f�ljer h�nnes
st�mma.

* * *

Klang och skott!
Kungens Slott
Mot skyarna h�js,
Och �gat �mt f�rn�js.
I en �ldriger dal
Syns en Arsenal.
P� en mur
Syns en Kur
Med Gluggar och Flaggor, Mordgev�r och Lur;
Fr�n dess vall
D�n och Knall;
Fr�n bergen �terskall.

* * *

V�gorna gl�nsa och glittra, de svalkande ilningarna f�r� 
n�ja. Kostar det p�, Movitz? Gut�r! Men se vid
stranden snedt �fver. Se hvad bl�gula och gr�na bilder som
timra i skuggan af den up och nedv�nda m�rkbruna k�len.
Hamrarna knacka s� t�tt. M�rker du �t h�ger en Grekisk
Tempelbyggnad p� en h�gd? och nedanf�r i vattubrynet,
se hvad f�r en skog af gungande master med fladdrande
vimplar. Solen baddar, Klockorna ringa, Trummorna dundra,
Fanorna fl�kta, Pikarna glimma, Klockspelarn drillar och
kl�mtar. Korken ur buteljen. Movitz kastar hatten och
peruken i b�ljorna, och dricker hela Verldens sk�l. Klang
i hornen! Hvila p� �rorna. Sjung Susanna.

* * *

Hvad jag ser!
Ulla ler.
Solhatten i hand
Med rosenr�da band,
Br�st-bouquet, gr�na blan,
Nopkins-kjol, Falbolan.
Sk�n och k�nd,
Sn�rd och sp�nd
Hon hoppar ur b�ten med en kullrig l�nd.
K�ra du,
Jag ref nu
Mitt f�rkl� midt i tu.

* * *

Raillerie!
L�t nu bli;
Jag skulle bara g�
Til Slagtarhuset. N�!
Men nu sitter jag h�r;
Det i hjertat mig sk�r.
Innan kort
V�r Transport
�r framme. Sitt stilla, tag min ros ej bort.
F�r Mossi�
Skal jag m�
I dessa b�ljor d�.






Ach hvad f�r en usel koja!
Spr�ckta rutor, brutna l�s!
Tuppen gal en str�f hoboja;
Trumman h�rs i gr�nden sl�s.
Wer da! Wer da! Larm p� gatan.
Jeppe bl�s i tornet, bl�s.
Som en g�s
Kacklar den Satan.
Klockan kl�mtar, vatten f�s.

* * *

Niclas torn som r�da gulle'
Bl�nker i den m�rka natt;
I en h�v�lm p� en skulle
Sl�s tv� k�rngar om en skatt;
Ur en s�nderslagen ruta
Tittar fram en gulbrun katt;
Straxt besatt
Hundarna tjuta;
Larm och buller, gr�t och skratt.

* * *

Pumpen gn�ller, skorsten sprakar,
H�sten gn�ggar vid sin t�m,
Jorden gungar, sprutan brakar,
B�ljan susar i Norrstr�m.
Manskap sv�ng i divisioner,
Skylra, marsch och flaskan t�m,
Stj�l och g�m,
Marsch i plutoner,
St�r de sk�nas midnatts dr�m.

* * *

Sk�dom nu Kolm�tar gr�nden,
Smal och smutsig, full med grus;
R�dstu-taket syns vid �nden,
Sen blott krog och Jungfruhus;
Ur et bugnadt f�nster-galler
Syns en nymph med skinn karpus;
Straxt burdus
Slagsm�l och squaller,
Nakna hjessar, toma krus.

* * *

Mot en v�gg med skalmar tryckta
St�r en k�rra full med drank;
I en s�nderslagen lykta
Ryker en utbrunnen dank,
Och i r�nnsten p� sitt �ra
Hvilar en ges�ll s� pank.
Kors hvad stank!
Hvad ska' vi g�ra?
Vr�k den saten mot et plank.

* * *

Kors! bland dessa Sodoms murar
�r det sv�rt at hitta r�tt;
M�rka hvalf och heta skurar
Brylla �gat p� alt s�tt.
H�r bor Movitz, kors hvad buller!
Brand-Signal och Bajonett,
Menuett,
Tjufvar, patruller,
Jungfru-r�ster, clarinett.

* * *

D�r hans port, d�r skylten h�nger.
Sk�l, min bror, af hjertans grund.
L�jet sig s� mildt framtr�nger
Ur en gul och bleknad mund;
Gubben Movitz ler och nickar,
Men fr�n Charons m�rka sund
D�dens blund
I dina blickar
B�dar snart din sista stund.

* * *

Skratta Movitz, blif ej sjuker;
M�rk, bland pikar och gev�r,
Themis mantlar och peruker
Syns i r�nnsten h�r och d�r;
Guld-galon i r�da flamman
Bjuder lydnad och besv�r.
Drick, f�rt�r,
Klingom tilsamman,
En bit tuggbuss �t dig sk�r.

* * *

Vr�k p� nacken Basfiolen;
Eld i skrufven r�d och varm;
Tag den stora L�derstolen;
Akta dyna, fot och karm;
Fl�jten, Lyran och Bassongen,
H�ng dem framman f�r din barm.
Lustigt larm!
Gl�m ej Hoft�ngen;
Stick Valdthornet p� din arm.

* * *

En Aeneas lik vid Troja
Movitz utur porten g�r;
Clarinett, Fiol, Hoboja,
Alt i ljusan l�ga st�r;
Elden fladdrar i peruken,
Sprutan han i nacken f�r;
Slangen sl�r
Movitz p� buken
Vatten sk�ljer ben och l�r.

* * *

Jordens Gudar, all er lycka,
�r et stoft, et glitter-grus;
Fattigdomen vid sin krycka,
Lemnar l�tt sitt tr�nga hus;
Movitz g�r til n�sta krogen,
Borgar d�r f�rn�jd et krus,
Tar et rus,
Tapper och trogen,
Somnar vid et sex-�rs ljus.






Br�derna fara v�l vilse ibland
Om glasen men intet om krogen;
Alla de hitta til drufvornas land.
Drick br�der, drick litet grand.
H�r hur de stulta och skrapa i sand,
Famla p� d�rrar och bulta med knogen,
Ragla och tumla med stopet i hand,
Och bl�da om tunga och tand.
Fader Movitz, sl� i, sl� i!
Min flicka har gl�mt mig, jag d�r trogen;
Natt och dag j�mt i fylleri,
Skal all min sorg g� f�rbi.

* * *

Br�derna gr�la om brickor och kast,
Vid �lb�garn j�mt demonstrera;
Somliga dricka et qvarter i hast,
Och draga klingorna hvasst;
T�rningar trilla, och brickan st�r fast;
Gubbarna slamra och stolt discurera
�n om et kyrktorn och �n om en qvast;
Men Kyparn han sv�r som en gast.
H� ja ja ja, det �r s�, ja!
Sl� eld p� min pipa, ge mig mera.
Flickans sk�l uti tankarna,
Fast hon har kostat mig bra.

* * *

Ja jag har gett h�nne sk�nker och guld;
P� barnhuset skaffa jag Barnet;
Barnet det dog; med Calas p� dess mull
Jag s�p D�dgr�fvaren full.
Ofta ha Paltarna g�tt p� patrull
Jag har d� friat det lid'liga skarnet,
V�gat f�r h�nne b�d' ryggbast och hull,
Och slagit de hjeltarna kull.
Men, min Anna Greta! men!
Nu �r jag lik fogeln sn�rd i garnet,
Som vil ut til sin frihet igen,
Och har knapt d�den til v�n.

* * *

Sl� i �t mig; kanske sm�rtan f�rg�r
Af safternas ljufliga syra.
T�rarna rinna p� n�san; Gut�r!
Mitt hjerta b�ttre nu m�r.
Knapt har jag lefvat i femtio �r,
Dock kan jag tryggt f�r Er alla bedyra,
At s�dant Finkel som jag s�p i g�r
�r kostligt mot k�rlekens s�r.
Dryp en droppa eller tv�,
Och h�ll den p� hjertat, h�ll man fyra;
Svedan skal ta mig tusand f�rg�;
Tag blott en sup ofvanp�.

* * *

Aj! n�r jag t�nker upp� h�nnes hy
Och �gonens brinnande lekar,
Hjertat af �ngslan s� tungt som et bly
Vill fr�n buteljerna fly;
Br�stet det liknar en sv�fvande sky;
Fr�ja mig lockar och Fr�ja mig nekar;
H�nderna f�ngslas, mig �gonen bry.
Ach himmel! min sorg blir nu ny.
Men, min Anna Greta! nog,
Nog vet du nu v�l p� hvem jag pekar,
Fan i dej s� du mig bedrog!
Sl� kypare i. Det �r nog.






V�r Ulla l�g i s�ngen och sof
Med handen under �ra,
Och ingen mer �n Kr�garn fick lof,
P� nyckelh�let r�ra.
Utan f�r p� krogen, Bror!
Var det s� tyst som om natten;
Intet �l fans, om du tror,
Nej knapt en droppa vatten.
Tyst p� t� s� n�jd och quick
Kring s�ngen gubben vandra,
Tog p� t�cket, log och gick,
Och hviska vid de andra.
Ulla snarka,
Fr�s och sparka,
T�cket �fver hufvud drog;
Kr�p inunder
Med et dunder
V�nde sig och log.

* * *

Regnb�gen vid en glimmande skur
P� f�nster-rutan glittra;
I taket p� sin pinne i bur
Ren Kr�garns h�mpling quittra;
Vid Zephirens ljufva fl�kt
F�nsterna darra p� haken;
Ulla blef ur s�mnen v�ckt,
Men kunde knapt bli vaken.
Af och an hon kasta sig,
Och sv�ngde kring med armen;
Gret i s�mnen bitterlig,
Och kl�ste sig i barmen.
�n hon skratta,
�n hon fatta
I S�ngstolpen och i stoln;
Tog fram skona,
Och p� rona
Kn�pte underkjoln.

* * *

F�r Spegeln Ulla st�nkte sin barm,
Med vin och rosen-vatten;
Sen kn�ts et p�rlband kring h�nnes arm,
Och flor kring sch�fer-hatten.
Liksom n�r p� Paphos �
K�rleks-Gudinnan upvaknar,
Allting tycks i v�llust d�,
Och sorgen blott man saknar;
Liks� Kr�garn mer och mer
Af �ngst och v�llust stamma,
D� v�r Ulla satt sig ner
At sina lockar kamma.
Folk och n�ring
Och f�rt�ring
Gl�mde gubben i sitt qual,
Debitorer,
Creditorer,
Majshus och Fiscal.

* * *

Kring Ullas hjessa pudrad och grann
Nu fl�go trenne Gracer;
Cytheren sj�ng och k�rleken brann
Bland lockar, flor och gazer;
En Zephir mot spegeln fl�g
Fram med en �rslef och spada,
Och en ann sin v�llukt sm�g
I lockar och pomada;
Med en t�ng en Cupidon
I spisen satt och fl�sa,
Brydd' en ann' i vredgad ton,
H�ll p� et eldkol bl�sa.
Lekar, l�jen,
Qval och n�jen
Skifta pr�gtigt om hvarann;
Kr�garn blunda,
Mer han grunda,
Mer hans hjerta brann.

* * *

En �ngla hy, en leende mund,
Et blottadt br�st af v�da,
Ach! himmel, ach! hvar tima och stund
Nytt paradis beb�da;
Men af all naturens pragt,
Hjertat til v�llust och pl�ga,
R�jde mest sin ljufva magt
Tv� �gons vackra l�ga.
S�g hon upp, f�rtjustes alt,
Och blunda hon med �ga,
R�rdes blodet varmt och kallt,
Med suckar til det h�ga.
Maken tunga
Til at sjunga,
Och en r�st s� sk�r och klar,
Och s� b�jlig,
Fins om�jlig;
Det sad' Kr�gar-far.

* * *

Nej aldrig s�g man Kr�garn s� fatt,
S� k�r, en peine, och nyter;
Kring Ullas ben p� stoln d�r hon satt,
Han strumpebandet knyter;
Drog p� skon, och af och an
Smorde med borsten p� l�dret;
N�r hon j�spa, j�spa han
Med n�san h�gt i v�dret.
H�nnes hals en rutig duk,
Af brandgult silke h�ljde,
Och dess barm s� hvit och mjuk
De yra lustar d�ljde;
H�ret h�ngde
Och sig sl�ngde
Uti m�rka bucklor fritt;
Tr�jan sp�nder
I sm� r�nder
Skifta r�dt och hvitt.

* * *

V�r Ulla tog sin ljusbl� salopp,
Med Pontac �fverslagen,
Sprang in i krogen, fylde en kopp
Med fin lik�r f�r magen;
Sockerskorpan til sin sup
S�g man den sk�na nu bryta;
Astrild brann i glasets djup,
Och Bacchus p� dess yta.
Nu fick alt en ny natur,
Ny frihet, lust och lycka,
Fr�n en rik med silfver-ur
Til Tiggarn vid sin krycka.
Ullas miner,
�l och viner
Ge en Guda fr�gd. Gut�r!
Slikt herberge
Ej i Sverge
F�s p� m�nga �r.

* * *

Men himmel ach! hur bytes alt om!
B�st Ulla �msa stubbar,
I d�rrn p� tr�skeln, gissa hvem kom,
Jo fyra halta gubbar:
En med v�rja sned och vind,
Och med en t�gstump den andra,
Och den tredje som var blind,
Tog Nymphen bort och vandra.
Himmel ach! hvad larm och skrik!
V�r Ullas rop mig s�rar;
Hvarje g�st satt blek som lik,
Och kr�garn f�lde t�rar.
Qvar p� b�nken
Fram om sk�nken,
D�r st�r Ullas Br�nvins-glas,
Tomt och spruckit
Och utdruckit.
S� sl�ts v�rt Calas.

* * *

Farv�l min Nymph! Apollo mig sk�nkt
Din sk�na bild at m�la;
Nu g�r du bort, sen l�nge du bl�nkt,
Och f�tt min duk bestr�la;
Men kring Fr�jas fria f�lt
Sjunges ditt lof vid cymbaler,
Liksom Vestas lof s� g�llt
Sjungs af de sm� Vestaler.
H�lj dig med ditt hvita dok,
Spinn kammull p� din sl�nda;
Spinn och sjung och l�s din bok;
Din Sol kan �terv�nda.
Tiden lider,
Dagen skrider;
Tro at l�tt fr�n skrubb och ris
Astrilds vingar
Snart dig svingar
I sitt paradis.






Mollberg, st� stilla, st� stilla vid grind,
Stilla p� din post, F�ltv�beln befaller;
St� som en docka r�dblommig och trind
Inom Floras gr�nskande galler.
Pr�gtig med tofs din blanka karpus
Lyser i fronten bland bajonetter,
Stolt dina ben i hvita st�fletter
Trippa best�ndigt kring g�ngar och hus.

* * *

Bror min, din upsyn f�rr�der et blod,
Som med v�ld och mord ur hjertat upstiger,
S� at du verklig kan kallas f�r god
N�r du bara skyllrar och tiger.
Se hvar han vandrar med sitt gev�r,
L�ng och h�gbr�stad, breder i truten,
Halsduken svart, st�ngpiskan upknuten,
H�rlocken pudrad, upvicklad och tv�r.

* * *

Men inom gallret hvad blomstrande pr�l!
Sammanvridna hvalf, blompottor och stoder,
Bugningar, nigningar, l�jen och skr�l
Vid et sorl af sprutande floder.
Stolt h�r och d�r med dyrbara sl�p
M�tas och tr�ngas Herdinnor, Grefvinnor;
Nedslagna M�n, h�gmagade Quinnor
Sitta p� s�ten bland krukor och skr�p.

* * *

Se huru Flora hon �pnar et f�lt,
Som det lystna �gat r�r och f�rtjusar.
Titta �t gallret, hur sad' du? jo sn�llt
Tr�g�rdsm�starn g�ngarna krusar;
Innom en list af Buxbom och gr�nt
Ritade namn i hundra fa�oner,
Neglikor t�ckt bland r�da Pioner
Sira hvar vinkel och lukta s� sk�nt.

* * *

I perspectivet s� l�ngt som du ser,
Innom dessa murar, f�nster och rutor,
Orpheus Flora sin dyrkan nu ger
Vid Cymbaler, Fl�jter, och Lutor.
Fordom f�rtjuste denna v�r park
Grenzer, La Hay, Anzani, Camilla,
Och dessa tr�n s� lugna och stilla,
Delat sin skugga �t landets Monark.

* * *

Se d�r p� b�nken med mandom och hull
S�tter sig en k�mpe, Iris han klappar,
Rustad i st�flor med b�lte af gull,
Och i rocken glimmande knappar.
Under en skuggrik och susande gren
Lutar en ann' sitt hufvud p� armen;
S�mnig och varm med handen i barmen,
Ler han och pustar vanm�gtig och klen.

* * *

Skyldra, se L�parn han trippar s� sn�ll,
Med sitt bl�a sk�rp och guldgula tr�ja,
Framf�r tv� Hingstar som stolt vid en sm�ll
Sina halsar gn�ggande h�ja.
Bullrande h�rs en gyldne Caross,
D�r som en Kusk han kr�ker och v�jer;
Bakp� en Turk bland fyra Lakejer
Gungar s� frodig med sprakande bloss.

* * *

�ldrig i purpur med stjerna och band
G�r en Landets Drott, strax Mollberg han spritter,
Ropar Gev�r! tar Musk�ten i hand,
Skyldrar l�ngsamt, torstig och bitter.
Stolt med en plume i glimmande dr�gt,
Nyter och sp�nd framstiger en annan,
R�d emot soln med hatten f�r pannan,
Blixtrar p� fingret juvelen s� t�ckt.

* * *

Himmel! hvad bugningar, h�ghet och damb!
Klang, hvad silfversmidda tjocka Bor�ser!
Vind�gda, torstiga, fromma som lamb,
Med en trut som idliga bl�ser;
Bergstr�m, kutryggig, r�dbl� och tjock,
Med gula upslag fingrar bassongen;
Och bland en flock som sorlar p� g�ngen,
Hv�lfvas af m�ssing tv� glimmande lock.

* * *

Gosse en g�ng om du stupar i f�lt,
Ser du Arsenalen, pryd dina anor;
Mars har oss b�da v�r svepning best�lt
Inom slitna, blodiga fanor;
D�r skal din sabel h�nga vid min,
Rostad i blod och kr�kt i Cossacker;
Skjortan du b�r, skal blodig och vacker
Tekna de kulor som tr�ffat ditt skinn.

* * *

Mollberg, Gut�r! hvad slog klockan kamrat?
I Jacobi torn st�r s�jarn p� �tta.
Fruktar du ej? nej Kungens Soldat
Fruktar aldrig br�stet at blotta.
Skyldra, marschera, st� division!
Skyldra, l�s af, st� r�tt, alla nio!
R�tta er, marsche! hvad slog hon nu? Tio;
Brandvakten ropar p� Slagtarhus-bron.






Undan ur v�gen, se hur' Profossen med plumager
Sv�nger guldyxan tils alt blir undanr�jdt.
Tamb. Se piparn stolt med sm� Mustascher
Trind och r�dblommig tar fram sin m�ssings-fl�jt.
Trumslagarn trumlar,
Mollberg framf�r g�r p� t�,
Ryter och mumlar,
Och ropar, st�.

* * *

Se den d�r token s� desperat han armen sv�nger,
Hv�lfver en pinne och dunkar p� et skinn;
Tamb. Tv� tallrikar en annan sl�nger;
En i et Valdthorn han pruttar tjock och stinn;
En g�r och pinglar
Med en grytring mot et spj�ll,
Samlar i ringlar
Et d�dligt skr�ll.

* * *

Tjenare, Mollberg! Se hur han t�tt och hjulbent klifver,
Gr�t�gd och blixtfull, och som en anka from;
Tamb. Och efter trippa i full ifver
Lejon, och Lustig och Lax och Dunderbom.
Sk�rtet han viker
Och upp� geh�nget ser;
H�r hur han skriker:
St�, r�tta Er.

* * *

Nicka �t Mollberg; ser Mutter intet hur han nickar
Lyfter p� hatten, och grinar upp� sk�mt;
Tamb. I takten han p� klacken vickar.
Ett, tu, och ett, tu; h�ll takten, trampa j�mt.
Se hur han spr�tter
Med ny piskperuk och skor,
Hvita st�fletter
Och sorgeflor.

* * *

Se Dalbergs Cajsa, hvar hon i gluggen st�r och gr�ter,
Bl�dig och vind�gd och med en svarter kjol.
Tamb. H�r in i gr�nden harpan l�ter;
Kr�garn han skrattar och spelar p� fiol.
Liksom en nunna,
Bomans Enka prydd med dok,
Full mot en tunna
St�r med sin bok.

* * *

D�r g�r Processen; kamrater hvem �r d�d i gr�nden?
Jo Corpral Boman, som l�g s� vattusjuk.
Tamb. Se Christian Wingmark, n�rmsta fr�nden,
Med hviter n�sduk och svart rosett-peruk;
Han midt i lede
G�r vid Bergstr�m, s� d�rn�st
Kyparen Ede,
Och s� en Pr�st.

* * *

D�r g�r Orgtramparn, och s� Tornv�ktarn i Cathrina,
Kr�garn p� Sodom och Kr�garn p� Kryp-in.
Tamb. R�r spelet, l�t trianglar hvina;
Trumslagarn hvirflar och dunkar p� et skinn.
T�tt framf�r vakten
Lunkar Klockarn r�d och full,
B�r efter takten
En skofvel mull.

* * *

Ja Corpral Boman han har nu kastat plit och balja,
Nu �r han d�der Ach! �r han d�d? Bevars!
Tamb.Han sista g�ng Mustaschen talja
P� Bruna D�rren i fjol den sista Mars.
Vi tyckas raska,
Men hvad �r v�rt lif? et bloss!
Boman din aska
Hedras af oss.

* * *

Rider Er djefvuln? St� r�tt i ledet, r�tta felet;
H�ger omv�nder Er, skyldra med Musk�t!
Tamb. Musk�t p� axel! R�r p� spelet!
L�gg an i v�dret! Ge fyr! F�r fot, dit n�t!
Bomans mandater
Prisas uti Bacchi trakt.
Hurra kamrater!
Tack f�r god vakt.






Storm och b�ljor tystna ren,
Himla-hvalfvets matta sken
Mer och mer f�rsvagas,
Ren det b�rjar dagas,
Molnen simma,
Qualm och dimma
B�dar solens bleka strimma.
V�dren spela fritt och t�ckt,
F�nstren ristas vid hvar fl�kt,
L�nn och aspar susa,
K�rr och k�llor brusa,
Orren spelar,
T�mmar, selar,
Bonden �t sin f�le delar.
Ren i hvar spis,
Fladdrar och fr�s
Sp�nor och ris,
Stickor och gr�s,
Redan v�llings-grytan kokar.
Ren med yfvig lugg,
Torparn uti mjugg,
Efter tobaks-elden snokar;
Och p� �ngen ren,
Lutad mot en sten,
Dalkarln i sin skyffel tar.

* * *

Kr�garn st�fveln p� sig drar,
Skurar br�nvins-pannan klar,
Ren i stopet fattar,
St�r i d�rrn och skrattar;
Pipan blossar,
Gubben trossar
Bygdens k�mpar, barn och gossar.
Gumman p� sin vagn vid grind
H�ller handen under kind,
Af och an hon vickar,
Slumrar in och nickar;
Solen sticker,
Gumman qvicker,
Vaknar och ur stopet dricker.
Qvarnar och hjul
B�rja sin fart;
H�r, fr�n et skjul
H�rde du klart,
F�rsta slaget uti smedjan;
Smeden smal och l�ng,
Med en gl�dgad t�ng,
Naken �nda up til medjan,
Mellan eld och sand,
Med en pust i hand,
Sjunger nu sin morgonb�n.

* * *

Luften spelar frisk och sk�n,
Minsta blomma, v�xt och fr�n,
�pna sina knoppar,
Le �t daggens droppar,
Pr�gtigt randas,
V�llukt andas,
Med Zephirens fl�ktar blandas.
Skogen skymtar m�rk och bl�,
Berg och kullar prydda st�,
Med b�d' Lamb och qvigor;
Bygdens barn och pigor
G� och valla,
Le och tralla,
Sina hjordar sammankalla.
L�rkan i skyn
Fl�ktar s� sval,
Tuppen i byn
Flaksar och gal;
All naturen b�rjar vakna
Til ny glans och pr�l,
Nya g�rom�l;
Och at ingen sk�nhet sakna,
Steg nu Movitz opp,
Tog sin f�rge-kopp,
Satt' sig vid sin tafla ner.

* * *

N�, Bergstr�mskan! hvad jag ser!
Med Bindm�ssa, kors jag ber!
Br�st-bouquet i barmen,
Och en Mops p� armen,
Girandoller,
Parasoller,
Ve den Movitz, tocken fjoller!
N�, s� dumt! jag d�r af skratt;
Se den Son i Sch�fer-hatt,
Pr�gtig som en annan,
Med en Musch i pannan.
S�g jag maken!
Isterhakan
H�nger p� den gamla draken.
Br�stet s� sp�ndt,
Skjuter hon fram,
Och excellent
Liljans Madam
Har du skildrat, Bror, p� v�fven.
Men s�j mig reson,
Hvarf�r sitter hon
Med en fogel uti n�fven?
Jo reson �r den,
At dess �gta v�n,
Fader Bergstr�m lefver �n.






Ge rum i Br�llops-g�ln din hund!
Jag sl�r dig med gev�ret.
Kors hvad tr�ngsel!
Ingen st�ngsel!
Sl�pp in en kund.
Stig in. Tack f�r besv�ret.
Korsgev�ret
S�tt f�r porten;
Sl�n i lorten,
Om han k�ftar mot.
Vakta port och fenster.
�gonen til v�nster!
Musk�t f�r fot!
Aj i skorsten brinner sot.

* * *

Aj! skorsten kastar eld och mull.
Hvart geck nu Movitz, Gubbar?
D�r vid grinden
Under linden
Sitter han full.
Hvad st�r du d�r och skubbar?
Hurtigt gubbar!
Ta'n i kragen,
Sl�'n f�r magen
S� det s�jer sqv�tt.
H�ll, din dumma satan,
Ordning h�ll p� gatan.
F�ll Bajonett!
St� d� uti ledet r�tt.

* * *

Allarm! �r stora tunns�n fyld?
S� spruta friskt p� planken.
Ph�nix sitter
Full med glitter
St�tligt f�rgyld.
Mer vatten hit p� skranken;
Hugg ner planken;
Klang i tornen;
St�t i Hornen;
Spelman var p� vakt;
Si nu kommer Bruden
Som hon vore buden,
Skyldra! gif akt!
Venus lik i dygd och pragt.

* * *

Gev�r! och sl�pp Marschalken fram;
Han trippar s� besk�ftigt,
Discurerar
Och Raillerar
Wingmarks Madam.
Se, Chapeau-bas s� h�ftigt
Och besk�ftigt,
Grann och buden,
F�r han bruden
in i br�llops-saln.
Bl�sen Musikanter
Polskor och Andanter.
Hvar �r Corpraln?
Skyldra och t�m ut Pocaln.

* * *

Hvem �r som intet slipper in?
�h det �r brudens Moder.
Skyldra gossar;
Gumman trossar
Blott med sin min.
Mer vatten hit, Maroder,
Brudens Moder
St�r vid trumman;
Sl�pp in gumman
Stilla manskap! Hau!
Christian Wingmark, v�nta,
Ej p� d�rren gl�nta.
Hej Gev�rau!
Si Hans Casper mit sein frau.

* * *

Sl�pp Svarfvarn in, hvad stoj och spring!
Hvad skr�l af Barn och Pigor!
Gat-Mamseller
Och Ges�ller
St�fva ikring.
H�r liror, horn och gigor
Barn och Pigor
Ta bort ordet.
Si vid bordet
St�r Brudgummen d�r.
Hvad st�r du och trampar!
Tyst! Magistern stampar.
L�gg ner Gev�r!
Psalmen nu begynnas l�r.

* * *

Fiolen st�ms, Magisterns r�st
Mot Basfiolen dundrar;
B�st han sjunger,
Hes och tunger,
Sl�r han sitt br�st.
Se br�llopslaget undrar
N�r han dundrar
P� Sanct Paulus,
David, Saulus,
Och v�rt synda-klot.
Marsch! Valdthornet klingar.
H�r nu v�xlas ringar
Musk�t f�r fot!
Ringen tog Magistern mot.

* * *

Kors! Brudens hvita handske sprack,
Brudgummen sv�r och gr�ter;
Stolt Marskalken
B�r fram kalken
Med Frontignac;
Sk�nksk�pet han upl�ter;
Bruden gr�ter;
F�rst drack Pr�sten,
Bruden Resten,
Och Brudfr�man neg.
Gev�r! h�ll j�mna leder.
Herr Magistern vreder
Skull ta et steg,
Vips damp han i vr�n och teg.

* * *

Sist vanka sl�ngar hvar om an;
Nu tr�ter Br�llops vakten;
Men Corpralen
G�r i Salen,
Sl�r alt han kan,
Med glaset stampar takten.
Br�llops vakten
Sk�flar faten,
Och den Saten,
Brudgummen var k�t.
St�tligt p� det s�ttet
R�fvas Lazarettet;
En tog en pl�t,
Pr�sten tv�, sen skildes de �t.






Mollberg satt i paulun,
Full med fj�der och dun,
Kl�dd uti en skinntr�ja brun,
Och med en v�st af cattun;
Skjortan syntes ibland,
N�r med k�rlet i hand,
Gubben stod s� bredbent i sand,
Hosta och fukta sin tand;
B�xbandet i b�xorna sprack;
Nu gick han til f�nstret och drack,
Skrufva luckorna opp,
S�g upp� stjernornas lopp.

* * *

Stugan d�ri han bor,
�r ej synnerlig stor,
Hvitlimad och hv�lfd som et Chor,
Men utan stolar min Bror;
D�rren �r utan l�s,
S�ngen liknar et b�s,
Bolster eller kuddar gun�s!
Intet, platt intet d�r f�s;
Men borta vid f�nstret bakom
Ligger en Halfankare; kom,
Kom och se hvar han �r;
Skrufva up luckan, Mon cher.

* * *

Mollberg, se hvar han st�r,
Bakom �rat sig kl�r;
Si upp� des knorliga h�r,
R�da filt-m�ssan; gut�r!
Drick betrakta kamrat,
Hur hans arm desperat
H�ller uti yxan helt flat,
Bultar och sprundar et fat.
Mollberg, si god morgon! Stor tack.
Hvad har du i ankaren? Rack.
�n i st�nkan Signor?
Idelig dubbelt �l Bror.

* * *

Aber hur �r det fatt?
Du �r svullen och matt,
Mollberg du har slagits i natt;
Se huru N�san �r platt;
Se Fiolen s� grann,
S�nderslagen st�r han;
Hur har v�l den leken g�tt an?
Valdthornet blodigt min sann.
L�gg munnen til ankarn och tig;
Bror, aldrig bli r�dder i krig;
En g�ng sl�s jag hvart �r,
D� �r min namnsdag, Gut�r.

* * *

Aber hvarf�re d�
Skall du prygla och sl�?
Jo d�rf�r det faller sig s�;
V�nta din rygg skall bli bl�.
Drick h�ll truten och tig;
Sen befaller jag dig,
Vid tappen var quicker och vig,
Sjung sen en visa f�r mig.
Kan du intet sjunga? � nej.
Orkar du d� dansa med mej?
Du �r Luxenburg stor,
Och jag �r Fan, k�ra Bror.

* * *

Dansa Wingmark, alarm!
Jag skall h�lla dig varm.
Aj aj aj aj aj aj, min arm!
Aj aj nattkappan, hvad harm!
Mollberg skona mit blod;
Sl�pp nattkappan, var god;
Aj aj aj! Du br�nvins-marod,
R�ttnu s� repar jag mod.
N� n� jag skal klaga f�r mor;
Nattkappan i trasor, min Bror.
Mollberg sl�pp mig, farv�l!
Hustru min sl�r mig ihj�l.






Ren Calad jag sp�r och tror,
F�rhand har du, Mollberg Bror,
Kn�pp af ljusen, du skal fria,
Ropa tria,
K�ra Bror.
Kl�fver �ss gut�r, bek�nn;
Tuan, trian; sk�l min v�n.
Kungen h�gst, f�r h�gsta ordet;
Trumf i bordet!
S�g du den?
S�taste Mor Wingmark, Mor Wingmark stick �fver,
Mera Kl�fver, mera Kl�fver,
Mera Kl�fver �n.

* * *

Ulla kl�dd i gr�tt och gr�nt
Med sin lifrock lyser sk�nt,
Halsen med et p�rlband randas,
Br�stet andas
Hvitt och sk�nt.
Hur st�r spelet, spela du;
Ruter Fyra, Kl�fver Sju,
Kungen, Damen, Femman, Sexan;
Tvi den h�xan
Hjerter Fru!
Gr�t intet Bror Mollberg, hvad hjelper du tjuter?
Mera Ruter, mera Ruter!
Hvem skal blanda nu.

* * *

Spader Knekt, n� det var bra;
Bums den ville Ulla ha;
�sset f�ll ej, det var felet;
L�t si spelet,
Hvad vi ha.
Nej stor tack, f�rl�t jag ber;
Sk�l! L�t �sset falla ner;
Mins i f�rg�r hvad Calader;
Mera Spader,
Spader mer;
Ruter, mera Ruter, l�t Hjerterna damma.
Stramma! Stramma! Stramma! Stramma!
Syster Ulla ger.

* * *

Lilla Ullas vackra hand,
N�r den skymtar fram ibland,
B�da korten lust och l�jen;
Fr�jas n�jen
K�ns ibland.
Se hur sm��gd Ulla ler,
Hur hon sitter och ser ner,
Och p� fingret se juvelen
Mellan spelen
Str�lar ger.
Ropa! hvem skal ropa? Jo Movitz, sl�pp stopet;
Gissa ropet, gissa ropet:
Ruter Tre jag ber.

* * *

Men mit Herrskap titta ut,
�pna f�nstret en minut;
Vintrens sk�rpa tycks bortrinna
Och f�rsvinna
Hvar minut.
N�, Mor Wingmark, se hur t�ckt
Stjernan tindrar i sin fl�kt!
Si hur M�n' p� himlen lyser,
Vatnet fryser
Vildt och fr�ckt.
Svep om dig saloppen; Ach! dog du min Ulla,
T�refulla, t�refulla
Stod d� all v�r sl�gt.

* * *

Si hvad sl�dar syns p� sj�n,
Som vid bj�llrors klang och d�n
Trotsa b�ljan tils hon bister
S�nderbrister
Med et d�n.
Si den H�stens varma l�nd
F�r den gyldne Sl�dan sp�nd,
Hur han mod i spr�nget h�mtar,
Hur han fl�mtar,
Dyr och k�nd.
Hej! titta �t skogen, si b�nderna �ka,
Le och spr�ka, Le och spr�ka,
H�lla pipan t�nd.

* * *

Se den gula Kampen brydd,
Med de ljusbl� tofsar prydd;
Minsta sats kan �gat gl�da,
Ingen sl�da
�r s� prydd.
Wingmarks F�le l�per kapp,
Som en Ren framf�r en Lapp;
Klang, det klingar uti isen,
Han surprisen
Undanslapp.
Pojken d�r p� skridskor han klingar i viken,
Dj�rf, nyfiken, dj�rf, nyfiken
Efter n�gra rapp.

* * *

�n den Hingsten i fullt str�ck,
Hur han l�per ung och k�ck,
Brun och hvit med svarta fl�ckar,
Ibland sk�ckar
Rar och t�ck.
Men den hvita G�ngarn d�r,
Som de gr�na seldon b�r,
M�rk hur sn�llt han g�r i dansen,
Fl�ktar svansen,
Stolt och tv�r.
H�r l�ngt ut p� sj�n �karn sl�ss och k�r s�nder,
Full bland B�nder, full bland B�nder,
�karn fullast �r.

* * *

Vargar tjuta �fver alt,
Ren det sn�gar och blir kallt;
St�ng til f�nstren, t�nd p� brasan,
Som i Casan
�r det kallt.
M�rk hur skogens toppar sm�
Luta sig helt silfvergr�,
Bygdens f�lt och blomster-s�ngar,
Berg och �ngar
G�mmas m�.
Mollberg ta fram flaskan, jag ryser, jag fryser!
Ach jag ryser! ach jag ryser!
Och kan intet g�.

* * *

Lyss �t luckan hur det yr,
Hur det smattrar, sprids och flyr.
Eol stormar, luften tjocknar,
Stjernan slocknar,
M�nen flyr.
D�rf�r i s� lustigt lag,
Och p� en s� kulen dag,
L�t oss Bacchi safter prisa
Med en visa;
Glasen tag.
Kling klang f�r min flicka, s� trogen i n�den,
In i d�den, in i d�den!
Hvem skal blanda? Jag.






V�rm mer �l och Br�d,
L�n Madam Wingmarks kanna,
L�gg Kummin i, Susanna,
V�rm v�r stora Kopparpanna
Illene r�d. Fin.
Fort b�dda en S�ng,
Med Svandun, Silkes-t�cken;
Gesvindt, precist p� fl�cken,
Vagga, Stol och M�ssings-b�cken,
Skaffa i fl�ng;
St�ng d�rren, st�ng;
F�ll gardinerna helt sakta;
Astrild kom, din Nymph upvakta,
Kom och H�nnes glans betrakta,
H�nnes k�nslor v�nta �mt ditt underst�d. D.C.

* * *

Renskt Vin, Mj�lk och Mj�d,
Mer �lost-vassla, k�ra!
Mer Socker, Ingef�ra,
Alt hvad sk�nt hon vil beg�ra.
L�tta dess n�d; Fin.
Sjung Nymphen en s�ng,
Dess hjerta �ngsligt brinner;
Det blod d�r inne rinner,
Snart en ljuflig svalka finner,
Delar sitt spr�ng;
Sk�nhet, hvad tv�ng!
Tusend d�dar kring dig stimma;
�nda i din k�rleks timma,
M�ste du en d�d f�rnimma;
Masken dold i blomman b�dar blommans d�d. D.C.






Movitz helt allena
P� Tre Liljor satt en g�ng;
Harpan mellan bena
Glimma bred och l�ng; Fin.
Roligt se hvar sena
Och hvart finger i fullt spr�ng
�fver harpan skena
Under klang och s�ng.
Harpan var f�rgyld och gr�n,
Prydd med Myrten, Tusensk�n,
Med en Cherubim utm�lad,
Pr�lad,
Utaf Hoffbros vackra r�n. D.C.

* * *

Harpans klara l�ten
R�r til andakt hvar person,
Ifr�n herdars s�ten
Up til Gudars tron; Fin.
Verlden blir f�rg�ten,
Hjertat bl�der vid hvar ton,
Sjelfva �ngla-fj�ten
K�ns i sj�ln, och hon
Gaf nu Movitz dubbel pragt,
N�r han s�ng mot afgrunds magt,
Slog accorder efter noten,
Foten
H�rdes intet stampa takt. D.C.

* * *

I sitt stoft med t�rar
Movitz ligger lik; m� gjordt!
Hvem des hjerta s�rar
I min s�ng blir spordt. Fin.
K�r i Bacchi f�rar
Up til Fr�jas myrten-port,
N�r du dig utkorar
N�gon Brud s� fort;
Drick ej mera �n du t�l,
T�nk p� dina g�rom�l,
P� din Chloris, d�r hon ligger
Pigger,
Visar dig sin blomstersk�l. D.C.

* * *

Movitz ville bl�nka
Upp� Astrilds v�djo-ban;
R�kte p� en Enka
V�l f�rs�kt och van; Fin.
Lat och full, kan t�nka,
L�g d�r Movitz hela dan,
Honom lyfta, s�nka
M�ste ske med kran;
N�r han nu, f�rst� mig v�l,
Skulle eldas i sin sj�l,
Somna han mot v�ggen krumpen,
Trumpen,
Som en gammal Bacchi tr�l. D.C.

* * *

Br�der, om Er lyster
Til at veta hvem hon var,
S� �r hon en syster
Til Bror Bredstr�ms Far; Fin.
Eljest blek och tyster,
S�flig uti tal och svar,
Men f�rtr�ffligt yster
N�r hon br�llop har.
Saken blef nu slutligt den:
Movitz gaf hon djefvulen;
D�rf�r han vid harpan �ter
Gr�ter,
Spelar psalmen om igen.D.C.






Tjenare Mollberg, hur �r det fatt?
Hvar �r din Harpa? hvar �r din hatt?
Ach! hur din l�pp �r klufven och stor!
Hvar har du varit? svara min Bror.
Til Rostock, min Far,
Min harpa jag bar;
D�r b�rjas krakel,
Om mej och mit spel;
Och b�st jag spelte, Pling plingeli pl�ng,
Kom en Skoflickare hjulbent och l�ng,
H�gg mig p� truten. Pling plingeli pl�ng.

* * *

Hur s�g han ut? jo sur�gd och klen,
Svarta skinnbyxor, m�rkbl�a ben,
Upf�stad hatt med guldtr�ns och band,
Randiger nattr�ck och k�pp uti hand.
Just s� s�g han ut,
P� v�sten et spjut,
Satt i et geh�ng,
Och n�r han blef str�ng
Slog han i verkstan, Pling plingeli pl�ng,
S� at d�r darra b�d' f�llb�nk och s�ng,
F�nster och d�rrar. Pling plingeli pl�ng.

* * *

Jag satt och spelte nykter och sur
Drottningens P�lska i P�len, G dur;
Rundt kring mig satt f�rst�ndiga m�n;
Den drack et stop, et halfstop drack den.
Men hur det var fatt,
Slog en af min hatt,
En ann' sad' �t mej:
Hvad fan ang� dej
P�lens aff�rer? Pling plingeli pl�ng.
Spela ej P�lska, men l�r dig en g�ng
Ha tand f�r tunga. Pling plingeli pl�ng.

* * *

H�r min M�cenas, h�r hvad som sker:
Jag satt s� n�jd och drack mit qvarter,
Talte helt h�gt om P�l'ns conjunctur,
Veten god' herrar, sad' jag, och drack ur,
At ingen monark
I verlden s� stark
F�rm�r i sitt land
F�rbjuda min hand
At p� min harpa, Pling plingeli pl�ng,
Och det s� l�nge d�r finnes en str�ng,
Spela en P�lska. Pling plingeli pl�ng.

* * *

Nu satt i vr�n en gammal Sergeant,
Tv�nne Notarier och en St�nd-drabant;
De ropa sl�, Skoflickarn har r�tt,
P�len �r straffadt, des �de utm�tt.
Ur skrubben kom fram
En vind�gd Madam,
Slog Harpan i kras
Med flaskor och glas;
Skoflickarn h�gg mig, Pling plingeli pl�ng
Bak uti nacken en sk�rsa s� l�ng.
D�r har ni saken. Pling plingeli pl�ng.

* * *

R�ttvisa verld, nu fr�gar jag sist:
Led jag ej or�tt? Mollberg jo visst.
Lider jag ej oskyldigt? Gut�r!
Harpan �r s�nder och n�san �r s�r.
Tvi s�dan f�rtret!
Ej b�ttre jag vet
�n fly ur mit land
Med harpan i hand,
Spela f�r Bacchus och Venus, kling klang,
Bland Virtuoser ta st�mma och rang.
F�lj mig Apollo. Pling plingeli plang.






Undan ur v�gen, ge rum f�r Courirn, g� ur v�gen f�r
Mollberg utan stryk och tv�ng!
Pitsch! h�r han sm�ller med piskan; Allons!
Sitter rak i sadeln som en st�ng.
R�cken upf�stad, p� hatten Cordon,
Med Pistoler i b�ltet och en stor Basson.
Pitsch! h�r han sm�ller i flygande spr�ng,
Och med hatten viftar �n en g�ng.
Tyst! nu i ring
Rundt ikring
Han galopperar i harmen;
�n guppar han
Af och an,
Helt lik en rusig man.
Mollberg, m�rk, har flor om armen
Och uti pistolerna flor
Br�st-bouquetten m�rk, i barmen
Gjord af buxbom, Bror!
Se hur han tar up sin lista,
H�r hur han nu l�ser k�ckt:
Primo Vin, secundo Kista,
Tertio tags Confect.

* * *

Undan ur v�gen! Adieu och allons! V�nta Mollberg,
h�ll tygeln, stadna litet d�r.
Pitsch! h�r han sm�ller och hojtar och sv�r;
Kan du v�nta Mollberg, jag beg�r.
Riddar Sanct J�ran, hvad �r din affaire?
Vil du sp�nna p� draken? s�g mig hvad det �r.
Pitsch! til begrafning jag bjuder, Mon frere,
Klockan Sex i afton ungef�r.
Vet du ej Bror,
Kr�gar-mor
P� Wismar dog klockan fyra.
Jag �r befalt,
�fveralt
At rida; hej gevalt!
Mollberg skal allting bestyra,
K�pa Strufvor, skaffa Musik,
Tigga Svepning, Lampor hyra,
Och g� framf�r Lik,
Sk�lja glas och st� vid disken.
L�t se listan; ingen n�d:
Qvarto Pontac, quinto Fisken,
Sexto Saffrans br�d.

* * *

Undan f�r tusen! det pinglar och sl�r i klockstapeln
vid Olof; karln �r borta ren.
Pitsch! h�r han sm�ller med piskan i sten,
Och ger sp�rren med sitt h�gra ben.
Men mina t�rar, mitt hjerta til men,
B�rja tillra; h�r st�r jag arma, nu allen.
Mutter p� Wismar �r stelnad och klen,
Nu med �nglar delar hon sitt sken.
S�dan Madam
Ta mig fram,
Som n�nsin borgar s� mycke;
Nu �r hon kall
Som Cristall;
Mitt br�st dess fotapall.
H�nnes f�gring vann mitt tycke,
N�r hon satt vid krogd�rn ibland,
Med bindm�ssa, krusadt stycke,
Och et glas i hand.
H�nnes �gon jag ber�mmer,
Men dess hvita barm, Hi, hi!
G�r at jag alt sk�nt f�rd�mmer,
Och vil ensam bli.






Kommer intet Mollberg? Jo nyss p� stund
S� gn�gga hans F�le vid d�rrn p� Gr�nlund
D�r stod han och v�xla, med pipan i mund,
Och klappa sin lurfviga hund.
Kl�dder var han i sin m�rkbl� Surtout,
Med b�lte kring lifvet, pistoler och spjut;
Stolt floret kring armen var sl�ngt med en knut
Som br�ts i en blomma til slut.
Mosters Brunte p� Wismar l�nghalsig och ful
Stod och s�rpla ur tunnan i Kr�garens skjul
Mot en resvagn med knektar, m�ngf�rgad och gul,
Med s�ndriga skenor och hjul. :||.

* * *

Helsa Kamerater! Gubben �r k�nd;
Se d�r! hvar han kommer h�gbr�stad och sp�nd;
Pitsch h�r hur han sm�ller med Piskan p� l�nd,
Pitsch, Pitsch, h�r han sm�ller i gr�nd.
Se hur h�ret fladdrar baktil och fram,
Med sm� papiljotter upvickladt p� kam,
Stigbyglar och sp�rrar kolsvarta af dam
Och F�len s� spak som et lam.
Hurra Mollberg! God morgon! God morgon kamrat,
S�j hvad har du i korgen? Confect och Succat.
�n i byttan p� armen? Kolr�tter, Spenat,
Och Finkel et stop delicat. :||.

* * *

Bror uti fullt str�ck til Nyboda krog
Jag fl�ngt sen i Br�nnkyrka tie hon slog;
D�r smorde jag Klockarn, och Bror, det var nog,
Fem supar i qvarten han tog.
V�gen, vet ni gossar, huru den var?
Jo sumpig med gyttja, Gut�r k�ra Far!
Hvar Herrg�rd nedrutten, el�ndig och bar,
Och Skogen durchsigtig och klar.
Platt om�jligt at finna en enda r�d grind,
Bara t�rnen och tistel och tufvan helt trind,
Toma sj�ar med nordan och kylande vind.
Gut�r! Jag blir sur�gd och blind. :||.

* * *

D�r �r f�r Madam, som ligger p� b�r,
Et lakan til svepning L�t si hvad i g�r
P� listan jag pricka; l�t si hur d�r st�r.
Sl�tt inte mit minne f�rm�r.
Fisken dansar qvick i katsen, och h�r
I knytet l�g kringlorna Gudar jag sv�r!
Hvad gl�mde jag Gossar? p� listan si d�r!
Processen och Kistan, Mon cher.
Tog du br�nvinet d�? Jo i skrubben jag gick,
Si p� f�rgen! hvad tycker du? Alt i godt skick.
Tag dig frukost, Bror Mollberg, best�llsam och qvick,
Och torka din F�le och drick. :||.






Solen glimmar blank och trind,
Vattnet likt en spegel;
Sm�ningom upbl�ser vind
I de fallna segel;
Vimpeln str�cks, och med en �r
Olle p� en H�b�t st�r;
Kerstin ur Kajutan g�r,
Skjuter l�s och regel.

* * *

St�let gnistrar, pipan t�nds,
Olle kl�r sit �ra;
Rodret vrides, skutan v�nds,
Gubben har at g�ra;
Under skarpa �gonbryn
Grinar han mot soln i skyn;
Kerstin, gubbens hjertegryn,
Skal nu seglen f�ra.

* * *

Seglen fladdra, skutan g�r,
Jerker tar sin lyra,
Lyran brummar, b�ljan sl�r,
Alt med v�ld och yra;
Skutan knarkar, br�cklig, gles,
Vimplens fl�ckt i toppen ses,
Tuppen gol s� str�f och hes.
Nu slog klockan fyra.

* * *

Movitz st�t �t dem i lurn,
Som p� skutan fara.
Olle du hvad kostar Tjurn?
Lyssna hvad de svara.
H�r hvar �r ni hemma ni?
Ifr�n Lof�n komma vi
Med Gr�nsaker, Silleri,
Mj�lk och �plen klara.

* * *

Si en Julle skymtar fram,
Marjo �ran lyftar,
Med sin l�fbrodd, mj�lk och lam
Hon �t tullen syftar,
Har i kn� en bytta sm�r,
Kersb�rs-korgar frammanf�r;
Marjo nu sin lofs�ng g�r,
Snyter sig och snyftar.

* * *

Ulla Winblad skratta, sjung,
Spritt vid Solens str�lar,
J�spa ej, l�s up din pung,
Tag fram band och n�lar;
F�sta din Salopp igen
N�s du? Prosit lilla v�n!
Si d�r har du Hessingen,
Gr�na tr�n och p�lar.

* * *

Ulla, F�stman p� dig ser,
Kom min Norstr�m lilla,
S�tt dig bred vid mej, sitt ner,
Fritt din l�ga stilla;
Vi ha alla lika rang.
Lustigt! h�r basuners klang.
Prosit och Contentement!
Dyrbar �gonvilla.

* * *

Kon i vassen skylt sin kropp,
Sn�rd i v�ta t�gen,
Bruna Oxen kastar opp
Himmelsbl�a v�gen,
�ngen st�r i h�rlighet,
Kalfven dansar yr och fet,
H�sten tumlar stolt och het,
Svinet g�r i r�gen.

* * *

Vid et tr�d upp� en sl�tt
Syns en Skytt f�rbida
Dagens gryning klar och l�tt,
Foglens s�ng och qvida;
Bakom tr�dets tjocka stam
B�ssan syns och skymtar fram,
Hunden trogen som et lam
St�r vid skyttens sida.

* * *

Morgon supen, Movitz, g�r;
Ljufligt b�ljan svallar;
Ser du Ekensberg? Gut�r!
H�r hur folket trallar;
D�r frams�tter en sin fot,
Klotet k�glorna sl�r mot;
H�r du dunsen af hans klot
Uti bergen skallar.

* * *

I en l�fsal kring ett stop
N�gra bussar skratta,
Ropa trumf, och allihop
Uti stopet fatta;
Somliga med str�ckta ben
Sofva godt och snarka ren,
Hvila hufvud mot en sten
P� en blomstermatta.

* * *

P� den klippan, d�r vid strand
Sjelf Chinesen pr�lar,
Bildar, af en n�fva sand,
Sk�nsta blomster-sk�lar;
Uti leret br�nnes in
En Apelles pensel fin.
Ulla Winblad, min Cousine!
Ser du hur jag m�lar.

* * *

S�g du nu Mari�berg,
S� se l�ngre neder,
Med en gul och bleknad f�rg
Sig ett tj�ll utbreder.
F�nstren glittra, k�nnen J
Ej Salpetersjuderi?
En g�ng, Ulla, raillerie!
Palten dit dig leder.

* * *

F�llom lodet p� v�rt djup,
J�spa ej och nicka,
Sof ej, �pna flaskan, sup,
Bjud Mamsellen dricka;
Vakna Movitz, ser du ej
Lazari palats, s� s�j?
Akta n�san du p� dej
F�r hvar vacker flicka.

* * *

Tornens spetsar bl�nka ren,
Kors och tuppar glimma,
Morgonrodnans klara sken
Syns i vattnet strimma;
Barnet leker gladt vid strand,
Samlar stenar i sin hand,
Slungar stenen dit ibland
D�r som g�ssen simma.

* * *

Lossa t�gen, seglen f�ll,
Ren syns Skinnarviken,
Med dess Kojor och Castell,
Branta berg och diken;
Under sm� kolsvarta tak
Gn�lla pumpar, eld och brak,
H�sten str�cker foten spak,
Gn�ggar, r�dd f�r spiken.

* * *

Med sitt klapptr�d ner vid strand
Pigan st�r s� k�ter,
Knyter til sitt f�rkl�ds-band,
Och sin barm upl�ter;
Barbent hon p� bryggan st�r,
R�knar slagen klockan sl�r,
Flitigt sig p� benet kl�r,
Svettig, sur och v�ter.

* * *

Allst�ds godt, men hemma b�st!
Sagta l�t oss unna
Vattuk�rarn med sin h�st
Hv�lfva om sin tunna;
K�rlet glittrar, hjulet g�r,
Sprundet sprutar, h�sten sl�r.
Om den pragt f�r �gat st�r
Sjunga de som kunna.

* * *

Jeppe tutar, trumman g�r,
B�neklockan kl�mtar;
Sotarn svart i skorsten st�r,
Hvisslar, sjunger, sk�mtar;
Bagarn sina korgar k�r,
Smeden ren sin sl�gga r�r,
Ren b�d' Knekt och Granad�r
Vid gev�ret fl�mtar.

* * *

Skyndom dit v�r hydda fins,
G�mmom not och fl�te;
St�t uti basun, och mins
Detta glada m�te.
Farv�l J�rgen, Truls och Hans!
Farv�l flickor, spel och dans!
Ulla tog sin myrten krans
I Neptuni sk�te.

* * *

Norstr�m stjelper sin peruk
Af sin r�da skalle,
Och min Ulla blek och sjuk
L�t sin kjortel falla,
Klef s� bredbent i paulun;
Movitz efter med basun:
Maka �t dig Norstr�m! Frun
H�r ju til oss alla.






Mamsell Ulla, m�rk Mamsell
Hur v�rt m�nsken nu i qv�ll
T�ckt f�rsilfrar och bestr�lar
Grindar, p�lar,
Berg och tj�ll.
M�larns b�lja lugn och sk�r
Tyst en m�ngd af k�lar b�r,
�fversvallar
F�lt och vallar,
Som f�rsvinna h�r och d�r.
Syster se nu dit �t hvad Jakter och Sumpar!
Skepparn pumpar, Skepparn pumpar,
Solbr�nd, tyst och tv�r.

* * *

Se hvad �krar rundt kring sj�n,
Som af tusend blommors fr�n
Ge en v�llukt rundt kring stranden
Och �t handen
Arbetsl�n.
Kors hvad m�nga Bacchi k�k!
Ur hvar klyfta syns en r�k,
Minsta vinkel
Osar finkel,
Minsta bro b�r fulla �k.
Mollberg styr d� dit �t, �t bryggan til v�nster;
Ren sitt fenster, Ren sitt fenster
�pnar fader H�k.

* * *

Titta dit �t, dit �t strand,
Ut �t sj�n, p� v�nster hand,
Dit midt �fver �t det huset,
D�r som ljuset
Syns ibland.
Nej min ros, min sockerbit
Dit �t, d�r jag pekar, dit,
Dit �t skogen
�t den krogen
Med en skorsten r�d och hvit;
Dit d�r som den torparn med ljustret vid kullen,
St�r i jullen, st�r i jullen,
Han som koxar hit.

* * *

Ljufva vindar, bl�sen opp!
Hissa vimpeln h�gt i topp;
L�t nu seglen fladdra, fl�kta,
Vi � �gta
I v�r tropp.
Klang, vid vallhorns glada ljud!
L�t oss prisa vinets Gud.
Vid det ropet
R�r p� stopet
V�rm up �dror, blod och hud.
Drick lilla min Syster, drick Mollberg i botten,
Klang! h�r skotten, klang! h�r skotten
F�r v�r lilla brud.

* * *

L�gg i land vid krogen. Hvar?
Just vid d�rn; G�r skutan klar.
D�r st�r kr�garn med sin quinna;
Tjenarinna,
K�ra far.
Tack f�r sist, Sk�l! l�gg i land;
Wingmarks Mor ta mig i hand.
Svep om kappan,
Stig p� trappan,
Skrapa tofflorna i sand.
Kappr�ckar och Knyten, Matbylten, Cantiner,
�l och Viner, �l och Viner
H�mta up fr�n strand.

* * *

Jeanna tappa sin Rubin.
Aj mitt �rh�ng tog Cousin.
Lottas Muff l�g i s�ngt�cket,
Och p� d�cket
Violin.
Pappas Handskar, jag blir sjuk,
Svepta i en mangelduk,
L�g p� skutan,
I Kajutan
Bredvid Morfars Piskperuk.
S�taste Bror Petter, ach j�mmer! Peruken
L�g i duken, L�g i duken,
Pudrad, stolt, och mjuk.

* * *

St�t ej Basfioln, kamrat.
Stjelp ej kull v�rt V�ffelfat
B�r Sm�rbyttan under armen
Brynt i varmen
Som succat.
Sicken T�rta, br�nd och stel,
Str�dd med socker och canel,
Med bruneller
Carameller,
Och Ansjovis til en del.
L�t oss nu bli glada och rasta en timma,
Sl�s och stimma, Sl�s och stimma
Under s�ng och spel.

* * *

Fader H�k, din sk�l hvar dag!
N�r du ler s� skrattar jag.
N� kom v�ds du flaskan fatta;
Jag m� skratta
�t dit lag.
Tag v�rt s�llskap i dit skygd,
Sk�nk oss af din varma brygd;
Dina safter
Ge oss krafter
Och f�rskingra k�ld och blygd.
Men h�r hur det bl�ser, f�ll seglen, f�st slupen,
Tack f�r supen, Tack f�r supen!
Vivat Bacchi bygd.






Phoebus f�rnyar
De gyllende skyar,
Kring st�der och byar
Bestr�lar v�r syn;
H�starna bl�nka,
I vattnet sig s�nka,
De stampa och st�nka
Och gn�gga til skyn. Fin.
�skan bullrar,
P� molnena kullrar;
Diana ren knallar
Bland Ekar och Tallar;
D�r blixten ljungar,
Sjelf Jupiter gungar
Bland Gudar och Kungar
I vattubryn. D.C.
H�starna lyfta svansar
Med fl�ktande man;
Sjelf Neptun dansar 
Med gaffel kring Ocean;
Hjeltarna f�lla lansar;
Sin pipa tar Pan;
P� k�rleks ban
Syns med bloss och kransar
B�d' �ngel och Morian;
B�ljorna glittra, gunga,
Tritonerna bl�sa, sjunga.
Ulla Winblad!
Ulla Winblad!
K�rlek dig �fvervann.
Mars sjelf med guldgaloner
St�r blodig och grann,
Och uti bergena t�nds Canoner
Af hvar en Neptuni man;
Gastar och Cupidoner
Omfamna hvarann'.
Men Ulla syns! skr�len Postiljoner. 

* * *

Skeppsklockan skurrar,
Man pumpar och surrar;
Holl�ndaren hurrar
Med hatten i hand;
�ngelsman skjuter,
Hvar knall fler minuter
Et echo utgjuter
Bland bergen vid strand. Fin.
Se p� st�ten,
Se Ulla i b�ten;
Dig b�ljorna skaka
Fr�n Paphos tilbaka;
Gupp, gupp min Fr�ja,
Jag sk�dar din sl�ja,
Din himmelsbl� tr�ja
Med r�da band. D.C.
Hurra! h�ll flaskan luta,
Kringsvinga din hatt;
Och Movitz tuta 
Vid gastarnas sorl och skratt.
Hej! fr�n en gammal skuta
Det blixtrar s� matt;
�r du besatt?
Akta dig, de skjuta.
Hurra hvad de sjunga gladt!
Solen i �gat sticker;
Bl�s Movitz n�r Fredman dricker.
Ulla Winblad!
Ulla Winblad!
Hurra! Hurra! Hurra!
Neptun, min Nymph, galanter
Befalt b�ljorna
I dag fr�n Djurg�lns f�rst�rda kanter
Dig lyfta och stilla dra;
F�ll dina engageanter,
Saloppen nu ta.
Farv�l min Nymph! bl�sen Musikanter. 






Movitz bl�ste en Concert
P� Tre Byttor en afton sen balen var sluten;
Hvarje ton liksom en �rt
Den f�ll s� kullrig och rulla ur truten.
F�rst h�ll Bergen en harang,
Sen s�ng Ulla et par utaf Filtzens Duetter
Vid et accompagnement
Utaf tv� Fl�jter och sex Clarinetter.
H�r b�d' folk och f�Clarin.
Orphei Oboe.Clarin.
L�t oss vara glada, barn,
Och klappa systrarna hvar p� sitt kn�.

* * *

Mollberg satt upp� sin stol,
J�mt med fingren han drilla och fl�g som hin h�ken;
P� sin stora basfiol
Han spelte solo och surra med str�ken.
Bravo! h�r en Fantasi
Ur B moll, ur G dur, en Harpeggio, jag tackar.
Hurra! hurra och sl� i,
Vi skola dansa och sl�ss som Polackar.
Bl�s nu Movitz g�lltClarin.
Bravo, det var sn�llt!Clarin.
Bravo bra bravissimo!
Hej l�t oss lefva v�llustigt och s�llt.

* * *

R�d om n�bben som en tupp
Stod nu Movitz, slog takten, och stampa och ropa:
Bl�s en air utaf Galupp,
Utaf Galuppi skrek strax allihopa.
Hej, sad' Bergen, ge oss vin,
Ge oss �l uti byttor; Hej lustigt courage!
Systrar h�r min violin,
Kom dansa polska och sjung ert bagage.
Bl�s nu Movitz. Jo.Clarin.
Bra bravissimo!Clarin.
Hvem har n�nsin kunnat tro
At du skull f�das Olympen til ro.

* * *

Ulla s�ng en liten air,
Hvita br�stet det sv�lde och lyfte halsduken;
Wingmark med sin fl�jtraver
Han stod och sm�log och riste peruken.
Bergstr�m stod i vr�n och drack,
St�mde qvinten, plang, plang, satt fioln under armen;
Ulla s�ng, han ropa: ach!
Och fl�g s� Nymphen burdus uti barmen.
Bullra intet d�r.
H�ll din trut ma chere.
L�t oss h�ra �nnu mer;
�h k�ra Wingmark bl�s mer fl�jttraver.

* * *

Wingmark s�g ut accurat
Som p� solfj�drar d�r man en herde ser lipa,
Som i lunden st�r s� flat
Och har i truten sin ljusgula pipa;
Hatten satt upp� en sned,
Bruna v�sten var upkn�pt, updragen p� magen;
Stundom n�r han fl�jten vred,
S� nicka hufvud och fl�kta upslagen.
H�r nu p� en chor.
Hej, Da Capo, Bror!
Sjungom alla nu i chor,
Och l�t oss sluta en h�gtid s� stor.

* * *

Eol stormar uti skyn,
Nattens facklor de sl�ckas; det regnar och sqvalar,
Neptun utur vattubryn
Han kastar up sina Gastar och Hvalar.
Ach hur ljuflig d� den ton
N�r Apollo med mildhet f�rlustar v�rt �ra!
Sjung Bror Wingmark, min Patron!
Ach sjung en sk�l som �r lustig at h�ra.
Bl�s bassonen stark.Fagotto.
Vivat v�r monark!Clarin.
Skr�la Clarinetters klang
Vi dricka sk�len med h�gmod och rang.






Movitz, mitt hjerta bl�der!
Movitz! Movitz!
Jag sett din F�stm� kall och d�der;
Grymt jag h�r hur' Bacchi br�der
Med gr�t bestorma skyn.
En vrider sina h�nder,
En sitt hufvud bort han v�nder,
�mt en annan suckar s�nder,
N�r i de s�lla l�nder
Hon g�mmes f�r v�r syn. :||.

* * *

Sk�l Bacchi m�n och qvinnor!
Charlotte! Charlotte!
Bland Fr�jas trogna tjenarinnor,
Til en afund f�r Gudinnor,
Gjort Movitz frihet sn�rd;
Des �gons glans och l�ga,
H�nnes f�gring och f�rm�ga,
D� hon sig p� f�ltet v�ga
Under Cupidos b�ga,
Var Gudars �syn v�rd. :||.

* * *

Som i den klara b�lja
Du ser, du ser
Den ystra fisken sig f�rd�lja,
Och Zephirens hvirflar f�lja
Med tryckning up och ner,
S� din Charlotte, min Fr�nde,
N�r hon til din b�dd anl�nde,
Som en fisk hon qvickt sig v�nde,
Nymphen en tryckning k�nde,
Jag sjunger intet mer. :||.

* * *

Ach! f�r hvar g�ng jag sk�da
Charlotte! Charlotte!
Hos Fabrik�rn, vid r�ck och l�da,
D� hvar l�rdag hon beb�da
Hvar balen skulle st�!
Mig tycks jag ser Charlotta
Med tv� nystan i en potta
Vid sin h�rfvel st� och m�tta;
Vips �pnas Plutos grotta!
Och Nymphen sjunker d�. :||.

* * *

L�t fr�n din syn f�rsvinna,
Movitz! Movitz!
Hvar skymt utaf din �lskarinna;
L�t nu dina t�rar rinna,
Och st�ll Fioln i vr�n;
Fly Bror, fly Fr�jas skara,
Och din frihet �mt f�rsvara;
F�rr du sn�rdes i en snara,
Nu f�r du p� krogen vara,
Nu �r du fri min Son. :||.






Vid et stop �l och n�gra Supar
Fladdrar Snillet m�rkt och plumpt;
Det fr�n sin h�gd sig s� f�rdjupar,
At dess pr�l blir kallt och dumt.
Men l�t oss h�ra.
Bergen, m� g�ra!.
Hur vid Fiolen han p� Rosenlund
St�r r�dblommig, frisk och sund.

* * *

Utan b�d' eld och lust och tanka
Han Fiol'n i famnen f�r,
Blir d� s� tr�g som denna Anka
H�r vid Danto bommen g�r.
H�r hur han gr�lar!.
Dumheten tr�lar,.
D�dar Olympens sm� qval och behag
I hvar kn�ppning och hvart drag.

* * *

L�ngst bort, Gut�r! bort vid Grimshage
Ligger krogen Rosenlund;
Kr�garn �r k�nd f�r r�st och mage,
F�r musik och friska sprund.
Drick och sl� takten..
Kring denna trakten.
Syns Tobaks-lador, Tr�g�rdar och F�lt;
Kr�kors skr�n h�rs skarpt och g�llt.

* * *

Si Kr�gar-Far! hur godt han skrattar,
Sqvalpar �let i sitt glas,
N�r Fader Berg i str�ken fattar
Til en Solo p� sin Bas.
H�r hur han kolrar,.
Leker och jolrar,.
Nickar med hufvud och sm�ler �t skyn,
Under tunga �gnabryn.

* * *

S� ser han ut vid nattens dimma,
Kl�dd i Nattr�ck dumt och platt;
Mellan hvart drag Tennknappar glimma,
Vissna blommor b�r hans hatt.
H�r hur han spelar,.
M�ttar och felar;.
En Sko har m�ssing till sp�nne, och en
B�r ett sp�nne utaf tenn.

* * *

Sk�l k�ra Far! man m�ste skratta
N�r man p� v�r Spelman ser,
Hur han �r lik en brun Markatta
Som �t st�ngen vind�gd ler.
Tusende fukter,.
Krumspr�ng och bugter.
G�r han beh�ndig och snabb i sitt lopp,
Opp och ner, och ner och opp.

* * *

Kr�garn �r full, och full �r Krogen,
Full med k�rl och ledsna lif;
�n en Ges�ll med glas i knogen,
�n en B�tsman syns med knif;
Somliga slunga,.
Somliga gunga.
Mellan tv� linor h�gt upp i en gran.
Spela Spelman sn�ll och van.

* * *

Br�der gut�r! Sk�l Fr�jas Gummor!
Med solhattar, hvita ben,
Som under klang af blanka trummor,
V�ltra sig vid m�nans sken,
Som vid Fiolen.
Lyfta p� Kjolen,.
Sjunga om Herdar och Vaggor och S�ng,
Natt och dag uti fullt fl�ng.

* * *

H�r �r oss godt, gut�r min Sk�na!
Tag en V�ffla och Melon;
Drick et glas �l med stjelkar gr�na,
Fyldt med Muskot och Citron.
Spela, var yster..
Drick k�ra Syster..
Hurra! hvad B�tsm�n och Systrar i takt
Dansa p� v�r gr�na trakt.

* * *

Men hvem �r den med Skinn-karpusen
Sur�gd m�st af allihop,
Som med sin Nubb t�tt vid kardusen
St�r och fl�sar vid et Stop?
Si hur han smilar,.
Klunkar och hvilar,.
Bugar och tackar och sv�ljer och ler,
Sen sit glas Kamraten ger.

* * *

�n d� den d�r som sig nu lutar
Med en piska mot en ek,
Som �t en m�ngd af Hundar hutar,
Och betraktar Korpars lek?
L�ngst bort vid bergen
Synes till f�rgen.
Stugan helt gr�, nederfallen och ful,
Och en Kr�ka p� et hjul.

* * *

�n d� den d�r? Han Sj�gren heter,
Visit�rn vid Danto Bom,
Som mellan Skrindor och Karreter
Smyger sig s� sn�l och from,
D�r st�r Kamraten;.
Tolf i qvadraten,.
Med smorda �gon och kippade Skor,
Halfva N�sor, rifna Klor.

* * *

Hugg'en i Skallen, vrid opp Truten,
Kasta Balja och Geh�ng,
Bryt af hans K�pp, slit af Surtouten,
Flaskan f�r hans �gon sv�ng.
Han �r den samma.
Som nyss anamma.
Slangen och Pannan i Ormsaltargr�nd,
Af sin hud och bl�nad k�nd.

* * *

Innom v�r Krog, vet gl�djen andas,
Och vid krogd�rrn d�d och mord.
Vet med ditt blod skall Finkel blandas,
Och din sk�l bli sagd vid bord.
Forte, Canalje!.
St�m till Batalje..
Huggen p� truten och damma hans kolt,
Sl�'n i hjernan! Sl�'n Nej h�lt.




.

Aldrig en Iris p� dessa bleka f�lt,
Minsta blomma plockat
Til v�llukt i sin herdes T�lt,
Och dessa L�ftr�n vid dagens ljusa rand
Aldrig foglen lockat
Til Floras fest fr�n M�larns strand;
Aldrig h�rdes L�rkan n�nsin spela
F�r at Turturdufvans qval f�rdela,
Som i ro :||:
Midt bland d�dens pilar bygt sitt bo.

* * *

Kring denna rymden hvad qval och sorglig syn!
Svarta Kors och Grafvar
F�rdunkla Templets Tupp i skyn;
�n p� en Planka �n p� en Marmorsten
Kringlor, Hjul och Glafvar
Bepryda v�ra f�ders ben;
Tr�dens glesa stammar sorgligt hasta
At de gula l�fven kring sig kasta;
Minsta blad :||:
D�ljer i sitt skygd en hvilostad.

* * *

Templet det hvilar upp� en sandig mo;
Innom gyldne galler
F�rn�ma skuggor sammanbo.
Hjertat til rysning och �rat til en harm
Ned fr�n Jofur faller
Et tord�ns brak, vid klockors larm.
I det djup Cyclopen viggen svaflar
Har han en g�ng st�rtat Templets gaflar;
Nu des pragt :||:
Morgonrodnans afbild sammanbragt.

* * *

Blunda och sucka, vrid dina h�nder hop;
H�r st�r Bomans Kista
Bland Gr�terskor med glas och stop;
Hon med mj�lkbyttan som snyftar bitterlig,
Och vil liksom brista
I t�rars �fverfl�d f�r dig,
Hon �r en Enka til den tappre Bussen,
Men de andra �ro, hela skjussen,
M�ngelskor, :||:
Hemma b�d' p� S�der och p� Norr.

* * *

Kom l�t oss sjunga hvar en sin Sorgepsalm;
Movitz, om du orkar,
F�rskingra hjertats �ngst och qvalm;
Kn�pp p� din harpa f�r denna Bomans Mor,
Som sitt �ga torkar,
Och dammar sina svarta skor.
Nej, stick up Buteljen; bjud v�r Qvinna.
Sk�l Madam! �dmjuka tjenarinna!
Sl� i mer. :||:
Ach min Boman! jag dig aldrig ser.

* * *

Tack du min Boman, tack f�r hvar enda dag,
B�d d� du mig klappa
Och d� du svor med hugg och slag!
N�, denna hatten min Solhatt blifva skall;
Denna Gardes-kappa
Blir min Mantille i alla fall.
Bomans Enka, h�ll nu opp at gr�ta.
L�t nu Movitz ljufva Harpa l�ta.
Gl�m ditt qval; :||:
I en f�llb�nk v�lj en ny Corpral.






S� ser Han ut midt bland de str�lar
Solen sprider i sin nederg�ng;
Dufven och l�ng;
H�ret med n�lar
B�r en Hatt b�d trind och tr�ng,
Som med Cordon
Glimmar och pr�lar
Mellan klotets m�rka spr�ng.

* * *

R�cken �r bl�, Upslagen hvita,
Halsen b�r svart Bindel af taft!
F�f�ngt med kraft
Skjortan fr�nslita,
Den �r bykt i Bacchi saft;
Sl� vad han haft
Kimr�k och krita
Til Mustascher och St�fvelskaft.

* * *

Stundom hans bild skyms af de ekar
Som p� g�l'n kring K�gelbanan st�;
St�ngd i en vr�
St�r han och pekar
Midt bland dem som k�glor sl�,
Stiger p� t�,
Gr�lar, och nekar
At i slaget ramla tv�.

* * *

Pipan i munn, slanten vid foten,
Hatten bakfram. Mollberg du har r�tt.
Vik din Manschett,
V�ltra fram Kloten,
Sedan maka K�glorna t�tt.
Klotet gick r�tt;
Sk�l hela Roten
Som nu sv�rmar p� v�r sl�tt.

* * *

V�dret �r lugnt, skyarna simma,
Blixt och Norrsken lysa vatnets plan;
Slott och altan
B�rja at glimma,
M�n f�rsilfrar k�gelban.
St�m Dulcian,
Gyckla en timma
F�r Diana Mars och Pan.

* * *

Kring dessa plank, grindar och murar
Echo suckar vid din s�ng och tal;
Hvar N�ktergal
Tystnar och lurar
P� din Fl�jt med �mma qval;
Vid din Cymbal
Qvigor och Tjurar
Para sig i �ng och dal.

* * *

Mollberg gut�r! h�r N�ktergalen
L�ngt kring Nacka, lyss �t Hammarby;
�n h�gt i sky,
�n ner i dalen
Trotsar han dit qval och gny;
S�ngen �r ny,
Sjung vid Pocalen
Floras lof med brusig hy.

* * *

Under v�r Ek t�nd nu din Pipa;
Gr�la fritt i spelet kring en hvar.
R�ken s� klar
Ur din munngipa
Bort i ljusa hvirflar far.
Men b�st min kar
Flaskan vil gripa,
Sig et Slagregn sammandrar.

* * *

Under et skjul Br�derna krypa
Mellan flaskor och utbr�nda ljus;
Hatt och Karpus
Gl�nsa och drypa,
Klotet g�ms i slask och grus;
Ur en Kardus
Somliga nypa,
Andra sl�s om toma Krus.

* * *

Men b�st et moln sprider sin v�ta,
Syns Regnb�gen med et gyldne pr�l;
Strax nya m�l
Br�dren utm�ta
Under blixt af blanka st�l;
Tolf kring en B�l
Skratta och tr�ta,
Och tv� kyssas vid en Sk�l.

* * *

Sk�l! det var bom, Mollberg slog �tta;
Bom f�r Wingmark, ta mig den och den!
Tv� f�ll igen;
Kom ska vi lotta;
Udda om tv� halfstop �n.
Bom, k�ra v�n,
N�r du vil m�tta
�gat blott p� H�rnan sp�nn.

* * *

Hur sa? hva ba? f�ll inte b�da?
H�rnan f�ll, fem supar h�ller jag;
Bom i hvart slag,
Bom utaf v�da;
�let g�r hvar sena svag.
Klang i v�rt lag!
Bacchus skal r�da.
Mollberg sjung til ljusan dag.

* * *

Flickornas sk�l, milda och tv�ra!
Sk�l f�r den som ingen maka f�tt!
Om de f�rm�tt
Oss at besv�ra,
Sk�l f�r dem det gjorde godt!
Slutom v�r pott.
Bacchus til �ra,
Vi ha krans kring hjessan f�tt.






Se Mollberg med svart R�ck och Flor,
Med Rucalvans-handskar och Bockskins-skor,
Med lurfvigt h�r, svart som en Mor;
Hans sorg �r stor,
Bror Movitz, Bror!
Hans sorg �r stor,
Hans sorg �r �m och stor, Bror, Bror!
Betrakta hur han modf�ld st�r,
Drar up hvita N�sduken vid hvar t�r,
Med handen sig f�r br�stet sl�r;
Hans �ngst, gut�r!
�r �m och sv�r,
Hans �ngst, gut�r!
Hans �ngst, blir �r fr�n �r sv�r, sv�r.
Men Clotho med sin sax,
Hon klipper som et ax
V�r svaga lifstr�d af;
Blott en hand
Full med sand
D�ljer nu en fordom Fr�jas vackra slaf,
En str�ng Vestal i sit qvalm i sit qvaf.

* * *

Men ach! v�r Enkling s� best�rt
Han h�ller f�r �gat sit r�ckesk�rt
Han fl�sar Finkel, svettas V�rt;
Ach oerh�rdt!
Hans hus f�rst�rdt!
Ach oerh�rdt!
Hans hus f�rst�rdt, f�rst�rdt, f�rst�rdt.
F�r Krogd�rrn dubbelt l�s, min v�n,
Tilbultad med bomar och spikad sen;
Bror, ser du Skylten, ser du den,
Guldb�garen
Ej fins igen,
Guldb�garen,
Den fins ej mera den; men, men!
Men Clotho med sin sax &c.

* * *

S� s�tt dig ned vid denna graf,
Du Nymph i din br�nad p� lustans haf;
Bet�nk, en blomma br�ts nu af,
Som v�llust gaf,
Magnat och slaf
Hon v�llust gaf,
Tils hon af d�dens glaf br�ts af.
Ja detta stoft som trampas h�r,
En bild af Mor Maja det inneb�r,
Som leta systrar med besv�r,
B�d h�r och d�r,
Hurdags och n�r,
Hon s�gs ju k�r
I Astrilds sm� besv�r; tv�r,tv�r.
Men Clotho med sin sax &c.

* * *

Bind en Bouquet af Sippor bl�,
Bryt de Narcissor kring grafven st�,
Jasmin, L�fkojor; sen, h� h�!
S� sk�nk dem d�
�t Mollberg: N�!
�t Mollberg d�,
Som suckar i sin vr�; h� h�!
Ach Mollberg! gr�t din V�n ej mer,
Dess stoft ren i blomstren en v�llukt ger;
Tag din bouquet och s�tt dig ner,
Drick et qvarter;
Din sk�l, jag ber;
Drick et qvarter;
L�t se om munnen ler. Mer, mer!
Men Clotho med sin sax &c.






Allting �r rigtigt clareradt och gjordt;
Betsla din Brunte och stoppa din Pipa;
Sm�rj dina St�flor; Ja dem har jag smort.
F�ja dit Remtyg och Sporrarna slipa.
Kan du begripa hvart h�n du skal fara?
Nej det begriper jag intet min Bror.
Jo du skal ut i galopp och f�rklara
Verlden en nyhet och helsa fr�n Mor.
Se p� H�sten hur han dansar;
Vikla ner ditt gr�na Schabrak;
Din Trumpet med silfver-fransar
F�sta fast vid h�ngslorna bak;
Stig i stigbygeln och klappa p� l�nden;
Lycka p� resan, l�t portarna opp.
Pitsch! h�r han sm�ller och hoitar i gr�nden;
H�r hur han bl�ser i gupp och galopp.
�dmjuka tjenare.
Hurra, farv�l!
Fr�jas Ensp�nnare
Sporrar sin h�l.

* * *

Bida nu Mollberg, g�r halt och v�nd om,
Mollberg v�nd om dig och koxa tilbaka.
Ryttare, Ryttare, h�r du ej? kom;
Sporra Kamelen och Rustningen skaka.
F�rst skal du smaka den r�da Lik�ren
Som nyss til Barns�let brygdes af Mor;
Sen skal du pr�gtigt med h�ngslor och sn�ren
Bjuda oss faddrar. Gut�r k�ra Bror!
Sk�l! hvad tycks dig om den klunken?
Bravo Bravo! dugtig och sk�n.
S�dan Sup, v�l br�nd och sjunken
Stillar magens buller och d�n.
Bror, med et handtag jag sv�r dig och s�jer;
Nu far jag dit uti fyrspr�ng, du vet;
Pitsch! hvarken kyrktorn ell' r�nnsten jag v�jer.
Farv�l god' v�nner, och h�r min Trumpet.
Tjenare, tjenare!
Tack k�ra far.
Som en Ukr�nare
Rid och var snar.

* * *

Bida nu Mollberg, och tugga ur mund.
Nej jag skal sp�nna p� berg och redouter .
Nej han h�r intet, han hvislar �t Hund,
Som trippar framf�re lurfvig och butter.
Mutter hon helsa och nicka och ropa.
Nej han arbetar i blixtrande spr�ng.
Armen �t lifvet, h�ll benen tilhopa,
Linda kring hatten din silfver-cordon.
Pitsch! h�r piskan ner i gr�nden.
Pitsch! allons nu kommer han hit.
H�sten r�ker varm p� l�nden,
Svettig, skummig, l�ddrig och hvit.
Se hur han fl�nger framstupa och nickar,
Nickar �t skyltar och h�lsar p� stop.
Pitsch! h�r han sm�ller, ger �fver, och hickar,
St�r i stigbygeln med �gonen hop.
Sk�l fader Kr�gare!
Gif mig besked.
Aldrig p� tr�gare
F�le jag red.

* * *

Mutter hon helsar och ber dig Kamrat
At du vil hedra den lilla v�r planta,
Bjuda oss faddrar och samla med stat
Jungfrur och Bussar, f�rn�ma, galanta.
Sitt ej discanta om mej och min gumma,
Peka ej fingret �t hufvud p� mej;
Pojken �r lik mig och gjorder in summa
Borta vid Danto, det fan far i dej!
Samma �gon, samma miner,
Samma upsyn, butter och tv�r;
Redan pojkens n�sa skiner
Liks� r�d som min ungef�r,
Sk�l nu bror Mollberg! bjud Caisa p� Draken,
Brita p� Laxen, och Kr�garn p� Soln;
Rid nu i fyrspr�ng, var munter och vaken,
Sm�ll nu i luften ett skott af pistoln.
Vifta med hattarna.
Hurra! hurra!
Skramla med trattarna;
Mor vil s� ha.






Hjertat mig kl�mmer,
Sorgligt jag st�mmer
Quinten p� min fiol. Pling plang.
Ljuset utbrunnit,
Glaset utrunnit;
Ej fins en enda stol. Kling klang.
Krogd�rn st�r p� gafvel mina br�der,
Och d�r bakom disken ligger d�der
Kilberg, ach! mit hjerta i mig bl�der.
Klingeli plingeli klingeli plang.

* * *

Himmel, el�nde!
P� en bords�nde
St�r et utdruckit glas, Pling plang.
Och p� tapeten
H�nger trumpeten;
Ach sorgeligt Calas! Kling klang.
Bortnas d�r i h�rnet d�r p� spiken
H�nger sorgligt hela Jul-musiken.
Kilberg nu med d�den �r bortviken.
Klingeli &c.

* * *

Jag vil framstulta,
Klappa och bulta
Fins ingen m�nskja h�r? Pling plang.
Ingen i huset,
Kullstjelpt st�r kruset;
Hvad �r det som st�r d�r? Kling klang.
�let �r ur tunnan alt utrunnit;
St�nkan tror jag d�den ock har funnit.
Ja Vasserra! han den t�ma hunnit.
Klingeli &c.

* * *

N� som jag sk�dar,
Charon beb�dar
Mig p� sin svarta �lf, Pling plang.
S� vil jag gl�mma
Flaskan at t�mma,
Och h�nga up mig sjelf. Kling klang.
Far d� v�l o verld med all din snara!
Br�nvins f�rbudet m� nu g�rna vara.
Kilberg st�r nu bland en �ngla skara.
Klingeli &c.






Hurra Courage, Bagage! God dag Br�der! friskt i flaskan!
Undan med Dam-spelet. Du Beckb�xa med din l�nga Hol� 
l�ndska pipa d�r. Du skall bli Dam-Jan. Sl� i och sup mig
til. Hirr! det blixtrar ur Castell-gluggarne. Petter Ivarsson
kommer ifr�n Bourdeaux. Han ligger ju i Cattegat, Canalje.
Gut�r! han kommer fr�n Dantzig bi de vind, ja han kommer
fr�n Dantzig. Ja det g�r'n. Ser du r�da flaggan? Bl� �
han. �n en sup! Gut�r! Han � r�d, s�ger jag. Han �
gr�n, s�ger jag. Hurra! Hurra! Hurra! stryk p� Fiolerna.
Vakta fensterna. Hej flickor! svinga med hattarna. Ta hit
�lstopet. Klinga och drick. Gut�r Fader Berg! det skall
vara Petter Ivarssons sk�l. Hej san! Topp-seglets sk�l! Jag
har den �ran � dricka Topp-seglets sk�l. Hej tocka Tolf� 
punningar! Hurra! Hurra! Hurra! Nu f� vi Vin och Dant� 
ziger Doppeltbier, Flaskor med Silfver-tulpaner i kanterna och
Gull-br�nnvin. Stryk p� Fiolerna. St�t i Trumpeterna. Bjud
opp och dansa. Dansa Edra Papgojor. Bl�s Edra Torndyflar.

* * *

B�tsman tag nu din lufva,
Tugga din strufva,
Och i din stufva,
Dansa med din Nymf,
G�r h�nne ingen skymf.
Kuttra du lilla Dufva;
Pass p� dig grufva;
Lyfta din hufva
F�r den d�r Munsi�rn,
Som gr�lar d�r i d�rrn.
Sj�gren! Svetten af dig lackar.
H�r Valdthornet hur det hackar.
H�r duNymf med hvita klackar :||:
Med Corsett och Girandoller; jag �r k�r,
Burdus ditt br�st beg�r.

* * *

Fria i helfvite Sj�gren, kan du bli k�r i et Troll med
svart Flanells-kjol, et par r�da Boucles de Nuit, och en
barbent Fot med en utsliten Triumphants-toffel. Sj�gren! h�r
du Sj�gren? Hvad tycker du om H�nne med gula Dammast� 
kjolen och Kalminks lifstycket? Hon som st�r barfota d�r
och skrufvar p� Basfiolen. H�r du Sj�gren. Werda! Hvem
�r det? Hej d�r kommer en Tysk. Det �r, en Italienare �r
det, med de Tolf Apostlarna p� ryggen. Hvad kostar Kung
David til h�st med en L�pare fram f�r sig? Acht Schtiber.
Ta mej sju tusan! alla � di fr�n Bourdeaux. Gut�r! Hej
flickor! Godag Herre! Gut�r Herre! Dolce Vino della Pace.
Hej han tycker om Calase. �n en Sup. L'ira di Dio ar� 
rivera bentosto a questa citt�. Regera och besitta! Si p�
Dansken hur han sv�nger sig. Ratsch Far lille. Sup eller
ska vi banke dig. Blir du bange? J �gte m�nds horer! J
Rumpevrickere! �r der ingen skam i jer? T�r J raabe s�dan
udi Borm�sterens Gade, Fanden selv maa logere paa Raad� 
huset. Jebiona mat. Hej bl�s i Trumpeterna. God dam
you! How do you do? Machen sie mir kein Schpasen nicht.
Palla vinno ja olta t�nn�. Hurra! bl�s i Trumpeterna.

* * *

L�t nu Musiken skr�la.
Nympherna pr�la,
Stjernorna str�la
Kring det hv�lfda bl�.
L�t nu Trumpeten g�
Dansa bort klack och s�la;
All ting vi t�la;
L�t oss afm�la
Fr�jas lifs behag;
Och lydom H�nnes Lag.
Sjungom Br�der, sjung min Visa:
Kj�rlek skall mitt hjerta spisa,
Verldsbekymret til en lisa :||:
Sjungom Systrar nu med Br�dren g�r som jag,
Och drick b�d' natt och dag.






Sitter du �nnu och ljuger
Och ur flaskan suger,
Hv�lfver stopet och s� sluger
Upp� spelman ser?
Kulkus! intet �t du krusar,
Parten in nu rusar;
Pr�ses sitter ren och snusar,
R�knar mynt och ler,
Sportlen delar; Spelman spelar..
Klockan �r, om jag ej felar,
Elfva eller mer.

* * *

Bredstr�ms k�rsta illa l�ter,
Niger djupt och gr�ter;
Caisa Wingmark skickar �ter
Pr�ses ett tjog �gg.
Uprop! Kulkus tag din v�rja,
Du skall in och sv�rja.
Kan du sj�len intet b�rja?
Hand p� boken l�gg.
Fan �r listig, jag �r dristig,.
Lagen klar, men r�tten tvistig.
Stryk dig om ditt sk�gg.

* * *

Caisa se med stora buken,
Hvit och ren och struken;
Pr�ses ruskar p� Peruken,
Och blir j�fvig sjelf.
Hur han bl�ddrar uti Lagen,
Pr�ses denna dagen
Synes sjelf med Themis tvagen
Uti Fr�jas Elf.
Caisa niger, fram hon stiger;.
Pr�ses och Notarien tiger.
Hv�lf om stopet hv�lf.






K�ra Mor!
Sl� nu hand p� kiolen,
H�r p� Bas-fiolen,
Dansa tjock och stor.
K�ra Far!
Fader Movitz klinga,
L�t nu qvinten springa;
Friskt Du str�ken drar.
Stryk och kn�pp och sup och dundra,
L�t hin H�le st� och undra
Hvem som �r hans kar.

* * *

Mutter h�r!
Skaffa Vin och Flickor
B�d' med sm�ck och brickor;
Alt mig lika g�r.
Stopet fullt!
H�ll i Musikanten;
H�r upp� Fyrkanten
R�tt nu blir tumult.
Hurra! Flickor och Fioler;
Brutna ben i Caprioler
P� hvar fyllebult.






Movitz Valdthornet proberar,
Och sin Tuggbuss valkar i mund,
Springer kring golfvet, funderar,
P�lskan i fyrkant formerar,
St�dar och sl�ss och befaller,
Eldgafflar, Sk�rmar och Galler,
Allting ramlar nu denna stund;
Stolarna skjutas �t v�ggen,
Hirschf�ngarn brynes p� �ggen.
Friskt courage p� Gr�na Lund.

* * *

Hvad st�r du d�r och bekikar
Tak och v�ggar dum som en so?
Ramar och Taflor och Spikar,
Kyrktorn och Sj�ar och Vikar?
Jo det �r vackert f�r �ga.
Nymphren p� klackarna h�ga,
H�ja sig och titta och glo.
Runka p� hufvud s� sagta,
F�lla Solfj�dren, betrakta
Gamla verldens lustar och ro.

* * *

Titta i taket; jag l�fvar;
Kors, hvad Helgon, Solar och sken;
Hoffbro v�rt �ga beg�fvar
B�de med �nglar och P�fvar.
Goliath sielf, vill jag sv�rja,
Med r�da strumpor och v�rja
Mot Kung David slungar en sten.
Absalon tumlar af �ket,
Kung Ahasverus i k�ket
Ligger emellan Esters tv� ben.

* * *

Movitz! p� Taflan se marken,
D�r sju n�ten betade gr�s.
D�r ser du Noach i Arken.
Kors hur' det r�gnar p� parken!
D�r rider Drottningen Disa;
D�r k�r Propheten Elisa
Up til himla uti en chaise.
Glas-�gon opp p� din n�sa,
D�r st�r historien at l�sa
Om Susanna; Movitz nu l�s.

* * *

Gapa nu Movitz ej l�nger,
Ljusen spraka, Fl�jterna h�rs!
Marskalken syns med ducriner,
Handsken i handen han sl�nger.
Strufvorna gl�nsa af s�cker,
Nymphren med ur och berloquer,
Putsa sig och kjortlarna r�rs.
Alla p� P�lskan nu v�nta,
Folket i d�rrarna gl�nta,
Balen �pnas; Snart han f�rst�rs.

* * *

Movitz Valdthornet nu lutar,
Och med P�lska �pnar han Baln.
R�tt som han b�rjar han slutar,
H�r hur han drillar och tutar.
�gonen sp�nda p� noten;
Hvar g�ng han pruttar r�rs foten;
Hur han stampar! kors han �r gal'n.
Se hvar han st�r i surtouten;
Munstycket bl�nker i truten,
Och Ljus-kronan glimmar i saln.

* * *

Echo mot pelarna svarar;
Salen hv�lfd, hvitlimmad och ljus.
Gubbarna skumpa som harar;
Hvar med sin maka sig parar.
Somliga Systrar galanta,
Somliga st� s� moquanta,
Ropa Hyrkusk, fara burdus;
Somliga st� p� en sida,
Handskarna v�nda och vrida;
Gubben Movitz bjuder dem snus.

* * *

Prosit Mamsell Wilhelmina!
H�ll ut ringen Hurra! var sn�ll.
Du d�r p� Laxen Regina!
B�tsm�nnen skratta och grina.
Toffeln p� h�ln p� dig kippar;
Flunsig och tungrodd du trippar,
Altinunder svart som et spj�ll.
Muschen p� tinningen borta,
Armarna intet s� korta.
H�ll ut ringen Hurra Mamsell.

* * *

Snyt dig din Lymmel! probera,
Profva Hornet, snyt dig och bl�s!
Nympherna qvickt sig rangera,
Prusta och nysa, spassera,
Wingmarkens K�rsta �t h�ger,
Skuttar med Svarfvarn s� tr�ger,
In med f�ttren liksom en g�s,
R�dbrun i barmen som koppar.
Tvi dig din Skurk s� du hoppar,
Med din tumstock, kappa och Kr�s.

* * *

Stampa med f�ttren tillika,
Klappa med h�ndren, klapp klapp klapp!
Hand �fver hufvud Ulrica,
St� intet d�r och predika;
Armarna ut, kryp inunder,
Hvad �r f�r konster och funder?
Jungfru Ulla! Hut trafvarlapp!
S�k dina Jungfrur p� gatan.
St�t i valdthornet din satan.
Sm�ll Canaljen ge'n n�gra rapp.

* * *

Wingmark med stora Peruken
G�r och st�nkar, friar och ber;
Nattkappan st�rkter och struken,
Fl�ktar och slinker p� buken;
Se hur han dansar s� krumpen,
Byxorna l�ngt ner p� gumpen.
Hand i sidan futtigt maner!
Hatten p� hufvud med glitter,
Bakfram p� Wingmark den sitter,
Gubben hostar, hvisslar och ler.

* * *

Stampa canaljer n� stampa!
H�ll ut ringen h�ll bara i!
Trampa och stampa och trampa,
St�t intet krona och lampa,
Sl�pp Svarfvarn in, vrid i kring'en,
M�stare kom in i ringen.
St�t i hornet, bl�s symphoni.
Armarna kasta p� ryggen.
Tvi den d�r Svarfvarn den styggen!
St�t i hornet Bergstr�m sl� i.

* * *

Folket nu farstun insp�rrar,
Sl�pp in Kr�garn, Kr�garn v�r v�n.
Sig detta �l ej f�rv�rrar;
Sk�l mina gunstiga Herrar!
Hurra, st� hjelte mot skotten!
K�rlekens sk�l! drick i botten.
Svarfvarns sk�l! kom dansa ja men!
Ut genom Saln i F�rmaket!
Dammet det st�r opp i taket.
H�ll ut ringen, v�nd om igen.

* * *

Hand �fver hufvud nu b�rja,
Alla b�rja friskt p� en g�ng,
Movitz skall all ting bes�rja
Valdthornet fick litet sm�rja.
Knacka med klackarna Flickor.
Tvi, Edra dumma Borrickor!
Sicken �sna med Roberonde;
Si hur hon tiljorna m�ter,
Sminkad i flor och corneter,
Med mustascher, hjulbent och l�ng.

* * *

Hon �r min F�stm�, Canalje;
�r hon �sna? ja �r hon s�!
Rundstycke, Slant och Medalje!
Klang! Jag nu v�gar batalje.
Alting f�r h�nne jag v�gar;
Dej din Canalje jag s�gar,
Midt i tu. L�t Fl�jterna g�!
H�r �r du Damjan i huken.
Sl�ng utom fenstret Peruken.
Christjan Wingmark, Dej ska vi sl�.

* * *

H�r, hur p� tr�skeln han stiger
Och parlerar om sin peruk.
Svarfvarens K�rsta hon tiger,
Jolrar och hickar och niger.
Kr�garn tar Svarfvarn i lufven;
Flintskallig, blodig och klufven,
Blir han h�flig, t�lig och mjuk.
Facklorna sl�ckas i glansen,
Gumman f�r misfall i dansen,
Kl�md och kramad, skuffad och sjuk.

* * *

H�ll uti ringen Malena.
Hurra lustigt h�ll nu god min!
Bergstr�mskan hoppar allena.
Skena til helfveti skena.
Kors tocke Fl�ngm�l din Satan!
Nattyget bl�ste �t gatan.
Aj en Palt st�r d�r vid Gardin.
Sluta med P�lskan, var tyster,
Paltarna! Aj K�ra Syster!
T�ckna Baler g�r v�r Ruin.






Fader Bergstr�m, st�m up och klinga,
�pna kr�set f�r br�st och bringa,
Vi ska dansa och vi ska svinga,
I ditt glada hus.
L�t oss ge v�ra sm� Mamseller
Vin och Sviskon och Carameller;
Pimpinella Mor Maja h�ller
Uti glas och krus.
Vi � vana at j�mt tractera,
Och med glaset i hand orera.
Fader Bergstr�m nu qvintillera,
Under sus och dus.
Se d�r dansar Flickan,
I sin rosenr�da Koft och Kiol;
Hvar �r nu den brickan,
Som hon bar i fjol?
Korgen med Citroner
Tynger intet mera h�nnes arm;
Nu ibland Baroner
Dansar hon sig varm.
Med Solfj�dren hon br�stet fl�ktar,
Niger djupt, och med armen f�ktar,
S�ckrar V�flor, och dricker Nectar,
Under Pukors larm.

* * *

Fader Bergstr�m, ren m�nan glimmar,
Nyckelharpan i rummet stimmar,
Och Mor Maja vid sk�nken primmar
Med sin sneda trut,
Gladt p� Djurg�ln kring alla backar,
Skymta kjortlar och hvita klackar;
F�rsta Nymph som p� d�rren knackar
Inom d�rren skjut.
L�ngt til M�ndan, J raska Br�der,
Lika l�ngt som fr�n Norr till S�der;
Morgondagen blott oro f�der
Hela �ret ut.
V�ljom Nattens sk�te,
Under Afton-stjernans klara brand,
Til v�rt glada m�te,
Med Pocaln i hand;
Och i m�rkrets dvala,
Res Cupidos Altar d�r du sp�r,
Bacchi K�llar-svala
Drufvans �ngor str�r.
L�t den dumma i oket tr�ka,
Och den sluga sin hjerna br�ka;
Vin och Flickor och Fredmans Str�ka
Natten ljuflig gj�r.






F�ll dina �gon och sk�ms nu din t�ssa;
Komma p� Baler och intet ha skor!
Dansa vid valdthorn som tungfotad kl�ssa!
Kalla Baroner och Grefvar f�r bror!
Movitz kn�pp nu din ljufva tenor;
Din konst �r stor. D. C.
Valdthornen h�rs;
Str�karna f�rs;
Movitz p� stolen.
St�mmer Fiolen,
Sl�r eld p� pipan, g�mmer pung och st�l,
R�ker och pustar,
Dundrar och rustar,
Hv�lfver �lkannan, dricker lagets sk�l.

* * *

Lotta, jag tilst�r, med guldur din Satan!
Roben en st�ld fr�n en sparrlakans s�ng.
Brudar fr�n Skottgr�nd, Brudgummar fr�n gatan,
Tag nu hvarandra i handen och sv�ng.
Movitz st�m up din skorrande str�ng,
Och nacken sl�ng. D. C.
D�r dansar en,
En Sj�-Capten.
Talar han Svenska?
Nej blott Holl�ndska.
Se p� hans isterhaka och peruk;
M�rk p� hans miner;
Se hur han skiner,
R�dbrun i synen med en kullrig buk.

* * *

Hvem �r den Flickan med Styrman d�r ligger?
Hon som s� fl�sar och br�t sin corsett.
L�rdan hon dansar, om S�ndan hon tigger,
M�ndan hon hvirflar sin spinr�ck s� l�tt.
Tisdan st�r hon f�r K�mn�rs-r�tt,
S� sn�rd och n�tt. D. C.
Valdthornet st�t,
Movitz dit n�t!
Glo ej p� vakten,
H�ll bara takten.
Styrman med knifven dansar mot Capten.
Tig p� minuten,
H�ll bara truten.
Fan far i dej, du mister arm och ben.

* * *

Knifvarna blixtra och Nympherna d�na,
K�ppar och klingor de splittras i skyn.
Bleknade n�sor med blods�r och bl�na,
Sv�llande kindben och kopp�rrig hy.
Oboe.Movitz i f�nstret sk�dar p� ny,
Oboe.Med hufvudbry. D. C.
Hornen ge ljud,
F�r Vinets gud.
I Fr�jas Tempel,
Ger han exempel.
At han �r rusig, tapper, k�r och qvick.
K�rleken brinner;
Vinet det rinner;
Paltarna skyldra, Bacchus ropar drick.






Movitz med flor om armen, h�lt!
I en m�rkbl� kolt,
Kommer han s� stolt. Fin.
Svart v�st, gr�na byxor, n�!
Gult geh�ng, h� h�!
Och St�fletter p�!
Hvarfr�n kommer du nu Movitz? ditt �ga det bl�der.
Gev�r! Ifr�n Graf�lsg�ln p� S�der. D. C.

* * *

Jag st�tt i fyra timar j�mt,
Skuffat mot och kl�mt,
Korsgev�ret sk�mt, Fin.
Kr�garn i Graf�lsg�ln, den hund,
Far p� Gr�na Lund,
Slog en tand ur mund.
Se p� n�r jag talar t�ndren de skallra i truten.
Gapa! Oxeltanden �r utbruten. D. C.

* * *

Hvad harm! mit �ga g�r i gr�t;
Upp� denna str�t,
S�g jag Charons b�t. Fin.
En Nymph uti Fr�jas g�rd
D�den, grym och h�rd,
L�mnat i hans v�rd.
Gretgen ned p� Kl�ds-fabriken; du H�nne ju k�nde,
Gut�r! �r en �ngel nu, min fr�nde. D. C.

* * *

Gretgen, ach! hon til svepning har
Fina Bolster-var;
T�ckt sin sl�ja drar. Fin.
Dess hand f�r en frisk Tulpan;
Skada at dess blan
Lukta litet tran.
Nattyg, Klippingshandskar, Fransar dess v�lnad utsira;
K�rlek bryter vid dess ben sin spira. D. C.

* * *

Min Nymph, hon skull' f�rlofvad bli;
F�stman st�r, l�t si,
Vid Artilleri. Fin.
Capten heter, v�nta, h�r;
Det oss lika g�r,
Gretgen �nd� d�r.
En Nymph, vacker, hur jag H�nne f�r �gat nu v�nder,
H�gt br�st, kullrig l�nd, och hvita h�nder. D. C.

* * *

Den eld som utaf Himlens hand
G�r naturens band
I b�d v�g och land, Fin.
Brann h�r; se i v�r clenod,
Se i detta blod
Fr�jas �restod.
Hon kall! l�t oss alla varma i hjertat nu vara;
Vid glas vi v�r sorges�ng f�rklara. D. C.






Se hvar Movitz sitter d�r
Vid sin tafla tyst och k�r,
Ler och m�lar
Med et ljuft besv�r.
Verkstan glimmar glad och ljus,
Full med pottor, krukor, krus,
Glas och sk�lar,
Guld och glitter-grus.
Pr�gtigt sig en st�llning f�r v�rt �ga h�jer,
D�r den sp�nda duken str�ckes kall och flat;
Framf�r sitter Movitz och sin pensel b�jer,
Bildar en herdinna med sit blomster-fat;
Af des munn, s�t som succat,
Hvarje kyss v�rd en ducat.

* * *

Gubben ser f�r rolig ut,
Med filtm�ssa och surtout,
Penslar, Stifter,
Blandas hvar minut.
I lifstycket hvitt och bl�tt
Har han m�ssings-knappar f�tt,
Tr�jan skiftar
Purpur, gult och gr�tt.
Af gr�nt sidentyg m�rk �gonsk�rmen pr�lar,
Som den r�da n�san ger en skugga gr�n.
Tv� glas�gon vid hvar tinning skjuts med n�lar,
N�r han tyst proberar sina f�rge-r�n.
Movitz g�r din Tafla sk�n;
Drick och tag din arbets-l�n.

* * *

T�m din flaska, gif dig tid,
Sen i din Olymp i frid
V�rm dit snille
Och din tekning sprid.
Blunda vid hvart pensel-drag,
Gif din sk�nhet det behag
Som du ville
P� din br�llops dag.
�n sjelf Fr�ja kring hans vackra �mne sv�fvar,
�n en Astrilds pil hans br�st til intet g�r;
�n han vid den l�tta Penseln ler och b�fvar,
�n innom et rosigt flor tv� prickar str�r.
Movitz du ej tekna b�r
Hvad Apelles blott tilh�r.

* * *

Se Herdinnan trind och sn�rd,
Upp� Astrilds vingar f�rd,
Hvar hon sitter,
Stor til blod och b�rd.
H�ret som bland p�rlor knyts,
Uti m�rka bucklor bryts;
Blodet spritter;
�gats eld f�rbyts.
Br�stet sv�ller h�gt, och hvar g�ng Nymphen andas,
Blixtrar fram et kors, et halskors af rubin.
Framf�r br�stet flor och blommor sammanblandas;
Tr�jan sn�rd och lifvet �r af Carmosin.
Knapt Apellis pensel fin
Bildat har s� sk�n Cousine.

* * *

Movitz i sin andakt d�r,
N�r han sist i v�gor str�r
Tv�nne prickar
Med et flor framf�r.
M�rk hans eld �r fin och stor;
T�ckt de g�mmas i et flor.
Gubben nickar,
Och p� Nymphen glor;
Nymphen hon sm�skrattar, runkar hufvud, tiger,
Lossar p� sit p�rlband, knyter sin salopp,
Fl�ktar med solfj�dren, sen med sm� intriger
Narrar gubben fr�n sin tafla stiga opp,
D�r han i sin blomster-knopp
Bildar Fr�jas vackra kropp.






Fader Movitz, Bror!
Sp�nn igen dina skor,
Kom tag ditt Valdthorn. Jo k�ra Mor.
Stampa takten och bl�s,
Vickla fram ditt kr�s,
Och st� ej som en g�s;
Talja Mustascherna
Min Son,
Och v�ltra Fastascherna
I vr�n;
�pna k�rl och sprund;
Du �r stark, din hund,
Stolt, frodig, frisk och sund.

* * *

Mor p� Tuppen, du,
�r en st�telig Fru,
En rasker Gumma, h�r din Filou.
Fast jag just nu i v�r
Fyller sjutti �r,
s� vet at jag f�rm�r
Brottas med dr�ngarna
Och sl�ss,
Och tumla i s�ngarna
Med tross.
Se min ludna barm,
Sicken knubbig arm,
Och k�nn hvad jag �r varm.

* * *

S�tt peruken r�tt,
Valka strumporna n�tt,
Tag fram skoborsten, sm�rj din st�flett;
D�r i burken du sett,
D�r st�r ister och fett,
Kom badda l�dret hett.
Fall ej p� flaskorna,
Min v�n;
Min Son, kn�pp damaskorna
Igen.
Si s� d�r; Charmant!
Nu �r du galant;
Kom, kyss din gamla Tant.

* * *

Tag ditt Valdthorn. Topp.
L�t nu f�nsterna opp,
Och bl�s f�r Fr�jas pr�gtiga tropp.
D�r ser du en vagn;
Ge Valdthornet klang,
Och g�r din Complimang.
Klappa med h�nderna.
Stor tack.
Och hvissla i gr�nderna,
Ert pack.
Det g�r ingen ting;
K�r med vagnen kring;
Och spring mot Ulla, spring.

* * *

Kors hvad blomster, flor,
Silkesstrumpor och skor,
Och Guldur! Guldur! Guldur! min Bror.
Maka �t Er p� bron,
Sl�pp nu fram den Kalkon;
Bl�s opp en st�tlig ton.
Fukta pocalerna;
Och v�nd;
Och piska Fiskalerna
Ur gr�nd.
Drag f�r tusand Fan
Far i den Sultan!
I kjol och farbolan.

* * *

Jag ger balen Fan,
Alla Nympher i Stan;
Skenbarlig Satan st�r i Sultan,
Med sin svarta klo.
� de listiga? jo,
Jo det m� Mutter tro.
�nd� om qv�llarna,
Blixt full,
S� sl�r jag Mamsellerna
I kull.
Men god natt, farv�l!
Kom sl� vad, i qv�ll
Har Movitz sin Mamsell.






Movitz, i afton st�r Baln
Hemma hos Mollberg Corpraln;
Just d�r du ser ljuset,
Och lyktan upp� huset,
D�r accurat st�r Baln. Fin.
St�t i dit Valdthorn g� p�,
L�t man brandvakterna g�;
Hvad st�r du och undrar?
Stor sak, Trumslagarn dundrar,
Och klockorna de sl�.
P� det m�rka bl�
Den blanka m�nen glimmar,
Tils om n�gra timmar
Stjernehvalfvet strimmar. D.C.

* * *

Echo �r stolt h�r i gr�nd;
Hornet �t byggningen v�nd;
Bl�s den Menuetten,
Som han med Clarinetten
I g�r s�ng h�r i gr�nd. Fin.
Ulla i f�nstret d�r st�r.
Tjenare, Syster, gut�r!
Sl�pp oss in i salen;
Den hund den d�r Corpralen,
Han st�r vid d�rn och sl�r.
Sl�pp oss in; du f�r,
Din skurk, en het batalje.
Sl�r du hit Canalje,
Tar jag dig i svalje. D.C.

* * *

Tack k�ra Syster, stor tack!
Barfota sluskar och pack,
S�g ni, Ert bagage,
At den som har courage,
Skal altid in. Stor tack! Fin.
Sk�l Madam Wingmark, allons!
Det var en sup som var bon.
Hurra! jag skal bl�sa
S� fint som en fiskm�sa,
Och dansa p� en g�ng.
Hurra, lust och s�ng!
Jag mig en Chloris v�ljer.
K�rlek hjertat qv�ljer.
Klang hvad Vinbuteljer! D.C.

* * *

Helsa nu Movitz Vet hut!
Bocka dig, Cajsa gick ut.
Bror h�rde du inte?
En sup hon dig p�minte,
Och d�rf�r gick hon ut. Fin.
Hurra hvad strufvor och vin!
Herrskapet mumsar som svin.
Bergstr�mskan hon skrattar,
I skinkfatena fattar,
Och t�mer Carafin.
Och den d�r Cousine
Som upp� v�fflan �ter,
Hon som �r s� feter,
S�j mig hvad hon heter. D.C.

* * *

St�t i ditt Valdthorn. Ja men.
Mollberg nu dansar igen,
F�rdig upp� foten,
Liksom stod han i roten,
Och spr�ng f�r fienden. Fin.
V�sten upkn�pter och gul;
Skjortan som tv�ttas hvar Jul,
Fl�ktar uti trasor;
Med ullstrumpor och hasor
St�r han i Bacchi skjul.
Gammal, fet och ful
Han Bacchi kransar binder,
Visar glad och trinder
Sina blomsterkinder. D.C.






Se Dansm�starn Mollberg, Br�der,
I v�r Kr�gar-stuga,
Hur mot v�ggen han sig st�der,
Med en r�d Fiol.
Konstigt har han l�rt sig buga,
Och med foten skrapa.
Aldrig s�g man st�rre Apa
I en Capriol.
Hjelp Himmel n�!
Nu sprang han �fver Disken,
Bums i en S�,
D�r Kr�garmor har Fisken.
Himmel ach! Se p� hur luten
Dryper af Surtouten.
N�san t�tt med blommor guten
Skiner som en Sol.

* * *

Ser Ni Kr�garfar med kannan,
Hvar han st�r och gluttar,
Torkar svetten gladt ur pannan,
Och sl�r til et skratt,
N�r Dansm�starn hjulbent skuttar
Och kring golfvet sv�nger,
Och n�r han i taket sl�nger
Opp sin trinda hatt.
Ulla blir arg,
Och sig ur dansen kastar;
Vild som en varg,
Han efter lammet hastar.
B�da skratta, b�da skrika,
Med musik tillika.
Rak i lifvet, rak Ulrika!
Ropa Movitz gladt.

* * *

Sl�pp mig Farbror! Nej min Syster!
Sl�pp min Dotter! Inte!
Jag din hj�rna s�nderkryster.
Inte det jag tror.
K�rlek �mt mitt br�st p�minte
Fordna qual och t�rar;
Samma pil mitt hjerta s�rar
Som i P�skas, bror!
Min Menuett,
H�r p� hur den nu l�ter,
Helt r�tt och sl�tt.
Men ach min Ulla gr�ter.
Gr�t ej Syster, st� helt stilla.
Quinten gn�ller illa.
Vickla f�rkl� opp min lilla,
Skrapa dina skor.

* * *

Galet Syster! h�ll in magen,
H�ll in magen stygga!
Sk�nk ditt br�st, s� hvitt som dagen,
Mera fritt behag.
Altid vil du foten rygga;
In med v�nstra klacken.
Ler du t�ssa? Bums i nacken
Sl�r jag dig et slag.
Mer ledig taille!
St� intet dum och trumpen.
Petite Canaille!
Hvad sad' jag dig om gumpen?
Gumpen in; Hvad �t jag skr�lar
Och din glans afm�lar?
Mera eld, mer eld och str�lar!
Drag p� munn et drag.

* * *

Se p� mig; ge hand, mitt s�cker!
Fram med v�nstra foten!
Non; Ma Chere, f�r tusand pocker!
V�nstra foten fram!
Rak som knekten st�r i roten!
Se p� mig, st� stilla.
Quickt, la Chaine min �ngel lilla.
Ma foi Madame!
M�rk, sk�na v�n,
At hon pro primo niger,
Bakv�nd mot den
Som fram om h�nne stiger.
Sv�ng dig sen och balancera,
Balancera mera.
Sk�nsta v�n mit br�st charmera;
Dansa mer mit Lam.

* * *

Sjung min �ngel n�r jag dricker,
Dansa n�r jag spelar.
S�j, �r intet Mollberg quicker?
�fverm�ttan quick.
Nig nu. Nej, Ma Chere, hon felar;
Kn�na f� ej b�jas;
Minsta tv�ng f�r intet r�jas;
Alt i ledigt skick.
Som p� Madame
Skal br�stet �fversvalla,
Magen ej fram.
Fallalleralleralla.
Opp med br�stet, in med rona,
Som en Brud med krona!
L�t nu foten golfvet bona;
Dansa, sjung och drick.






Movitz vik m�ssan h�gt �fver �ra,
Gl�nta p� ditt hvita t�lt,
Trumslagarn ren h�rs pinnarna r�ra,
Ditt Corpralskap ren sig st�lt,
Aftonrodnan sprider ren sin flamma,
V�garna damma,
Posterna glamma,
Kr�garna stamma
Redan;
Krigs-signalen l�ngsen sm�lt.

* * *

T�ltet insveps i m�rker och dimma,
Af Canoners eld och dam;
Stolt inom r�ken skyllrande glimma
M�rkbl� leder f�ltet fram;
�n af trummans hvirflar nejden gungar,
�n elden ljungar,
�n kulan slungar,
�n Fr�jas ungar,
Hajja,
Skala bergen kring som lam.

* * *

Bussarna stoja, h�r du ej skriket
Af en sv�rm i svett och harm,
Som d�r kring M�rsarn tr�ngas i diket,
Och uplyfta arm mot arm?
Se p� deras �gon, morska, t�nda,
Hur de st� sp�nda,
Uff! n�r de v�nda
M�rsarn p� �nda,
Movitz!
Hviner kulan blank och varm.

* * *

Klang! vakna Movitz, Cheferna ropa,
Framf�r Bataljonerna;
Fyrkanten redan drages tilhopa,
Och ren lyftas hattarna;
Chorum in i skogens kamrar skallar,
Ekar och tallar,
Diken och vallar,
Alt �terskallar
Echo.
Vakna Movitz; Klang! Hurra.

* * *

Vakna, se Soln i molnena skrider,
Luften svalnar mer och mer;
Koxa dit �t d�r v�gen sig vrider,
D�r du hjulen damma ser;
Se hvad sk�na skarar, ystra, l�tta,
Sn�rda och n�tta;
�gat nu m�tta,
D�r �r den r�tta
Venus,
Fr�n Olympen kastad ner.

* * *

Ser du tv� r�da hjul hur de rulla
I det sp�da gr�na gr�s;
D�r inom sk�rmen pr�gtigt v�r Ulla
Gungar i sin �pna Chaise;
F�len, loddrig, frustar och sig h�jer,
�n hufvud b�jer,
�n sig f�rn�jer,
�n sl�r och fl�jer
F�len,
�fver d�lder, k�rr och n�s.

* * *

Skynda dig Movitz dit ned til skjulen,
Til din Ulla varm och sk�n;
Kullstjelpt �r Chaisen, d�r trilla hjulen
Bort med hela �karl�n.
Ren kring luntan Hymens Facklor brinna;
Men blott besinna,
H�rn�st at finna
Slik en Gudinna,
Movitz!
Trotsar Gudars list och b�n.






Ulla! min Ulla! s�j f�r jag dig bjuda
R�daste Smultron i Mj�lk och Vin?
Eller ur Sumpen en sprittande Ruda,
Eller fr�n K�llan en Vatten-terrin? Fin.
D�rrarna �pnas af v�dren med v�da,
Blommor och Granris v�llukt ger;
Duggande Skyar de Solen beb�da,
Som du ser. D.C.
�'ke det gudomligt, Fiskartorpet! Hvad?
Gudomligt at besk�da!
�n de stolta Stammar som st� rad i rad,
Med friska blad!
�n den lugna Viken
Som g�r fram? �h ja!
�n p� l�ngt h�ll mellan diken
�krarna!
�'ke det gudomligt? Dessa �ngarna?
Gudomliga! Gudomliga.

* * *

Sk�l och god middag i Fenstret min sk�na!
H�r huru klockorna h�rs fr�n Stan.
Och se hur dammet bortskymmer det gr�na
Mellan Calescher och vagnar p� plan. Fin.
R�ck mig ur fenstret d�r du ser mig stanna,
S�mnig i sadeln, min Cousine,
Primo en Skorpa, Secundo en kanna
Hoglands vin. D.C.
�'ke det Gudomligt &c.

* * *

Nu ledes Hingsten i spiltan, min Ulla,
Gn�ggande, stampande, i galopp.
�n uti stalld�rn dess �gon de rulla
Stolt opp til fentret, til dig just dit opp. Fin.
Du all naturen upeldar i l�ga
Med dina �gons varma pr�l.
Klang! ner vid grinden, i varmaste r�ga,
Klang din sk�l! D.C.
�'ke det Gudomligt &c.






Glimmande Nymph! blixtrande �ga!
Sv�fvande Hamn p� bolstrarna h�ga!
Menl�sa styrka!
Kom, kom nu at dyrka,
Vid et smalt och utsl�ckt ljus,
S�mnens Gud, v�r Morpheus.
Luckan ren st�ngd, Porten tilsluten,
Natthufvan ren din hj�ssa kringknuten,
Ren Norstr�ms Pisk-peruk
den h�nger p� sin spik.
Sof, somna in vid min Musik. :||.

* * *

Bofinken nyss, nyss, Caisa Lisa,
Slumrande sl�t sin qvittrande visa;
Solen nyss slocknat,
Och F�stet har tjocknat,
Enslighetens tystnad r�r;
Jag til Fr�jas dyrkan g�r.
Regnet ned�st i bullrande l�ga,
Hv�lfver i skyn sin brandgula b�ga,
Som randas lugnt och sk�nt
Af purpur guld och gr�nt,
Sen jorden Jofurs �ska r�nt. :||.

* * *

Somna min Nymph! dr�m om min Lyra,
Til dess v�r Sol g�r opp klockan fyra,
Och du dig str�cker,
Och armarna r�cker
Til min kanna och min famn,
Eldad af mit blod och namn.
Caisa du d�r, Himmel! hon andas;
D�den ger lif och k�rlek bortblandas.
Men fast din puls sl�r matt,
S� blundar �gat gladt.
H�ll med Fioln; god natt! god natt! :||.






Fan i Fauteuillerna! stolarna kullra;
Hej! bullra i d�rrarna bullra;
Sparka Fiolerna,
Bullra med stolarna;
Satan �r kommen p� baln.
Granris kring sk�nken;
Trumf! �r du galn?
Ankarn p� b�nken;
Och tom st�r Pocaln.
Jergen han j�ser,
Han spritter och l�ser
Ner i k�llar-svaln.
Ach ich pin ein elend sinder
Min Contract til ente g�r;
Heert's ein mahl, jak mik ferpinder,
Noch zwey �r.
Jak schall alle flicker kr�nke,
P� Schpelhusen vare flink,
Altrich p� min huchstru t�nke,
P� Catrink.
Schent Fiolen Schtemmer.
Bringt mir pleck und penne
Freylich h�r jak tik nu till, tu Fan, vid ferschte fink.

* * *

Skynda dig Lotta och v�ggarna f�ja,
R�r f�ttren din gamla Galeja;
F�nstren p� hakarna,
Ljus uti stakarna;
Luckorna skrufva och st�ng;
Skumpa Canalje,
R�r f�tterna, fl�ng;
R�stig i svalje;
N� snyt dig och sl�ng;
Damma och sopa,
Och Movitz nu ropa,
At hvirfla skruf och str�ng.
Mit min rete plut jak schriver
Tich nu thette Refersal,
Thet jach mich nu �fvergifver;
Kantz fatal!
Thet jak ei vil vare nikter,
Selten uti Kirken g�,
Truget fille mine plikter,
Klunke p�,
Chlemme alle kremper.
Stockholm then Nofemper,
Manu mea propria, auf Kruken Rosenthal.






Min Son!
Dina k�rl, dina sk�lar
Kring din pensel i ordning st�, :||:
D�r du tyst i din vr�
Din Fr�jas ungdom m�lar.
Min Son!
H�r ej efter hur Kr�garn skr�lar,
Se p� den som din pensel afm�lar;
Dess �gons eld h�, h�!
Som Stjernan pr�lar. Fin.
Movitz! ach! hvad du lycklig �r!
Ljufva besv�r
B�d f�r din hand
Och snillets kraft!
Fr�n Paphos Land
Et l�n du haft,
Ach et dyrbart l�n! D.C.

* * *

Hvad f�gring och behag! O Gudar hvad f�r tycke!
Bindm�ssan skjuter fram et fint och krusadt stycke,
Som uti bubblor bryts och ned �t nacken g�r,
D�r sist et rosigt band hopfl�tar H�nnes h�r.
I �ronen, hvad glans! en glans som h�gr�d skiner;
Dess H�ngen menar jag, dess H�ngen af rubiner,
Som til f�rtjusning mer kring �gats vackra krets
F�rdunkla med sin brand en blommig silfverspets
Det gr�na Sidensars hvaraf bindm�ssan pr�lar,
Fint vattrat, m�rkt och sl�tt, just som Bror Movitz m�lar.
En duk kring H�nnes hals, mj�llhvit som sjelfva sn�n,
Sjelfsv�ldigt fl�ktar opp, sm�randig gul och gr�n;
Och p� de h�ga br�st en dubbel gullkjed spelar,
Som prydd med en Smaragd i flere hvarf sig delar.
Jag undrar just min Son Sl� i och sup mig til
N�r �gat bjuder dig, at hjertat intet vil.
Men ach! hvad hon �r sk�n n�r hon med hufvud nickar!
Kolsvarta �gonbryn, helt m�rkbl� �gon-prickar,
En mund som lifvets v�r p� sina l�ppar b�r,
En hy som helsans Gud en d�dlig knapt f�r�r.
Nej du har ingen f�rg s� liflig i din kruka,
S� dyrbar p� din sudd, s� len och fin at bruka,
Den ej naturens pr�l och tekning �fverg�r;
Et enda �gnakast din pensel ej f�rm�r.
S�g Movitz, har jag r�tt? hvi penslar du och dr�jer?
S�g hvad den hvita kjoln f�r �del fr�ckhet r�jer?
Liftr�jan af hvitt taft och skor af gull-brocad.
Ach! m�la Movitz mer, men g�r din tekning glad.
Bergstr�mskans sk�l Gut�r! hvars bild p� duken pr�lar!
Apelles led hans hand! Jag driker, och du m�lar.

* * *

Madam!
Sitt nu ner, sitt helt stilla,
Blunda med �gat en k�rlig blund; :||:
Dra nu litet p� mund,
Se hit min sk�nhet lilla.
Madam!
N�got vackert sitt hjerta inbilla;
T�nk p� mej, Se p� mej nu min lilla!
Skjut br�stet litet fram;
Min syn ej f�rvilla. Fin.
Men! den min pensel bildat har,
Sjelf mig bedrar;
Ja jag blir k�r,
F�rvillad, yr.
God v�nner h�r
Om ram bestyr,
En f�rgylder ram. D.C.

* * *

H�lt Movitz! Gudar hjelp! du vandrar ju i dr�mmen.
Hej Kr�gar Far! kom ut! han kastar sig i str�mmen.
H�lt Movitz! h�lt min Son! din k�rlek f�r sin l�n.
Nej nu g�r jag min v�g och kastar mig i sj�n;
Hvar �r min Sabel? Marsch!.






Skratta mina barn och v�nner;
S�g om n�gon af er k�nner
Den som st�r och sp�nner
Stora Dulcian,
�n den med Peruken,
Med Skinn-f�rkl� f�r buken,
Och Kappr�cken af buldan.
Bistert han mot noten grinar;
H�r hur han Hobojan pinar;Oboe.
Gubben bl�ser s� han tvinar.
Un poco lento!Oboe.
R�ret str�ngt han kniper,
Och med truten piper,
Gammal sn�ll och van.

* * *

Cajsa Lisa, lilla Piga!
F�ll ej �gonen och bliga;
Skall hon intet niga,
H�ra och se?
H�r huru det klingar,
Hur k�rligt han nu tvingar
Sitt kn�liga Oboe.
Alt f�r din skull, Cajsa Lisa;
Movitz vill din Namnsdag prisa,Oboe.
Gubben vill sitt hjerta visa.
A tempo gjusto!Oboe.
Spela du, var glader;
Dikta dina rader,
Och min Nymph tilbe.

* * *

Broder Movitz, bl�s nu sakta,
S� vill jag min Nymph upvakta,
Vid mitt glas betrakta
Sk�nhetens pr�l.
Himlen nu f�rkorte
Alt ondt! Hurra! bl�s Forte.
Kling klang! Cajsa Lisas sk�l!
H�nnes �gon hjertan s�rar.
Bl�s din Lymmel, hon mig d�rarOboe.
Du och jag vi f�lla t�rar.
Ditt N�t, Piano!Oboe.
H�nnes Fest vi fira;
Astrild kom och zira
Nu mitt tungom�l.

* * *

Mycket Guld och dyra sk�nker,
Alt hvad som ditt hjerta t�nker,
Och f�r �gat bl�nker,
Blifve ditt val!
Barn-fader �t Barnet,
J�mt F�stm�nner i garnet,
Och Pl�tsedlar utan tal!
Borga intet Cajsa lilla,
L�t Ducaten til dig trilla.Oboe.
Riktigt Movitz, bl�s och drilla,
Un poco forte!Oboe.
Tag ditt glas min broder,
Dr�nk i Bacchi floder
K�rleks harm och qual.






Se Hans Jergen hur han sig bockar,
Kl�de kring hufvud och pl�ster p� mund,
Svarta h�ret i h�ngande lockar
Flaksar kring �ronen som p� en hund;
Med stopet i n�fven han p� Kr�garn sir.
Niemals Schvachbier, bringt mir Doppeltbier.
Naa, anjetzo hier;
Seynd sie nun so gutich. Schteet p� tin kranne;
Gesundtheit, plaisir.

* * *

M�ssings-kammen blank bak i nacken
Glimmar mot ljusen s� blekgul och matt;
Hvar g�ng Jergen han knarkar med klacken,
Blixtra str�p�rlorna upp� hans hatt.
Men Nymphen tar stopet, och hon ropar drick!
Ach! mein Schatz, Engels kindlein! wer ich?
Excusirn sie mich;
Seynd sie nun so gutich; warten sie nun;
gleich im augenblick.

* * *

Lustigt! Jergen klunkar sig m�tter,
Fl�sar och skrattar, sen bjuder han opp;
H�nderna hvirfla med l�nga Manschetter;
Satan och k�rleken pl�ga hans kropp.
Nu halka du Jergen; st�tte du ditt l�r?
Nein, Packatell! Hechre schtimm then Ten�r.
Minuette encore!
Seynd sie nun so gutich; Nun ganz piano,
nun forte; kut�r.

* * *

Jergen tyst! ej musiken f�rvilla;
Nympherna sjunga, n� tig nu din hund.
Midt uti dansen st�r han helt stilla,
R�tt som han st�r, dansar han om en stund,
Med handen p� ryggen trippar han s� l�tt.
Ach meine Seel wo ist mein bouquett?
Encore minuette!
Seynd sie nun so gutich. Nun mit erlaubniss
der kleine flageolette.

* * *

Mutter se upp� Tysken den d�ren,
Guldguler r�ck och v�st af cattun,
Skjortan h�nger ut mellan l�ren,
Byxorna fulla med fl�ckar och dun.
K�r ut'en p� porten; Marsch nu, ett, tu, tri!
Gott schwere noth, parbleu, sacristie!
Was befehlen sie?
Hohl mich der Teuffel! Hundschfott, carnalje,
und Racker-parti.






Klang mina Flickor! se skyarna glimma,
Stjernorna f�rsilfra b�d vatten och land,
M�nan i molnet sin guldgula dimma
Kastar �fver klapptr�n och s�ar vid strand;
Lokatten lyser med tassar och klor,
Skylten p� st�ngen, den knarkar och hviner,
Och guldgramanen upp� Kr�gar-Mor,
Glittrar kring M�ssan och skiner.

* * *

Skepparn vid St�nkan med svarta Peruken,
Han med bruna kolten och hatten p� sned,
Han som nu kasta, och Brickan i huken
Med sin ullgarns vante i br�dspelet vred,
Samma Capten som �r altid s� k�r,
Som femton g�nger har l�grat Sophia,
D�r i Cajutan, om bord p� det d�r
Snau-skeppet Jungfru Maria.

* * *

Klang! Gamla Fredman vil fukta sin aska,
Kling klang! mina flickor, sl� i f�r Contant.
Eljest den d�ra Capten vid sin flaska,
Ska ni veta Flickor, �r fr�n Alicant,
Om han er vinkar och lockar �t strand,
Och sl�r i f�nstret med knogen p� rutan,
Tre, fyra M�sstyg med spetsar och band,
Ligga p� stoln i Cajutan.

* * *

Men se hur Vimpeln den fladdrar och flyger,
Och den r�da Flaggan hur bugtig och rund,
Hon sina snibbar i v�gorna smyger,
Mellan Roddar-b�tar och P�lar och Grund,
Nalle p� d�cket i kedjan han st�r,
M�nan i l�nkarna ljuset f�rdelar,
Och uti skuggan af seglet Gut�r!
Sitter Birfilarn och spelar.

* * *

Kors huru Relingen gungar och vickar,
Och hur stora Masten den knarkar N� h�r!
H�r hur p� kistan Bes�karen hickar,
D�r M�rkrullan ligger vid St�nkan framf�r.
H�r har du Tuben Bror Mollberg Gut�r!
V�pna ditt �ga, och klunka ur pipen,
Se d�r p� d�cket, den d�r med gr�tt h�r,
Den d�r gemena den Gripen.

* * *

Sk�l mina vackra och kostliga ungar!
Men O Fader Bacchus! jag hickar och d�r;
Stoln g�r i ring kring, och golfvet det gungar,
Uti st�nkan ligger b�d syn och geh�r;
Nog tyckes mig det var sjungande k�p,
S�dan en huggare prompt i sig dr�ja;
Men til at s�ga hvad sort som jag s�p,
Det kan jag just intet s�ja.

* * *

Se hvar han skalkas den tjocka Captenen,
Hjulbent och tokrolig, dum som en sp�n;
Strumporna gl�nsa brandgula p� benen,
Och de stora Sp�nnena skina p� t�n.
Klang min Sophia! nu �r du f�r t�ck:
H�ret kring axlarna, M�ssan p� �ra,
F�rkl� i trasor Och Fartyget l�ck.
Men si Capten! L�t oss h�ra.

* * *

Himmel d�r kommer Capten! Bia, bia,
K�ppen �fver hufvud och doppskon i skyn,
Stoln hv�lfd i n�fven Aj aj Sophia!
Aj-aj-aj! mitt ryggbast det sm�lar som gryn.
S�ta Capten! N� God dam you, din hund!
Aldrig Sophia jag mera vill s�ka,
Aldrig min fot, ifr�n denna h�r stund
Mer skall i Lakanen sp�ka.






Knapt Jeppe hant ur gluggen g� in,
Trumslagarn knapt hant lyfta p� pinn,
F�rr'n Bergen med sitt Oboe d'Amour,
Stod tyst p� lur.
Ja! oljan knapt i lyktan utbr�nd,
F�rr'n Basfiolen surra i gr�nd;
Kors! Bergen bl�ste Oboe s� s�tt,
At snart jag d�tt.
Gr�lmakar L�fberg, gammal och van,
Vid Krogd�rrn stod och bl�ste Dulcian,
Arbeta med fingrarna, prutta och tj�t,
Och n�fven mot Kr�garen kn�t.
Men �kerblommen, sn�l som en varg,
I r�da m�ssan bl�ngde s� arg,
Befalte oss draga f�r den och f�r den,
Slog d�rrn igen.

* * *

L�ngst gatan fram s�gs aldrig en katt,
Helt tyst i skorsten Murre han satt,
Och h�ll mot Morgonr�dnans gyldne rand
Sin svarta hand.
Och nedanf�r bland Fartyg vid bron,
Holl�ndarn �n ej, med permission,
Hint sina Permissioner kn�ppa hop,
Vid Tuppens rop.
Ej minsta knark i blockar och t�g;
S� tidigt at Bes�karen s�g
Hur', under det luften blef kulen och h�g,
Fiskm�sen kring masterna fl�g.
S� dags at Bergen ren i krakel,
Tog sig en half och dito en hel.
Och Summa summarum, tre qvart upp� tu
Slog klockan nu.

* * *

Vasserra! hvad den Bergen han svor;
Fan sjelf mest in i Oboe for;
Han ville bl�sa, men og�rligt, nej!
Det st�mde ej.
Et R�r s� propert, blankt som en dag,
Af svarfvad Bj�rk med M�ssings-beslag,
At det ej gaf sin klara kammar-ton,
S�j mig reson.
L�ng-Anders i sin randiga rock,
Vid Basfioln stod gr�n�gd och tjock,
Och svor p� sin tumme til kropp och til sj�l,
P� stunden sl� Kr�garn ihj�l.
Gr�lmakar L�fberg, gul som et lik,
F�rbanna sej och all sin musik,
Och slog s� Dulcian bums i v�ggen, och dog
P� n�sta krog.

* * *

Men Gumman, hvad hon har f�r en sj�l!
Hon vill s� hjertans v�l och s� v�l;
Hon gaf oss alla F�rsk�l fyra krus,
Och hvar sitt Ljus.
Och som det var Sanct Didrik i dag,
Och Didrik �r en skurk, det sad' jag,
S� sk�nkte Gumman oss hvar en sin sup;
Jag buga djup.
Vi drucko hennes sk�l �n en g�ng.
Jag bugade och tog min Basson.
Lef k�raste Mutter i h�lso och frid!
Kamrat r�r p� str�ngen och gnid.
Hurra! V�rdinnan hon �r galant,
Men v�rden �r en skurk, det �r sant.
Hurra och hurra f�r v�r �dla Madam
P� Amsterdam.






Charon i Luren tutar,
Stormarna b�rja hvina,
Trossar och t�g och klutar
Lossna nu til slut;
M�nan sin rundel slutar,
Stjernorna sorgligt skina,
Til sin f�rvandling lutar
Snart min lifsminut;
Snart nu mitt Timglas utrinner,
Charon ror alt hvad han hinner,
Vattnet vid �ran,
Pollrar i f�ran,
Och p� det blanka
Sv�fvar en Planka,
Kolsvarta Lik-paulunen gungar floden fram,
Vid r�k och dam :||:
Och Gastars tjut.

* * *

Kr�gar-Madamer raska,
St�rken mig p� min resa,
N�r jag til F�drens aska
Samlas skall i natt.
Kr�garne st� s� baska,
R�dblommiga och hesa,
Borga mig knapt en flaska,
P� min gamla hatt.
Mor d�r p� taflan vid disken,
Stryk ut tv� �re f�r fisken;
Dito, det �ret
F�r gamla sm�ret;
Noch f�r den �len
I gr�na sk�len;
Noch f�r den d�r Potates, som jag i mig drar,
Hvad den var rar :||:
Och trind och platt.

* * *

Jag g�r mitt Testamente,
D�r jag vid st�nkan sitter;
L�s du sjelf opp Patente,
L�s Mor Maja sjelf;
Bort verldsligt Regemente,
Verlden blir mera bitter,
Stjernklara firmamente,
Mig nu �fverhv�lf.
Men mer jag st�nkan nu skakar,
Klang, hvad den V�rten mig smakar!
Skummet det j�ser,
Fradgar och fr�ser,
Dropptals fr�n truten,
Ned p� Surtouten.
Det g�r mig godt Mor Maja, det var �l med rang.
Klang Mutter, klang! :||:
Vid Charons �lf.

* * *

Hufvud p� axeln h�nger,
Kroppen sig fram�t lutar,
Nacken den sl�r och sl�nger.
Men, O Gudar! men
�gat med t�rar bl�nger,
Upp� de granna klutar,
Som fordom med Ducriner,
Kn�ptes tr�ngt igen;
Men se p� B�xorna bara;
S�j � de plaggen ej rara?
S�ndrig �r v�sten,
Lappad �r resten,
Strumporna korta,
H�larna borta,
Och den d�r dyra Skjortan var, Mor Maja m�rk!
Beckmanskans S�rk :||:
F�r tu �r sen.

* * *

Nu st�r jag midt i b�ten,
Kors hvad det roret gnislar,
Skuggorna hela br�ten,
Squalpa bak och fram;
Eolus qu�fver gr�ten,
Charon p� pipan hvislar,
Hjelp! h�r den m�rka st�ten
F�r et hiskligt larm;
Blixt, Norrsken, Dunder och fasa,
Rundt kring om skyarna rasa,
Karlvagnen hv�lfver,
Glimmar och sk�lfver,
Stjernorna slockna,
Str�nderna tjockna,
Tils i den svarta skuggan inga himlar syns;
Mitt qual begyns. :||:
God natt Madame.






Liksom en Herdinna, h�gtids kl�dd,
Vid K�llan en Juni dag,
Hopletar ur gr�sets rosiga b�dd
Sin prydnad och sm� behag.
Och ej bland V�pling, H�gg och Siren,
Inblandar P�rlors strimmande sken,
Innom den krants i blommors val,
Hon fl�tar i lekande qval.

* * *

S� h�ljde min Nymph p� Floras Fest,
Et enkelt och skiftat flor;
D� hon utaf Mollberg buden til g�st
Ut til F�rsta Torpet for.
Det Torpet lilla, straxt utom tulln,
D�r kr�ftan ljustras r�d i Kastrulln,
Och dit Brunsvikens b�lja klar
I vatrade v�gor sig drar.

* * *

Helt tunn i en Nankins Tr�ja sn�rd,
V�r Ulla sitt Int�g h�ll;
Tunt lyft af Zephiren Halsduken r�rd,
I vicklade skrynklor f�ll;
Dess Front s�gs ej i bucklor mer spridd,
Och Nymphens Kjortel, knappad i vidd,
Ej v�dligt mer i �gat stack,
Och Skon bar nu ingen hvit klack.

* * *

M�rk, mellan G�rdsg�rdars kr�kta led,
Hur' Torpet det sluttar ner;
Til v�nster bland Granars m�ssiga hed,
Den v�gen man rundad ser,
D�r Bonden tung med rullande hjul,
Illf�nas til sitt rankiga skjul,
Och i solg�ngen hinner fram,
Med Kycklingar, Kalfvar och Lam.

* * *

Just d�r innom Torpets h�gda gr�s,
P� granrisadt farstu-golf,
Steg Ulla utur sin gungande Chaise,
En S�ndag, s� klockan Tolf,
Vid pass d� Jofur �skan best�mt,
Och Dandryds klockor pinglade j�mt,
Och Tuppen gol i k�llar-svaln,
Och Svalan fl�g l�ngt in i saln.

* * *

Nu b�rjade Tumlarn g� ikring,
Och Mollberg han damp af stoln;
V�r Nymph med sin arm och blixtrande ring,
Slog Tallstrunten ut p� kjoln.
Herdinnan trumf i bordet hon slog,
Och kjorteln �fver axlarna drog;
Och Mor p� Torpet, utan krus,
M�st borga v�rt Herrskap sitt rus.

* * *

P� backen mot luckan H�sten gul
Upreser sin man i sky;
S� Korg och Blankarder, Skenor och Hjul
Med lossnade skrufvar fly.
I eldad brunst han tr�ngtar sin kos,
Och frustar med en gn�ggande nos.
Men Ulla, kullstjelpt som en Fru,
Med Mollberg hon snarkar �nnu.






M�rk hur' v�r skugga, m�rk Movitz Mon Frere!
Innom et m�rker sig slutar,
Hur Guld och Purpur i Sk�fveln, den d�r,
Byts til grus och klutar.
Vinkar Charon fr�n sin brusande �lf,
Och tre g�nger sen D�dgr�fvaren sjelf,
Mer du din drufva ej kryster.
D�rf�re Movitz kom hjelp mig och hv�lf
Grafsten �fver v�r Syster.

* * *

Ach l�ngtansv�rda och bortskymda skjul,
Under de susande grenar,
D�r Tid och D�den en sk�nhet och ful
Til et stoft f�renar!
Til dig aldrig Afund s�kt n�gon stig,
Lyckan, eljest uti flygten s� vig,
Aldrig kring Grifterna ilar.
Ov�n d�r v�pnad, hvad synes v�l dig?
Bryter fromt sina pilar.

* * *

Lillklockan kl�mtar til Storklockans d�n,
L�fvad st�r Cantorn i porten;
Och vid de skr�lande G�ssarnas b�n,
Helgar denna orten.
V�gen opp til Templets griftprydda stad
Trampas mellan Rosors gulnade blad,
Multnade Plankor och B�rar;
Til dess den l�nga och svartkl�dda rad,
Djupt sig bugar med t�rar.

* * *

S� gick til hvila, fr�n Slagsm�l och Bal,
Gr�lmakar L�fberg, din maka;
D�r, dit �t gr�set l�nghalsig och smal,
Du �n glor tilbaka.
Hon fr�n Danto bommen skildes i dag,
Och med H�nne alla lustiga lag;
Hvem skall nu Flaskan befalla.
Torstig var hon och uttorstig �r jag;
Vi � torstiga alla.







Hvila vid denna k�lla,
V�r lilla Frukost vi framst�lla:
R�dt Vin med Pimpinella
Och en nyss skuten Beccasin.
Klang hvad Buteljer, Ulla!
I v�ra Korgar �fverstfulla,
T�mda i gr�set rulla,
Och k�nn hvad �ngan dunstar fin,
Ditt middags Vin
Sku vi ur krusen h�lla,
Med gl�ttig min.
Hvila vid denna k�lla,
H�r v�ra Valdthorns klang Cousine.
Valdthornens klang Cousine.

* * *

Pr�gtigt p� f�ltet pr�la,
�n Hingsten med sitt Sto och F�la,
�n Tjurn han h�res vr�la,
Och stundom Lammet br�ka t�r;
Tuppen p� taket hoppar,
Och liksom H�nan vingen loppar,
Svalan sitt hufvud doppar,
Och Skatan skrattar p� sin st�r.
Lyft Kitteln; h�r.
L�t Caffe-gl�den kola,
D�r nedanf�r.
Pr�gtigt p� f�ltet pr�la
De �mnen som mest �gat r�r.
Som mest v�rt �ga r�r.

* * *

Himmel! hvad denna Runden,
Af friska L�ftr�n sammanbunden,
Vidgar en plan i Lunden,
Med str�dda g�ngar och behag.
Ljufligt d�r l�fven susa,
I svarta hvirflar gr� och ljusa,
Tr�den en skugga krusa,
Inunder skyars fl�kt och drag.
Tag, Ulla tag,
Vid denna m�ltids stunden,
Ditt glas som jag.
Himmel! hvad denna Runden,
Bepryds af blommor tusen slag!
Af blommor tusen slag.

* * *

Nymphen, se hvar hon klifver,
Och s� best�llsam i sin ifver,
�n �gg och �n Oliver,
Upp� en rosig tallrik b�r.
Stundom en sked hon �ser,
Och �fver Bunken gr�ddan sl�ser;
Floret i barmen p�ser,
D� hon den Mandelt�rtan sk�r.
En Kyckling d�r,
Af den hon vingen rifver,
Nyss kallnad �r.
Nymphen se hvar hon klifver,
Och svettas i et k�rt besv�r.
Och svettas i besv�r.

* * *

Bl�sen J Musikanter,
Vid Eols bl�st fr�n berg och branter;
Sjungen sm� K�rleks-Panter,
Bland gamla Mostrars k�lt och gnag.
Syskon! en sup vid disken,
Och pro secundo en p� Fisken;
Kr�garn, den Basilisken,
Summerar Taflan full i dag.
Klang Du och Jag!
Klang Ullas amaranther,
Af alla slag!
Bl�sen J Musicanter,
Och hvar och en sin kallsup tag.
Hvar en sin kallsup tag.

* * *

�ndtlig i detta gr�na,
F�r du mitt sista afsked r�na;
Ulla! farv�l min Sk�na,
Vid alla Instrumenters ljud.
Fredman ser i minuten
Sig til Naturens skuld f�rbruten,
Clotho ren ur Surtouten,
Afklipt en knapp vid Charons bud.
Kom hjertats Gud!
At Fr�jas �tt bel�na
Med Bacchi skrud.
�ndtlig i detta gr�na,
Stod Ulla sista g�ngen Brud.
Den sista g�ngen Brud.










Glimmande Nymph: blixtrande �ga
Sw�fwande hamn p� Bolsterna h�ga :||:
Menl�sa styrka
Kom, kom nu at dyrka
Wid ett smalt och utsl�ckt lius
S�mnens gud, w�r Morpheus. ./. fin:
Kn�pp af din stubb, med wanmagt och l�ngtan
�pna din barm, min liufliga tr�ngtan
Och l�gg p� denna stol
S�rk, byxor, k�ft och kiol
Och somna in wid min Viol. Basso /././. Da Capo.

 

Lustan begyns, h�r Caisa Lisa
Foglarna fly och sluta sin wisa :||:
Solen nu slocknat
Och f�stet har tiocknat
Enslighetens tystnad r�r
Jag till Fr�ijas Tempel g�r. ./. fin:
Skiut s�ngen ut, bolsterna skaka
Blif hwarje qw�ll, hwar Fr�mling en Maka
Och �pna din Paulun
Med fi�drar, damb och dun
H�r min Viol, stark som en basun. Basso /././. D:C.

 

Fr�ija ditt hwalf, och dina stoder
Willar min syn, bland blomster och floder :||:
Ki�nslan du drager
Jag leker och tager
Swimmar, somnar, suckar, d�r
Caisa Lisa mig tillh�r. ./. fin:
Caisa du d�r, himmel! hon andas
D�den gier lif och k�rlek bortblandas
Men ack, s�ngbottnen sprack
Mitt L�rben himmel ack
H�ll med violen, Movitz stor tack.B: /././. D:C.






Mutter porten �r st�ngder
Luckan skrufwad, h�r min Violin
/././. Lustig god morron och win fin:
Lotta �r du bef�ngder.
S�mnig, r�dh�rig och dum som ett swin
/././. Sur�gd, kopp�rrig och stinn
Ulla med lurfwiga h�ret
Hon med of�rdiga l�ret
L�t henne komma in.
/././. Cousin
/././. F�ll gardin. Da Capo.

 

Inga b�xor din satan
Kappr�cken slarfwig, du fryser jag tror
/././. Warmare i mitt Contoir. fin:
M�n' f�rsilfrar nu gatan
Bi�llrorna klinga, sl�dtrafwaren stor
/././. Blixtrar med glimmande skor.
Duns upp� duns uti gropar
H�r du hur Brandwagten ropar
Nu Tyska p�sten for
/././. Tenor
/././. Hur' sa Mor. D. C.

 

H�r �r d�rr'n till Contoiret
Eld p� spisen, uppassning, respect
/././. Flickor och K�rleks Confect. fin:
Hwem �r Nymphen med floret
Med klippings handskar och armen utstr�kt
/././. Si hur hon g�spar s� t�ckt
L�t meij din blomma f� plocka
Hwarifr�n �r hon min d�cka
F�r Ku af Finsker sl�gt
/././. Perfect
/././. Blef hon w�kt. D. C.

 

Mutter! �n n�gra slantar
�n en styfwer i byxs�cken si
/././. Mowitz gi�r en symphonie fin:
Spela satan med wantar
Kyler du fingren, ta friskt d� uti
/././. R�tt nu en p�lska f� wi.
Tornw�ktarn snarkar i Tornet
P�st Poiken bl�ser i hornet
W�r da? Patroulle f�rbi
/././. L�t bli
/././. Raillerie. D. C.

 

Dra up klinkan p� bandet
D�rren p� gafwel, h�r trifwes jag h�r
/././. Hwem �r den Flickan, den d�r? fin:
En Mamsell ifr�n landet
Systren ligger wid w�ggen och sw�r
/././. Blek som ett Lik och s� ki�r.
Unnan ur d�rr'n edra satar
Mutter! hwad st�r du och pratar
Hit br�nwin till oss b�r
/././. Beg�r
/././. Och f�rt�r. Da Capo.

 

Movitz k�nner hwar Flicka
Samma Systrar i fiol som i �r
/././. Mutter adieu och gu t�r. fin:
Hurra lustigt wi dricka
Korfwen p� trumman han ramlar och sl�r
/././. Korss s�dan winter s� sw�r.
Mutter adieu, h�r patroullen
Strupen �r stelnad och swullen
Nu w�rker arm och l�r
/././. Jag g�r
/././. Illa m�r. Da Cap.






�r det Confectio? :||:
�r det Confectio al Chermis, s�ij gubbar?
Neij blott Persico :||:
Skaka dess glittrande skum: :||:
Br�der! gubben �r gammal och stum,
Raglande, darrande, sur-�gd och dum
�nd� han dricker
Blir rusig och qwicker
Och �lskar sitt f�delse-rum.:||.

 

Hwad �r f�r datum? :||:
Win p� min f�delsedag, jag mig skubbar
Hurra grasatum :||:
Sk�l f�r min ungdom och W�r :||:
Aldrig �l, Win och Br�nwin f�rsl�r
Ge mig en sup f�r hwart f�delse�r
Sk�l pack och sl�dder
Heij Fredman �r f�dder
Just �r siuttonhundra, gu t�r.:||.

 

Ki�rleken gr�ter :||:
Kyskhetens Tempel helt menl�st jag rubbar
�mt jag upl�ter :||:
Dess f�rl�t och h�ngande duk:||:
Skinande nafwel och glittrande buk
Fostret du kastar, gi�r dygden helt siuk
Stor sak i dygden
Jag firar i bygden
Min f�delse dag; det �r bruk. :||.

 

Kors l�ngt f�r P�sten :||:
Kunde jag sitta och jollra p� Klubbar
Br�nwins attesten :||:
Utan Winruta och L�k:||:
Bort �sculapius, bort med ditt ki�k
Alla sm� kr�mpor f�rswan som en r�k
Jag tog min flaska
Och d�den min aska
Ej mylla mot tusend f�rs�k. :||.

 

Heij! Huile de Venus :||:
Heij p� min namns dag! all werlden jag dubbar
Bacchus, Galenus :||:
D�den blef upt�kt och r�gd:||:
Siung mina br�der med h�lso och fr�gd
Siung blott om winet och k�rlekens h�gd
Jag i calaset
Nu siunger wid glaset
At jag �r blixt full och f�rn�gd. :||.






Si F�lenubben
Movitz si gubben
Spi�lkar ur Stubben
Br�nsle och wed
Sl�r yxan ned
Drar mund p� sned
Och kl�r sig om sk�gget s� wred.

 

Pipan han r�ker
Flaskan f�rs�ker
Ryggbastet kr�ker
Och hugger ett hugg
Gi�r kil och plugg
Sen full i mjugg
Han hostar och spyr ur en glugg.

 

M�nan han bl�nker
Rimfrosten st�nker
Stiernan sig s�nker
Men skyarna g�
Kyrktornen st�
Helt silfwergr�
Det dagas h�r kl�ckorna sl�.

 

Kl�ckan sl�r �tta
Up lilla Lotta
Fyrugn och potta
Skura och sl�ng
St�ng d�rren st�ng
Bred up din s�ng
Och kiorteln p� rona nu h�ng.

 

Sn�ra dig flicka
G�spa och hicka
Nattst�ndi dricka
Nu spruta i hand
Drick litet grand
Sk�lg gom och tand
Och kl� dig p� L�ret ibland.

 

Lifstycke sn�ra
Kl� dig p� �ra
B�rja nu gi�ra
Med naglarna mord
Sm�ll p� hwart bord
L�s n�gra ord
Bestorma sen himmel och jord.

 

Gr�t och begrunda
Skratta och blunda
Sen sammalunda
Gr�t �ter �mt
Om hwad du dr�mt
Hwad hiertat g�mt
Sist skratta �t den dig har gl�mt.

 

T�fflorna kippa
B�rja sen trippa
Med nyckelknippa
Med sqwaller och larm
Med fl�ttig arm
Med �ppen barm
H�gt sw�llande brusig och warm.

 

Lotta hon l�per
Kr�nglar och ki�per
Skummar och st�per
Liusflott och lius
Alt g�r burdus
Nu katt och mus
Krin hw�lfwa b�d diskar och krus.

 

�gonen hota
L�pparna knota
Hiertat till fota
Faller en hwar
M�rk k�rlek drar
Hans tron syns klar
I spisen ett tempel han har.

 

Movitz den s�llen
Nu p� spish�llen
Tusen tillf�llen
K�rleken ger
Gupp up och ner
Gupp gupp �n mer
St�ll ki�ksd�rrn p� gl�nt Movitz ler.

 

Kiorteln �r struken
Struken halsduken
F�rkl� p� buken
Strukit och grant
Gullspets galant
Flors engagant
Och kl�de kring hufwu charmant.

 

Akta nu kiolen
St�t ej violen
Runka ej stolen
Herrskapet h�r
Alt hwad du gi�r
H�rs innan f�r
Aij Movitz jag swimmar jag d�r.

 

Nu �r jag lagder
St� ej f�rsagder
Wis dina bragder
Dyrka den magt
Som Paphos prakt
I spisen lagt
Som mig i ditt sk�te nu brakt.

 

Si denna barmen
Fl�sar i harmen
K�rleks allarmen
Dess blixt och revolt
Jag �lskar b�ldt
War Movitz st�llt
Min Engel, min herde, n� h�lt.>

 

Movitz den d�ren
S� lurfwig i h�ren
Med f�rkl� f�r L�ren
Si t�cken man
N�r fr�ija brann
S� g�spar han
Och lemnar sin sk�rd �t en an.

 

Gryt ringen slamrar
Stekspettet skramlar
Stekw�ndarn ramlar
Och Lotta w�r w�n
Slog ki�ksd�rrn igen
Hwad skedde d� se'n
Jo Movitz hon sparka i �nn.






Mutter jag kommer med lycktan uppt�nd
Med mitt glas, med mitt walthorn och Basonen sp�nd
�nda till stan dit Basonen �r w�nd
H�res Echo in i gaffel gr�nd.
Skyarna blixtra bland skurar och bad
Ser du skylten p� Lilljans mellan l�f och blad
Br�derna dantsa fem sex uti rad
M� ej Fredman ocks� vara glad?
Klang! huru l�ng
Min Basson
Och sw�r han �r att handtera
R�ret �r tr�ngt
Och f�r l�ngt
Det gnisslar hest och wr�ngt.
Systrar l�tt oss promenera
Tag du mutter lycktan och b�r
Jag skall f�r er Qwintilera
P� Basonen h�r.
Fagotto.H�r hwar ton s� klar och sk�r
Fram den bringas
H�ijs och twingas
Som p� fleuttravers.


Lotta god afton god afton Mamsell
Se Bror Lars Bror Carl Petter och en an ges�ll
Maija p� Vismar och Caisa Rydell.
Wi f� roligt g�ssar nu i qw�ll.
Lys mig med lycktan och f�ll henne ner.
D�r en puss d�r vid plancket, stupa ej jag ber,
Hurra Cousiner jag dantsar och ler
Se Bl� Porten �pnas nu f�r Ehr.
H�r hwad f�r klang
Sicken wagn
Wid porten w�nde tillbaka.
H�r hwad f�r rop,
Allehop
Nu sl�ss om glas och stop.
Systrar h�llen eder raka
Mellan Sablar, piquar och Spett
Denna Sabel skall f� smaka
B�tsmans blod och fett.
Fagotto.Sp�n Basonen bl�s i ett
Storma huset
Intill gruset
Det bort l�ng'sen skedt.


Skiut in i f�nstret, bryt s�nder hwar karm
aij min arm! aij mitt ben, aij aij aij aij min arm!
St�t i Trompeten skrik Molberg allarm
Och r�nn Sabeln i hwar enda tarm
S�la den hunden i blod, och i tr�ck
Sl�n p� truten den d�r som �r s� �rfilst�ck
Sparka den �snan som dantsar s� fr�ck
Och gi�r huset tomt till minsta fl�ck
Ut alla man
Hwar om an
Canailler ut hufwud stupa
St�m Violin
Ge oss win
J Sodoms g�dda Swjn.
L�tt oss rusta, sl�ss och supa
Squadronera med Sabeln s� sn�lt
�rr och bl�nor skorsor diupa
Bagatelle i f�lt.
Fagotto.H�r hur Echo swarar g�lt
Mars nu hwilar,
G�m dess pilar
Under Bacchi t�lt.




Ulla kr�garn ropar,
Tag ditt tenstop p� hyllan och spring--
F�f�ngt att du sopar
Och str�r granris p� tr�skelen kring.
F�ll f�rkl�t spring
Geschwindt din lilla fiolla
H�r Movitz h�rmar nu Colla--
Strunt, det war ingen ting.

 

Ysch barn! l�t oss h�ra
Kors hwad luftspr�ng, drill och Cadance--
Klang,plang, sp�nn ditt �ra,
Drick och lyssna, bort all re�onance
�n encadance
Ski�nt Movitz, ski�nt det l�ter
Hit br�nwin, eljest jag gr�ter--
Gie oss en sup pomerantz.

 

Ysch Barn! h�r det klingar,
Snyt dig Movitz, hielp gu! nu han n�s--
Str�ken han nu swingar
Och sl�r driller p� qwinten helt l�s.
Hielp gu! han n�s,
Det kostar p� Canaillen,
T�nk om du war i Seraillen--
Bror Movitz, hwar Nymph d� fr�s.

 

Ulla kr�garn skriker,
Se den oxen s� gi�dder och flink--
Brusig, r�d och riker,
Med lifstycke af rosigt Calmink,
Spring Ulla flink,
L�t Movitz dig eij hindra;
Men Ullas �gon de tindra--
och Movitz fick en wink.

 

L�p eij i din yra,
Dubbelt �l will han ha jag f�rst�r--
Stopet Numro fyra
F�r Movitz islagit ju st�r.
Ja, jag f�rst�r,
N�r du har inga pengar,
S� klingar dina str�ngar--
En Polska Movitz g�r.









Bacchi H�rolder med guld och beslag,
Blir det Capitel? nej intet i dag.
Blir det intet Riddarslag?
Intet, intet s�jer jag.
Hvarf�r d� K�por och Spiror, min v�n?
Jo k�ra hjertandes, saken �r den,
Kolmodin och Holmstr�m sen
Sku nu blifva Adelsm�n.
N�, s� s�jer jag, m� g�ra;
V�rdigt Kolmodin uph�js;
Hvad Namn och Vapen skal han f�ra?
Jo han heter K�llarcreutz,
Han heter nu von K�llarcreutz.
Bacchus sjelf hans Vapen m�lar:
I r�dt f�lt en Guld-pocal,
Rundt omkring et L�fverk pr�lar
Med Tulpaner och Bregal,
�fverst ses i gyldne str�lar
Riddarns Namn och �retal. :||:

* * *

Tvi tocka vapen vil jag inte ha!
Bacchi h�rolder, s� granna, hur sa?
Gula k�por, n� hurra!
Spiror med - hur sa? hva ba?
Men k�ra hjertans, f�rl�t mig jag ber;
Blefvo d� ej n�gra adlade fler?
K�ra hjertans, m�nga fler;
Holmstr�m fick ock sitt baner.
Tag en sup p� skorpan tugga;
Holmstr�m; h�r hans Adelsnamn:
Han heter nu von Ehrensugga;
Vackert barn i Bacchi famn!
Et vackert barn i Bacchi famn!
Aldrig han Baneret mister,
Ty han k�mpar i sin tro;
Bacchus sjelf hans Vapen ristar:
I et gyldne f�lt, jo, jo!
Under tv�nne oljo-qvistar
St�r en Sugga vid en ho. :||:

* * *

Tvi tocka vapen! jag passar ej p�
Bland Bacchi krymplingar v�lboren g�;
Jag vil ej hans lagrar f�.
Blef ej flera �n de tv�?
Jo k�ra hjertans, �nd� en god v�n,
Han, Officianten med asken? ja den,
Kilberg. - Den du? ja just den;
R�r p� tappen, drick igen.
K�ra s�g hvad namnet heter.
Jo han heter Adlerstop;
Fioler, Valdthorn och Trumpeter
Kring hans Vapen f�stas hop,
Omkring hans Vapen f�stas hop;
I r�dt f�lt et Tennstop glimmar,
Och en �rn p� l�cket st�r,
Midt i sk�lden Solen strimmar,
Och i soln en Kr�fta g�r,
Nedanf�r en Hvalfisk simmar,
Och i gapet st�r Gut�r. :||:

* * *

Tvi tocket vapen, det ger jag �t hin!
Kr�ftor och Hvalfiskar, �rnar och Svin;
Valdthorn, Fl�jter, Violin.
Men hvad eljest h�lts f�r min?
Jo k�ra hjertans, en Nystedt vi se,
Har uti vapnet l�ngt mer �n de tre,
Verklig mer simplicit�
�n de andra adlade.
K�ra s�j hvad namnet blifver.
Ach hvad d�rskap p� v�r �!
Jo �lheim han med OE skrifver,
Meisner skrifver bara �;
Ja Meisner �lheim har med �.
Tv�nne Tigrar sk�lden fatta,
Hvilka sig p� �ndan st�lt,
Rundt omkring � Rankor satta,
�fverst flyr en Bisv�rm sn�llt;
Men se vapnet, se och skratta,
En bl� N�sa i r�dt F�lt. :||:

* * *

Tvi! Fader h�rold, s� n�r had' jag spytt;
Gammal familje, fast vapnet �r nytt;
Stamfarn var, som man uttydt,
Noach eller Lillepytt.
�lheim med OE det �r nu d� hans;
Hvad har det andra f�r f�rgor och glans?
�r det prydt med hjelm och krans,
Trummor fanor pik och lans?
K�ra hjertans hur du fr�gar,
Hvem kan repetera alt?
Jag �r s� t�rstig, du mig pl�gar,
Hit en sup, det �r s� kallt,
Tag hit en sup, det �r s� kallt.
Meisner �lheims vapen, k�ra!
�r uti en fyrkant st�lt,
Tv�nne kattor sk�lden b�ra.
Hit en sup, ich hab kein geldt.
Meisner �lheim b�r med �ra
En r�d N�sa i bl�tt F�lt. :||:






Ordens-H�rolder ta'n Edra spiror,
Och Stendecker trumla nu.
Bom bom bom bom med Pukor och liror!
Bacchi fest vi fira sku;
Riddare-Capitlets v�ta Gubbar!
Klang! Bacchus dubbar :||: Lundholm,
Br�nvins-br�nnarn - V�rdig du!

* * *

Ordens-Capitlet ingen m� rubba;
Lundholm han �r v�rdig han;
Hodie mihi, cras tibi, Gubbe,
Du uti din stjerna fann.
Riddarn Apelstubbe, Tull Inspectoren,
Klang! �r friboren :||: Bacchus,
Bland hans hjeltar �lderman.

* * *

Hjelte vid tunnan, st� intet flater,
Riddar-k�pan kn�pp igen.
Patria ubi bene, Kamrater,
St�r i stjernan, ser du den?
Vivat semper Bacchus, glas och buteljer!
St�r du och sv�ljer, :||: �sterman?
�sterman, Stolmakaren.

* * *

Fr�mst ibland Bacchi hjeltar han tr�kar,
Hjelper andra i sin mull,
Men n�r som klotet k�glorna r�kar,
Dimper k�gel-kungen kull.
Veni, vidi, vici, st�r uti stjernan.
Klang! Bacchus �rna'n :||: l�ngesen.
Vivat Bacchus och hvar full!

* * *

Riddare, Bacchus vill Er betrakta.
Sockerbagar Halling st�.
Puka Stendecker intet s� sagta,
Lyft up pinnarne och sl�.
Aut C�sar aut nihil hans valspr�k blifver.
Klang! Bacchus gifver :||: Halling
Tappen til at suga p�.

* * *

�n fins en stjerna m�lad och prickad
F�r Tullskrifvaren Agrell.
Promt till Norrk�ping varder han skickad
Som Mercurius qvick och sn�ll.
Semper adsum Riddarns valspr�k heter,
Pukor trompeter :||: pukor!
Nu Capitlet sl�ts i qu�ll.






Se menigheten,
H�r p� Trompeten,
Pukorna vid Bacchi Riddareslag;
Tv� Serviteurer
Bli Commendeurer
Af hans Orden denna dag;
Ordens H�rolder Glock och K�mpendal
B�r sina spiror utan alt f�rtal.
Bom bom bom bom bom :||: Utan alt f�rtal.

* * *

Trohet b�r l�nas,
Tapperhet kr�nas,
Romersk dygd b�r Romersk �ra f�,
Segrande Lansar
Bindas med kransar;
Bacchus t�nker likas�;
Skattm�starn utaf Orden, Kolmodin
B�r uti korset tv� f�rgylda Svin.
Bom b. &c. Tv� f�rgylda Svin.

* * *

Klinga med Glasen,
R�r Orgel-basen;
Riddarena up i Choret nu g�.
Klang Bacchus dubbar
Tv� k�cka gubbar,
Stora hjeltar bland de sm�.
Meisner til valspr�k TOTA DIE f�r,
Nybom PLUS ULTRA. H�r Pukslagarn, h�r.
Bom b. &c. H�r Pukslagarn, h�r.

* * *

Undan f�r ropet!
Nystedt f�r stopet,
Planberg g�r som Ordens Canceller;
Truppen sig sluter,
Ordens Statuter
Joseph Israelson b�r;
Ordens peruken b�res i ett skrin,
Jensen den s�tter upp� Kolmodin.
Bom b. &c. Upp� Kolmodin.

* * *

Alt skal sig skicka;
L�tom oss dricka
Friskt de nya Riddarenas sk�l!
Friska humeurer!
Hej Commendeurer!
Lustigt i v�rt v�ta pr�l!
Orden uplifvad, gammal �r och vis,
�ldre �n Ordo Aurei Velleris.
Bom b. &c. Aurei Velleris.






H�r Pukor och Trompeter!
Hvar Riddare st�r s� feter,
Med rosor och guld-beslag.
I dag blir det Riddar-slag.
Stig fram du Bacchi hjelte,
Kn�pp igen dit Riddar-b�lte;
Och, Lundholm, st� ej s� tv�r;
Stig Riddare fram och sv�r.
H�r Knapen han spelar.
Lundholm var v�rdig! Tag stjernan h�r. :||:

* * *

Jag, Lundholm, jag bedyrar,
Af br�nvin min hjerne yrar,
Af br�nvin �r all min blod,
Och flaskan �r min klenod;
I Stjernan jag nu vinner,
Mitt timglas det sagta rinner.
Ach! Ach! tocken stjerna, lull!
Aj aj! om hon vor af gull!
H�r Knapen han spelar.
Var Apelstubbe v�rdig! Fall ej omkull. :||:

* * *

Jag Apelstubbe lofvar,
Om lyckan mig v�l beg�fvar;
Ell' om hon mig intet ger,
At f�kta vid ditt baner;
Jag tjent min Kung vid bomen,
Men Bacchus min Far med gomen;
Jag skrattar inf�r din tron
�t syssla och suspension.
H�r Knapen han spelar.
�sterman var v�rdig! St� r�tt p� skon. :||:

* * *

Jag �sterman allena,
Contract i min minsta sena,
Jag st�r nu h�r vid ljus,
I nattr�ck och i karpus;
Jag sv�r och jag bekr�ftar,
Den stjernan man p� mig h�ftar,
Skal dingla och dangla v�t;
Mitt �ga det g�r i gr�t.
H�r Knapen han spelar.
Agrell var v�rdig! L�t, Knape, l�t. :||:

* * *

H�r Jensen! - Hvad befaller?
Hit flaskor utaf kristaller!
Skattm�star-peruken fram,
Pomada, och t�ng och kam!
Agrell han skal nu b�ra
Skattm�stare-kors med �ra.
Ja Vivat i Bacchi tj�ll
Skattm�staren Pehr Agrell!
H�r Knapen han spelar.
Dubbningen i Capitlet sl�ts nu i qu�ll. :||:






S� ofta jag �ger ledighet, f�rsummar jag ej at
tilskrifva M. H. som en k�r v�n; men mina bref
blifva, i anseende til mitt myckna arbete f�r
min Konung, hans krono och landom, icke s�
lustiga och glada som jag �nskade, utan lika s�
matta som min tankeg�fva denna postdag, ty jag
har sorg! Si! f�r detta Notarien vid S�dre F�r� 
stads K�mn�rs-r�tt, sedermera Primarie K�mn�ren
vid Norre F�rstads W�stra K�mn�rs-r�tt, samt
H�rolden vid Bacchi Ordens Capitel, Herr Johan
Glock, �r med d�den afg�ngen i b�rjan af den� 
na m�nad; efter hvilken Herre och Man Paren� 
tation kommer at h�llas d. 11 n�stk. Aug. af Ce� 
remonim�staren, Ordens Parentatoren, Oratorn
och constituerade Dansm�staren i Choret, Janke
Jensen. H�rvid blifver minsta pragt som �r m�� 
jelig; ingen Procession med buller och larm, utan
endast kn�ppning p� pukorna, d� Ordens Baneret
b�res af den H�rolden som utn�mnes efter Glock.
H�r gissas p� �tskilliga, som kunna anses v�rdiga
at intaga v�r D�das �mbete i Capitlet; man undrar
hvem lotten faller p�, i anseende d�rtil at H� 
rolds �mbetet �r en Poste d'honneur, s� vida de
�ro f�rklarade lika med Riddare af h�gbem�lte
orden. V�r afledne H�rolds f�rtjenster �ro dr� 
pelige i Bacchi rike, och hans grift hedras med
drufvor och Cantater, hans aska best�nkes med
Hoglands-vin och �l. Klockorna skola kl�mta i
Templet, och d�refter Oratorn stiga up och h�l� 
la et til �mnet l�mpeligt tal, hvarefter hela Fe� 
sten slutas med en Elegie eller sorgelig Cantat om
des afg�ng, n�gra Qv�den om Bacchi safter, och
Rusige M�ns Gl�dje och Raglande Qvinnors Tan� 
kespel, om Verlds-bekymrets f�rakt vid glas och
buteljer, och om den himmel som hv�lfver �f� 
ver Bacchi L�nder.
Jag torde upmuntra M. H. med n�gra af
Ordensbr�derne vid detta tilf�lle f�rfattade Graf� 
Cypresser; til exempel:



Dyrbart Afton-offer vid f�r detta H� 
rolden i Bacchi Riddare-Capitel Herr
Joh. Glocks �pnade och tilslutne Grif� 
te chor, upt�ndt p� Gr�na J�garen e� 
mot morgonen vid Solenes upg�ng d.
9 Julii 1770, af Von Bercho, Com� 
mendeur.

S� vandra v�re Store m�n
Ur ljuset in i skuggan;
H�r ligger denne Riddaren
Utaf F�rgylda Suggan
I grafvens m�rka vinkel g�md
Och svept i bara kransar.
F�rtr�fflig man och vidtber�md
I Bacchi lek och dansar!

* * *

Din H�rolds Spira brytes af
Af mig och dig och d�den,
Din Flaska krossas p� din graf
Och klingar dina �den;
Hvar droppa til den sista t�r,
Som sprids i blanka str�lar,
Din vinter, sommar, h�st och v�r,
Din dag och afton m�lar.



V�lment Sorgesyn, imaginations-vis f�rkla� 
rad vid H�roldens i Bacchi Ordens-Ca� 
pitel Johan Glocks afg�ng fr�n jord� 
klotet, af von Ehrensugga, om aftonen
p� F�rgylda Draken d. 11 Julii 1770.

Se svarta b�ljans hvita dr�gg,
Ach se hur Charon stretar!
Han vrider vatnet ur sitt sk�gg,
Och med sin b�t arbetar;
Med �ran vil han v�gen sl�,
Men v�gen sl�r tilbaka,
Och himlens f�nster �pna st�,
Och alla skyar braka.

* * *

F�rg�nglighetens f�lt jag ser,
Fast m�rkret mig f�rblindar,
Min Glock i Charons b�t g�r ner,
Och vr�ks af storm och vindar.
Farv�l med vin och dubbelt-�l!
Och bort med glas i handen!
R�ttnu min v�n s� �r din k�l
Vid Eliseiska stranden.



En Gyldne och Blomsterrik Urna, enfalde� 
ligen nedsatt p� de Eliseiska F�lten,
den ottonde dagen i H�m�naden 1770,
in Tumulo Glockii, af K�mpendal, nu
varande F�rste H�rolden i Bacchi Or� 
dens-Capitel.

S� sl�r min Glock nu locket til
Upp� sitt stop och vandrar,
Hvarth�n, jag icke veta vil;
Gut�r! jag dig ej klandrar;
Du har f�rfall, du m�ste d�,
Och skiljas fr�n v�r lusta,
Men vi med glas p� denna �,
Ditt lof i klunkar pusta.

* * *

Du druckit s� din saft til slut,
S� l�rt din drufva pr�ssa,
At varma oljan rinner ut
Upp� din kalla hjessa.
Din hydda var s� v�t i dag,
Jag kan dig ej befria,
S� v�t, at d�den vid sitt slag
Har rostat full sin lia.

* * *

Men ach! din tunga, hur var hon?
I bara honung guten;
Och b�st du stod vid Bacchi tron,
Hur blef hon stum och sluten!
Hur blekna dina l�ppar af,
Och ingen s�tma k�nde!
Hur blef ditt paradis din graf,
Och v�llust ditt el�nde!

* * *

V�lan Gut�r! min d�de bror!
Din sk�l, gut�r i grafven!
Jag tumlar i ditt Grifte-chor,
Och raglar med Prestafven;
Men t�rsten �r ej mer ditt qual.
Min hjerne nu f�rbryllas.
Din Urna skal af K�mpendal
Med vin och blomster fyllas.







H�r klockorna med �ngsligt d�n
Nu ringa f�r en Bacchi Son,
F�r Riddarn Lundholm d�r i vr�n,
Af d�den upsluken!
Se Ordens Peruken!
Se Stjernan p�'n!

* * *

H�r klockorna vid m�rksens tull!
Sof gamle Lundholm, sof lull lull.
Cupido sjunger vid din mull:
Om n�nsin din Maka
Skull' kysst p� din haka,
Hon blifvit full.

* * *

Din morgonsol brann s�llan klar,
Din middag blott en skymning var,
Din n�sa aftonrodnan bar,
S� r�dlett och trinder
Af m�rkbl�a kinder
Hon skugga har.

* * *

S� sl�s din kammar-d�rr i l�s,
Din Ordens-k�pa, kors och kr�s
I jorden multna och f�rg�s.
Din kista man r�rer,
Ta i Commendeurer,
Trompetare bl�s.






K�rlek och Bacchus helgas min sk�l;
B�gge sku firas af ungdom och �lder;
En ger jag hjertat den andra min b�l;
Ty Bacchus ger Astrild H�rolder.
Femton �rs Flicka och fuller Pocal
�r hvad i verlden helst mig behagar;
Ach! hvad jag �nskar uti mina dagar,
Hos Venus bli F�ndrik, hos Bacchus Corpral!






Ach om vi hade, god' v�nner, en S�
Ungerskt vin f�r v�r strupa,
Och at vid s�st�ngen vi voro tv�,
Som hade lof til at supa!
Vi skulle ligga, Gud signe Guds l�n!
Jag och kamraten med tungan i s�n.
Ach! om vi hade, god' v�nner, en S�
Ungerskt vin f�r v�r strupa!

* * *

Ja! fast den s�n vore tunger som bly,
Skull' han bli l�tt til at b�ra;
Jag skull' med krafter och rosende hy
Lyfta min b�rda och sv�ra;
Och min kamrat skulle ta mig i famn,
Dansa med st�ngen och sjunga mitt namn.
Ach! om vi hade, god' v�nner, en S�
Ungerskt vin f�r v�r strupa!

* * *

Ej p� trehundrade steg n�gon sj�l,
Nej ingen k�ft p� trehundra;
Nej v�ra portar skull' st�ngas s� v�l,
Ingen skull' bulta och dundra;
Bulta n�'n dit, skull' vi lyfta v�r st�ng,
F�kta som br�der och d� p� en g�ng.
Ach! om vi hade, god' v�nner, en S�
Ungerskt vin f�r v�r strupa!

* * *

B�d' uti urv�der, solsken och slask,
Dunder och blixt och i torka,
Ja om fr�n himlen f�ll �nglar pladask
Neder i s�n, skull' vi orka,
Orka at sl�s, k�ra opp dem til m�n,
Taga basunen och dricka ur s�n.
Ack! om vi hade, god' v�nner, en S�
Ungerskt vin f�r v�r strupa!






N� �dmjukaste tjenare, gunstig Herr V�rd!
Klang! en klunk upp� Skinkan innan Steken
blir sk�rd.
Hvad den Soppan den var delicat utan fl�rd,
Och de Fricadellerna, charmanta Herr V�rd!
Sill-salaten f�rtr�fflig med �plen och l�k!
Delicieux den Kalkonen i sin flottiga r�k!
Maken Bringa n�plig fins i Konungens K�k!
R�ga mer i glasen, och den Punschen f�rs�k.
Samtlige v�nner kring denna B�l
Ha den �ran vid Fru V�rdinnans sk�l
Buga oss.
N� �dmjukaste tjenare, gunstig Herr V�rd!
Den sk�len blir dig tilk�nd, t�md och f�r�rd.

* * *

N� s� klang f�r de Sk�na, �n ryker v�r B�l;
Klang! min n�diga, drick och st�m nu in i v�rt
skr�l.
Har den �ran dricka gunstiga Herrarnas sk�l.
Klinga granne, pr�ss i bottn, drick hvad du t�l.
Min Herr Bredstr�m �dmjukaste tjenare! - Tack.
Sk�l H�g�dle Herr R�dman! Det var kostelig Rack.
Min Herr Tullf�rvaltare, f�rl�t mig jag drack.
Hvad den varma Punschen �r storst�telig! ack!
Samtlige v�nner kring denna B�l
Ha den �ran vid Fru V�rdinnans sk�l
Buga oss.
Klang! J Sk�nheter, se �nnu ryker v�r b�l,
Med slefven full af rack, Citroner och pr�l.

* * *

Din �dmjukaste tjenare dricker dig til;
Klang! en klunk lilla Iris, vil du blott som jag
vil,
Skal v�r bruds�ng b�ddas s� d�r medio April,
Och Fiolerna sku drilla, drill upp� drill;
Men den handen som detta mit hjerta f�rsm�r,
Och det �gat som sneglar nu p� mig - du f�rst�r,
Och det vackra br�stet som nu sv�ller - gut�r!
Skal v�l tryckas til min �mma famn n�sta �r.
Samtlige v�nner kring denna B�l
Ha den �ran vid Fru V�rdinnans sk�l
Buga oss.
Din �dmjukaste tjenare dricker dig til
Ett styckfat fullt i botten - hit med en Sill!






Supa klockan �fver tolf,
Lefva bland f�rryckta!
Jorden �r mitt kammargolf,
Solen �r min lyckta!
Jag bryr mig om ingenting,
Blott at hjernen l�per kring
L�per kring
L�per kring
L�per kring
L�per kring,
Intil dess hon domnar,
Och jag fattig somnar.

* * *

I min Farfars gamla rock,
H�l upp� armb�gen,
St�r jag bland en lustig flock,
Super bara r�gen,
Tar mig ur de vackra krus
Morgon-, middags-, afton-rus
Afton-rus
Afton-rus
Afton-rus
Afton-rus,
Och s� blir jag r�der
Som de �gta br�der.

* * *

Stode salig Far min opp,
Och mig h�rde hicka,
Sade han: min gosse, topp!
Vi sku brorsk�l dricka.
Ja min Bror, s� svarte jag:
Drick med mig til ljusan dag
Ljusan dag
Ljusan dag
Ljusan dag
Ljusan dag,
Sedan m� du ila
�ter til din hvila.

* * *

Blefve jag en riker man,
Finge mynt i pungen,
Skulle jag til Jul min sann,
Kl� mig grann som Kungen,
K�pa mig f�rr'n n�gon tror,
Rock och v�st och nya skor,
Nya skor
Nya skor
Nya skor
Nya skor,
Och s� pung i h�ret,
Och s� ur p� l�ret.

* * *

Men min strupe vil bli full,
T�l ej denna torken;
Guld ej annat �r �n mull,
Gubbar ta ur korken;
L�tom oss i ro och fred
Sv�lja sista klunken ned,
Klunken ned
Klunken ned
Klunken ned
Klunken ned,
Och oss sedan d�da
I det v�ta r�da.






Portugal, Spanjen,
Stora Britanjen,
Ach om jag �gde de kronor i qu�ll
Upp� min hjessa!
Skull' en Prinsessa
Hvila i famnen liksom en Mamsell;
Jag och min lilla
Somna s� stilla.
Af mina bj�rnar jag b�d d� farv�l.

* * *

Bomber, raketer,
Pukor, trompeter
Skulle oss v�cka med d�n och med knall;
V�ra drabanter
Spela sitt lanter,
Dricka v�r sk�l utur krus af christall;
Jag skull' ock dricka,
Vivat min flicka!
Sen skull' det sm�lla tils dagen blef all.

* * *

Ostron jag v�ljer,
Renska buteljer
Skulle min Drottning och jag t�ma ut;
Pudding med russin,
Vofflor et dussin
Blefve v�r frukost, en kallsup til slut;
Sk�naste knaster,
Hundra piaster
Sk�lpundet kosta skull' uti minut.

* * *

Sk�l kamerater,
General-Stater,
Helige Fader i Rom och din �tt!
Slut p� min m�ssa;
Farv�l Prinsessa,
Kronan �r borta, hon kom ocks� l�tt.
�nde p� Psalmen;
Jag g�r til Malmen,
Och p� credit tar en sup och cotlett.






Venus, Minerva,
Mars bland de dj�rfva,
Han som med trummor och d�den g�r p�,
Pallas och Clio,
Muserne Nio,
Jupiter, Pluto, Apollo ocks�,
Gudar, Gudinnor,
Hjeltar, Hjeltinnor,
Hela Olympen gut�r i min vr�!

* * *

Eder til �ra
T�rs jag beg�ra
Af edra n�der den lycka och grace,
Utan at ljuga,
At i min stuga
H�lla til godo et litet Calas;
V�rden �r ringa;
Skinka och bringa,
Pepparrot, senap och vin n�gra glas.

* * *

Bacchus han spr�ka
Hur han skull �ka
Uti en vagn med Pan och Sylvan;
Phoebus ej m�gtar,
Han sig urs�ktar,
Gubben har durchlopp och dras med qvartan;
Ja, Melpomene
Har ondt i bene;
Fr�ken dock skicka mig en Parmesan.

* * *

Juno har snufva,
Nattrock och hufva
�rna Gudinnan at kl�da sig i;
Jag blef villr�dig,
Dock var hon n�dig
Sade, jag kommer uti chauve-souris.
V�rdnad i hjerta,
B�fvan och sm�rta!
Gudar, Gudinnor, kom g�ren parti.

* * *

Men, jag mig st�rker,
Fast jag f�rm�rker,
At fr�m Olympen �r icke en sj�l.
Sorgen � sido!
Bacchus! Cupido!
N�r jag har Er, jag ej ledsnar ihj�l.
Lappri i skymfen!
Strunt i Olympen!
Tyst! jag nu somnar s� roligt. Farv�l!






Det var r�tt curieust; i g�r aftons s� satt vi och
talte om Finance-verkets nu varande tilst�nd,
sedan cursen blifvit reglerad til al pari. Det sup� 
ponerades af en viss, at du vore Bank och l�ge
uti Munkens trappor, jag kr�nglade mig up til
dig efter vederb�rligt tilst�nd; in bona fide ger
jag dig min Ego i underpant; du vil, men jag
kan intet; jag kan, men du vil intet; skulle du
d� blott f�r om�jlighetens skuld skuffa mig utf�r
�t Lokatten och de trappl�sa trapporna?

* * *

Lokatten! Lokatten! min fr�nde gut�r!
D�r finnas Fioler och Jungfrur p� sp�r;
I f�nster, i gluggar, i vinklar och vr�r;
En Kjortel, en B�tsman och K�rleken r�r.

* * *

Hvad fr�gar jag efter Finance och Balance,
Blott fyrken och flaskan och jag g� i dans?
Medborgare, Bank, Alpari och Fan,
De quitta mig lika, blott �l fins i stan.

* * *

Men Italien - se nu - Holland, Spanien:
m�nne deras politiska byggnad i anseende til A� 
chiska freden, Westphaliska freden, Consilium
Tridentinum, B�rsen och Inquisitionen, kan �ga
best�nd?

* * *

Best�r du mig br�nvin, och pipor och krus,
Jag agtar en Krona liksom en Cardus,
Carduser som kronor och ziffror som null,
Westphaliska skinkor som spiror och gull.

* * *

Jag skattar min flaska och sjunger min ton,
En �ltunna mer �n en Kungelig thron;
Men finge jag r�da, skull dagligt i s�l
B�d Kung och Minister f� simma i �l.






Hade jag sextusende daler
I quartaler :||:
Och en tunna guld i arf,
Si d� skulle jag h�lla baler,
Med pocaler :||:
Gl�mma bort v�rt tidehvarf.
Men framf�r alt s� skulle jag dricka,
Och s� nicka,
Och s� hicka,
Och s� dricka,
Gl�mma verldens sm� besv�r.

* * *

L�pare och Kusk och Lakejer,
Som jag s�jer, :||:
Skulle jag d� ocks� ha,
Mumsa Nebbens kr�ft-pastejer,
Jag ej v�jer, :||:
Ropa natt och dag hurra.
Men framf�r alt &c.

* * *

Jag skull s�tta hatt p� min hjesse,
Ta p� Esse', :||:
Kungen, Femman, vinna til slut;
Gubbar, sen som riker en bjesse
P� intresse :||:
L�na mina pengar ut;
Men framf�r alt &c.

* * *

Handla, vandla skull jag s� frier,
Rederier, :||:
Stora skepp i Ocean,
K�pa mig sen gods i partier,
S�terier, :||:
R�da grindar kring v�r plan.
Men framf�r alt &c.

* * *

Min paulun med blomster och kransar,
Gr�na fransar, :||:
Och blompottor ofvanp�.
Hjertat i mig spritter och dansar,
Jag mig ansar, :||:
Til min brud dit vil jag g�.
Men framf�r alt &c.

* * *

Ach hur l�tt et ord skull mig vinna!
Tjenarinna, :||:
Hur m�r du min s�ta man?
Hjertat b�rjar darra och brinna;
Min gudinna, :||:
Krama mig s� �mt du kan.
Men framf�r alt &c.

* * *

Men ach! det til slut med mig lider;
Usla tider! :||:
Snart mitt �des m�tt �r fyldt;
Blir jag gift, en ting i mig svider,
At man vrider :||:
Mig en krona of�rskyldt.
Men d� til tr�st s� skall jag ock dricka,
Och s� nicka,
Och s� hicka,
Och s� dricka,
Gl�mma verldens sm� besv�r.






Kom sk�na K�llar-flickor
I hurtigt spr�ng, i tripp och traf,
Sl� upp b�d' sprund och svickor,
Och l�t mig supa braf;
Torstig �r jag,
Natt och dag,
Matt och svag;
Gif mig vin af femton slag.

* * *

Hur ljufligt m�nd' det vara
At tappert dricka glasen ut,
Och se sig sjelf i fara
At dimpa hvar minut!
Hurtigt! jag ler,
R�ttnu ser
Jag ej mer
At g� hem til mitt qvarter.

* * *

Jag vil ej vara nykter
F�r alt f�r mycket mycket godt;
Man lefver s� betryckter
N�r intet vankas v�tt;
Jag h�ller f�r,
Strupen b�r
Som ett r�r
L�skas, v�tskas, tils man d�r.

* * *

S� drickom nu i botten,
Ach hjertans gubbar! g�r er flit;
I denna s�llhets lotten
S� vankas ingen nit.
Klingande glas
G� i kras
I Calas,
N�r d�r m�nga klunkar tas.

* * *

S� v�ckas glada tankar
I Bacchi �gta Paradis.
Friskt b�r up m�nga ankar
Af Franskt och Portugis;
Ingen nu t�l
N�gon sk�l
I v�rt skr�l,
Supa �r v�rt �ndam�l.

* * *

Se stjernorna de bl�nka,
Och nattens kulna dimmor st�;
Jag orkar ej mer t�nka,
Ej se, �n mindre g�;
Gubbar min sann,
P� hvarann
M�ste man
Nu f�rlikas som man kan.

* * *

Jag dimper �fver �nda,
Min hjertans Supe-bror, jag ber,
Din sk�l min v�n, kan h�nda
Vi aldrig r�kas mer;
Nu ha vi f�tt
Mycket godt,
Mycket v�tt,
Som v�rt hjerta efterst�tt.






�r jag f�dd s� vil jag lefva
Och m� v�l p� b�sta vis,
Som en Adam med sin Eva
Uti Paradis;
Stekta Sparfvar uti munnen f�,
Dricka nectar, sofva s�tt och upp� rosor g�,
Klappa den mitt hjerta t�nker p�,
Sjunga visor, dansa polska, tumla d� och d�,
Vid min flaska vil jag somna,
Vid min flicka vakna opp,
N�r min hjerne b�rjar domna,
Sagtar sig mitt lopp.

* * *

Mina dagar d� f�rsvinna
Lustigt p� min sorge park;
Venus blif v�r Hjert-Gudinna,
Bacchus Strup-Monarch.
Sn�ser n�gon mig f�r fylleri,
Hut f�r tunnor tusend! han skal altid torstig bli.
F�r jag intet Chloris ta uti,
Ta mej tunnor tusend i f�rtreten supa vi.
Kom Kamrater l�t oss stimma!
Punsch och Bischoff upp i skyn!
Til dess d�den med sin dimma
Skymmer f�r v�r syn.






I Januari m�nad, Gut�r!
S� k�pte jag mig en v�st drap d'or;
Sen k�pte jag i Stakens gr�nd
En r�ck nyss v�nd;
Och uti Martii m�nad, Cousine
S� k�pte jag, o�ndligt fin,
En Nattr�ck af p�rlf�rgadt satin.
Sl� i mer vin.
Hurra! fr�n Mars til Maj, k�ra v�n,
S� hade jag ingen fyrk mer igen,
Och hvarken Byxor, R�ck eller Skor.
Drick, drick, drick, drick min Bror.
Fr�n Junii, Julii, s� til August,
Intil September s�t och f�rtjust,
S� satt jag naken, full och ful.
Och s� kom Jul.






Snart �r jag rykt ur tidens sk�te,
Och snart ur Bacchi armar f�rd;
Farv�l du saft, du s�ta sk�rd,
Som under Ving�rdsm�nnens m�te
Nu pr�ssas vid mitt lefnads slut;
F�rtviflan kom! kom vid det ropet,
Kom, slingra repet kringom Stopet,
Och h�ng mig sen jag t�mt det ut.

* * *

Mitt k�rl, som fordom lif och lusta
I sina varma droppar gaf,
St�r tomt och kullstjelpt vid min graf,
D� andras kr�kta halsar pusta
Ikring det bord d�r f�rr jag satt.
Jag Br�dren ser i �l-coulisen
Med Tobakspiporna kring spisen;
Men p� min spik en annans hatt.

* * *

Nog sk�njer jag n�r Preses dricker,
Hur han med tobaks pipan t�nd,
Vid bordet mot den ena �nd'
Sin kr�nta st�nka �t mig sticker;
Men han, som jag, ser blindt och snedt.
Min munn sl�tt intet mer kan smaka,
Likt Flugan p� en sockerkaka,
N�r innan-m�tet �r f�r hett.

* * *

Min v�n med Stopet Numro Fyra,
R�dblommig som den sk�nsta ros,
S� stursk och fr�ck som en Matros,
Med tio pund i Engelsk hyra,
F�rd�mmer mig til afgrunds djup;
Han hade lust mig s�nders�ga,
Om jag ej i min kulna pl�ga
Vid paroxysmen tar en sup.

* * *

Men nej! nej aldrig denna tunga
En enda droppa mer f�rm�r,
Hon knappast hv�ser fram Gut�r,
F�rn k�lden stelar blod och lunga,
Och benen domna i min b�dd;
Min hand blir is, och n�san vatten,
Min fot som glas, och hela natten
Regerar sj�len yr och r�dd.

* * *

Ja! d�r som fordom p� min kista
Ur Flaskan Bacchus �t mig log,
St�r nu en sk�l fr�n Liljans krog
Med �lostvassla til mitt sista,
Och Hafversoppa i mitt stop!
Et Turkiskt papper med Jalappa,
En tom Butelj, och Doctorns Kappa
Blir Bouptekning altihop.






Ach! d�den �r en faslig bj�rn,
Han kr�fver lifvet hvarje timma;
En T�tting och den stolta �rn
De m�ste samma v�ld f�rnimma;
Alt suckar f�r Naturens lag :||:
Men Bacchus ler, liks� g�r jag.

* * *

Men, til exempel, om s� sker,
At jag f�r St�mning utaf d�den,
Min lifs-Revers f�rfallen ser,
Och slut p� mina glada �den;
S� m� det h�nda som det vill :||:
Men f�r'n jag d�r, s� drick mig till.

* * *

Sen vill jag st�lla an min f�rd,
At bara Bj�rnar sku mig b�ra;
En Bj�rn har jag till v�n och v�rd,
Och bara Bj�rnar bo mig n�ra.
Kom Bj�rnar kom i tripp och traf :||:
Och Grimmen f�r min Sorg-prestaf.






Mina Bj�rnar samlen eder,
Hvita handskar hvar person,
Svarta kl�der med all heder,
Och i n�fven en Citron;
Samlen Eder til at f�lja
Och at b�ra tyst min b�r,
Pimpinella skall nog sk�lja
Hvar en strupa om jag r�r.

* * *

Ja min matta hamn sig lutar
Liksom blomman till sin mull,
Och min hydda sig nu slutar
I sitt hvilorum s� full.
Farv�l Sk�nhet, Glans och Styrka!
Farv�l Lycka, Lif och Hopp!
Gud l�t Blomberg intet dyrka
�fven Grafd�rn f�r mig opp!






S� lunka vi s� sm�ningom
Fr�n Bacchi buller och tumult,
N�r d�den ropar, Granne kom,
Ditt timglas �r nu fullt.
Du Gubbe f�ll din krycka ner,
Och du, du Yngling, lyd min lag,
Den sk�nsta Nymph som �t dig ler
Inunder armen tag.
Tycker du at grafven �r f�r djup,
N� v�lan s� tag dig d� en sup,
Tag dig sen dito en, dito tv�, dito tre,
S� d�r du n�jdare.

* * *

Du vid din remmare och pr�ss,
R�dbrusig och med hatt p� sned,
Snart skrider fram din likprocess
I n�gra svarta led;
Och du som pratar d�r s� stort,
Med band och stjernor p� din rock,
Ren snickarn kistan f�rdig gjort,
Och hyflar p� des lock.
Tycker du &c.

* * *

Men du som med en trumpen min,
Bland riglar, galler, j�rn och l�s,
Dig hvilar p� ditt penningskrin,
Innom din st�ngda b�s;
Och du som svartsjuk sl�r i kras
Buteljer, speglar och pocal;
Bjud nu god natt, drick ut dit glas,
Och helsa din rival;
Tycker du &c.

* * *

Och du som under titlars klang
Din tiggarstaf f�rgylt hvart �r,
Som knappast har, med all din rang,
En skilling til din b�r;
Och du som ilsken, feg och lat,
F�rd�mmer vaggan som dig hv�lft,
Och �nd� dagligt �r placat
Til glasets sista h�lft;
Tycker du &c.

* * *

Du som vid Martis f�ltbasun
I blodig skjorta str�ckt ditt steg;
Och du som tumlar i paulun,
I Chloris armar feg;
Och du som med din gyldne bok
Vid templets genljud reser dig,
Som rister hufvud l�rd och klok,
Och f�r mot afgrund krig;
Tycker du &c.

* * *

Men du som med en �rlig min
Pl�r dina v�nner h�da j�mt,
Och dem f�rtalar vid dit vin,
Och det liksom p� sk�mt;
Och du som ej f�rsvarar dem,
Fast�n ur deras flaskor du,
Du v�l kan slicka dina fem,
Hvad svarar du v�l nu?
Tycker du &c.

* * *

Men du som til din �terf�rd,
Ifr�n det du til bordet gick,
Ej klingat f�r din raska v�rd,
Fast�n han ropar: Drick!
Drif s�dan g�st fr�n mat och vin,
K�r honom med sitt anhang ut,
Och sen med en ov�nlig min,
Ryck remmarn ur hans trut.
Tycker du &c.

* * *

S�g �r du n�jd? min granne s�g,
S� prisa v�rden nu til slut;
Om vi ha en och samma v�g,
S� f�ljoms �t; drick ut.
Men f�rst med vinet r�dt och hvitt
F�r v�r V�rdinna bugom oss,
Och halkom sen i grafven fritt,
Vid aftonstjernans bloss.
Tycker du &c.






Ach h�r ett roligt gifterm�l!
T�nk Venus skal st� brud
Med Bacchus som hon g�rna t�l
I sina g�stabud!
Bacchus brudgum :||:
St�r i sin skrud.
Vi � budna allihop :||:
P� hans br�llop dansa med hvarann,
Til at dansa :||:
Qvinna och man.
Vi � budna allihop. :||:

* * *

Sjelf Fuhrman Marskalk �r s� grann
Med stor peruk til dans;
Hos Bacchus h�gste �mbetsman,
Och Pascha af en Svans.
Bacchus brudgum :||:
St�r nu med krans.
Vi � budna allihop :||:
At p� br�llop dricka med hvarann,
Til at dricka :||:
Drick hvad du kan.
Vi � budna allihop. :||:

* * *

Min granne �r du br�llops-kl�dd
Uti s� vackert lag,
S� tr�d d� in, var intet r�dd,
Och buga liksom jag.
Bacchus brudgum :||:
St�r just i dag.
Vi � budna allihop :||:
Til at dricka, sjunga med hvarann,
Til at sjunga :||:
Qvinna och man.
Vi � budna allihop. :||:

* * *

Sitt stilla granne p� din stol,
Tils du blir buden opp;
L�t dundra Bacchi Bas-fiol;
Courage i hvar kropp!
Bacchus brudgum :||:
Fr�gdar v�rt hopp.
Vi � budna allihop :||:
Til at dricka, hurra och m� bra,
Til at dricka. :||:
Tack skall du ha.
Vi � budna allihop. :||:






S� slutas v�ra Sorgedar
P� verldens vilda haf!
T�nk, Fuhrman som sist Marskalk var,
I dag han f�r prestaf;
Fader Bacchus :||:
Nu somnat af.
Vi � budna allihop :||:
I processen vandra par om par,
I processen :||:
Efter v�r far.
Vi � budna allihop. :||:

* * *

Ring samman ring, ring, ring k�ra barn.
V�r hederlige v�n v�n,
T�nk Bacchus, unga friska karn,
Han �r nu d�d, ja men!
Men Buteljen :||:
Hvar �r nu den?
Vi � budna allihop. :||:
F�rsta ledet skall nu tr�da fram.
F�rsta ledet. :||:
Drick som sm� lam.
Vi � budna allihop. :||:

* * *

Den gamle Schmidten g�r f�rut,
Som h�rold, med en tapp.
En tunna Bacchus bar til slut,
Helt utt�md, klar och knapp.
Bacchus d�dde! :||:
Drickom i kapp.
Vi � budna allihop :||:
Til at dricka �ta och m� v�l,
Til at dricka :||:
Utan alt gr�l.
Vi � budna allihop. :||:

* * *

Sl� Bacchi sk�ldem�rke i kras
Du redelige Schmidt.
Drick gubbar, i v�rt sorg-calas,
Drick, drickom r�dt och hvitt.
Bacchus sveptes :||:
I silfver-glitt.
Vi � budna allihop :||:
Til at dricka, dansa p� hans mull,
Til at dricka. :||:
R�tt nu blir jag full.
Vi � budna allihop. :||:






Bortt vid en grind uti en skog
Ett litet gammalt Tempel stog,
Dit hvarje man med l�ngtan drog;
Det hade tv� fenster,
Och d�rren till v�nster,
Och hete Krog.

* * *

Ett Tempel utan torn gun�s!
En Kyrkod�rr f�rutan l�s;
Ej minsta bok d�r kunde f�s;
F�rsamlingen surra,
Och Psalmen var Hurra,
Och Choret, B�s.

* * *

En syndare d�r i sin n�d
Ej n�nsin bad om dagligt br�d,
Ej eller om sin s�lla d�d;
I skjortan stod Pr�sten,
P� tr�skeln l�g G�sten,
S� rosenr�d.






Cornelius lefde femti �r,
V�r Herre honom tog i g�r,
Han nykter nu bland �nglar st�r;
Vid Abrahams sida
�r f�f�ngt f�rbida
En br�nvins t�r.

* * *

Cornelius dog upp� en krog,
Just d� han uti glaset slog,
Och spelman til fiolen tog;
Men tiden var inne;
Cornelii minne
Det varar nog.

* * *

Cornelius vi dit lik bese;
Benragel, Knotor - Ach och Ve!
Din lefnads flaska t�md - M� ske!
Blott br�nvin dig f�dde,
Du lefde och d�dde
En Kr�gare.






Ur v�gen och vik,
Se p� st�ten
Och h�r p� l�ten
Utaf trompeten f�r Bacchi lik
H�r trompeten igen!
K�re v�nner,
M�n n�gon k�nner
Den gamle Fredman, Urmakaren?
St� stilla vid en sida
Och l�t processen skrida;
Ur v�gen god v�nner, h�lt!
Trompeterna bl�sa stolt.
Min granne styrk ditt mod,
V�rm din blod.

* * *

Kolmodin v�r v�n
F�r Prestafven,
Och nu til grafven
Han rider n�rmast Trumpetaren.
Se p� Kilberg s� rask;
Helt allena
Han f�r' orena
Nu et par half�rmar i en ask.
St� stilla vid en sida,
L�t Lundmark ock f� rida,
Med en klocka som st�tt i pant.
Trompeterna g� galant.
Min granne styrk ditt mod,
V�rm din blod.

* * *

Fredman lefde och dog!
Br�der alla,
Vi kunna kalla
Hans sj�l et urv�rk, hans kropp en krog.
V�r lefnad �r k�rt,
B�st vi rusta
Och oss f�rlusta,
S� kommer d�den och tar oss bort.
St� stilla vid en sida,
Och l�t processen skrida.
H�r i verlden �r mycken harm.
Trompeterna bl�sa larm.
Min granne styrk ditt mod,
V�rm din blod.






Ur v�gen :||:
F�r gamla Schmidtens b�r! :||:
H�r ligger Hjelten bland de stumma!
Sorgpukor tumma, mumla och brumma.
Kling klang :||:
Hej klinga och gut�r!

* * *

Fall neder :||:
Du nykterhetens v�n. :||:
�r ej processen snygg och t�cker?
Se p� Pukslagarn, sjelfve Stendecker.
Kling klang :||:
Han st�r p� l�ktaren.

* * *

Du suckar :||:
Ja d�den har sitt qval. :||:
Planberg han f�r med floret glafven.
Ach aldrak�raste t�ck �r Prestafven!
Kling klang :||:
Du t�cka K�mpendal.

* * *

I Choret :||:
D�r stadnar v�r Prestaf. :||:
Nu st�mmas up musik redskapen,
Och p� sin hautbois spelar nu Knapen.
Kling klang :||:
Kom drick vid Schmidtens graf.

* * *

H�r hvilar :||:
V�r redelige Schmidt! :||:
Glas�gon opp Herr Gutenschwager.
P� Basfiolen h�r hur han gnager.
Kling klang :||:
Sitt stilla granne, sitt.

* * *

Bland hjeltar :||:
Har Bacchus mist sin man. :||:
Chorus i choret suckar och gr�ter,
Nystedt han spelar, mungigan l�ter.
Kling klang :||:
Drick granne hvad du kan.

* * *

�t l�ktarn :||:
Min granne titta opp; :||:
D�r ser du Bacchus sitter tyster.
Uti v�r andakt, nu Broder och Syster,
Kling klang :||:
Drick i v�rt sorgelopp.

* * *

Min granne :||:
Vil du i choret? Topp! :||:
D�r f�r du flaskan ned ifr�n lafven.
Kilberg har nycklarna sjelf til grafven.
Kling klang :||:
Er tjenare - l�t opp.






Movitz skulle bli Student;
Han Upsala betrakta,
B�rja mumla excellent
Grammatica contracta;
Dum och tjock,
Hic h�c hoc
Han sig genast l�rde,
Hyrde sig en svarter rock,
Kyronii �l f�rt�rde.

* * *

D�r satt han som misanthrop,
Men r�der som en vallmo,
Vid sin st�nka och sit stop,
Och conjugera Amo;
Hur han drack,
�let stack,
K�rlek hj�rnen brydde;
Movitz tog sit pick och pack,
Och l�rdoms s�tet flydde.

* * *

Med en vredgad min han tog
B�d Puffendorff och Grotius,
Och dem bus i v�ggen slog,
S� bister som Stygotius,
Sj�ng hurra,
Skrek Verda,
Och �t Kr�garn panta
Lexicon, Colloquia,
Och Zopfens varianta.

* * *

Tre Studenter, certim tre,
Til Stockholm sig utstyra,
Stadna p� Tre Remmare,
I Skrubben Numro Fyra;
Movitz stolt,
I sin kolt,
Satt sig d�r som Pr�ses,
Drack s� b�lt, s� det var b�lt,
Och utgaf nya Theses.

* * *

F�rsta Thesis blef nu den:
Om med moraliteten
Enligt �r f�r Bacchi m�n
At �ndra om dieten.
Pro och Pro,
Contra, jo,
Nej och Ja nu skalla;
Movitz ropte Posito,
Och Posito skrek alla.

* * *

Andra Thesis blef den h�r:
Hvad skilnad sig besticker
Mellan �l pluraliter
Och en Person som dricker;
Ratio? jo,
Dubito,
Skrek en och orera.
Movitz ropte Habeo,
Och Kyparn slog i mera.

* * *

Tredje Thesis skulle ges,
Men Pr�ses damp af stolen,
Och en Opponent s� hes
Damp med i Capriolen.
Fredman kom,
Filibom!
Med musik och flickor;
Och de l�rde v�nde om
Som �snor och borickor.






Grannas Lasse! Klang p� lyran,
L�t oss d�nga, fl�nga.
Spela Jerker, sl� ut fyran,
Femman, sexan, hej!
Trumf i bordet; mera kl�fver;
Se hvad trumf de sl�nga.
Olle du en trumf beh�fver.
Pelle akta dej!
Olle st� ej der � nicka;
Kan du intet sticka?
Kerstin lilla, h�r du flicka,
Ge mig �n ett stop;
H�r p� myntet, h�r du klangen?
Guld �r mer �n rangen;
Olle! sp�nn f�r tre pars vangen.
Ut nu allihop.

* * *

H�ng ej sk�gget uti stopet;
Torka dig om truten;
H�llkarn ropar, h�r du ropet?
Vr�k dig ut p� g�ln.
Drick mig til, bjud Marjo dricka,
Tag hit tobaks struten.
Men �nd� s� m�tt jag licka
Ut och vatna f�ln.
Prutt och Pro! h�ll h�sten stilla,
Selpinn sitter illa.
L�t nu Pinnkarreten trilla,
Och k�r i fullt spr�ng.
Farv�l Lasse, J�ns och Lisken;
Olle l�n mig Pisken;
Vanten ligger d�r p� disken.
K�r nu. Hej Allons!

* * *

Kerstin dansar, r�r p� spelet,
Olle ler och juckar;
I hvar dans har han det felet,
At han pruttar till;
Och n�r Olle sig utsk�mmer,
Kerstin st�r och suckar.
H�r hur Lasse lyran st�mmer,
Spelar som han vill.
Ring i ring, och sv�ng p� klacken,
Viga som Polacken!
Ut ur stugan, ut p� backen!
H�llet kommer in.
Sluten gubbar nu v�rt lanter;
Ifr�n alla kanter
Komma Sk�lmar, Arrestanter;
Hvar en skjutsar sin.






H�r Trumpetarn, alarm!
Han bl�ser f�r sqvadronen;
S� stolt i divisionen
Den modige Dragonen
Han lyfter sin arm;
Han med sin blanka klinga
Trotsar Martis harm,
Vill d�den sjelf omringa,
Lustig r�d och varm.
St�t i trompeten, larm!

* * *

V�nster sv�ng, r�tta Er!
Ach se hvad equipager!
Lakejer med plumager
Och Turkar med moustacher
S� pr�gtigt man ser;
Se Turken med Turbanen
Huru mildt han ler;
Den mordiska Morjanen
Iris hjertat ger.
St�t i trompeten mer!

* * *

F�nstren �pnas, sl� i
B�d caffe och liqueurer;
Gif famntag och douceurer;
Adonis Astrild f�rer
Ifr�n Barbari.
Den d�r med manteln r�der,
Hvem �r den? l�t si;
Det �r Hof-slagtarn, br�der,
Ifr�n Tripoli.
Alarm och r�fveri!

* * *

Sicken Turk, se p� den!
Se hur Turbanen str�lar
Af p�rlor, guld och n�lar;
F�rgylda vagnen pr�lar
Med Sj�r�fvaren;
Han andas tungt och fl�sar,
Och den djefvulen
I sina tiggar-p�sar
Samlar penningen;
Sen far han hem igen.






Opp Amaryllis! vakna min lilla!
V�dret �r stilla,
Luften sval,
R�gnb�gen pr�lar
Med sina str�lar,
Randiga m�lar
Skog och dal.
Amaryllis l�t mig, utan v�da,
I Neptuni famn dig frid beb�da;
S�mnens Gud f�r icke mera r�da
I dina �gon, i suckar och tal.

* * *

Kom nu och fiska, noten �r bunden,
Kom nu p� stunden,
F�lj mig �t;
Kl�d p� dig tr�jan,
Kjorteln och sl�jan;
G�ddan och l�jan
St�ll f�rs�t.
Vakna Amaryllis lilla, vakna;
L�t mig ej ditt glada s�llskap sakna;
Bland Delphiner och Sirener nakna
Sku vi nu plaska med v�r lilla b�t.

* * *

Tag dina metsp�n, refvar och dragen;
Nu b�rjar dagen,
Skynda dig.
S�ta min lilla!
T�nk icke illa,
Skulle du villa
Neka mig?
L�t oss fara til det lilla grundet,
Eller dit bort til det gr�na sundet,
D�r v�r k�rlek knutit det f�rbundet,
Hvar�fver Tirsis s� harmade sig.

* * *

Stig d� i b�ten, sjungom vi b�da!
K�rlek skal r�da
I v�rt br�st.
Eol sig harmar,
Men n�r han larmar,
I dina armar
�r min tr�st.
Lycklig upp� havfets vreda b�lja,
I din stilla famn kan jag ej d�lja
Hur i d�den hjertat vil dig f�lja.
Sjungen Sirener och h�rmen min r�st!






Tr�d fram du Nattens Gud at Solens l�gor d�mpa,
Bjud Stjernan p� din sky mot aftonr�dnan k�mpa,
G�r ljumma b�ljan kall,
Slut �gats f�rl�t til, kom lindra qval och kr�mpa,
Och blodets heta svall.

* * *

Ditt t�cke g�mmer alt, betraktom Floras g�rdar.
H�r sk�nsta h�jder fly, d�r m�rka griftev�rdar
P� svarta kullar st�.
Och, under ufvars gr�t, mullvador, ormar, m�rdar
Ur sina kamrar g�.

* * *

Vid k�llan alt �r tyst, knapt r�r sig minsta myra,
N�r mot dess klara djup Timantes i sin yra
Bespeglar m�nans klot.
P� grenen af en alm Alexis h�ngt sin lyra,
Och slumrat vid des fot.

* * *

Det sp�da vatten-sorl, som ned i mossan spelar,
Och uti r�nlars spr�ng kring f�ltet sig f�rdelar,
G�r �gats s�mn s� s�t,
At d�den liksom k�ns hvar droppa blod f�rstela,
I sjelfva helsans sk�t.

* * *

En ljum och kylig bl�st emellan l�fven susar,
Och under tr�dens rusk den m�rkbl� b�ljan krusar,
Kring Roddarns blanka �r.
Mot klippan, vid ett plump, dit str�mmen in�t frusar,
Den glupska G�ddan sl�r.

* * *

D�r ligger J�garn tr�tt, med hatten under �ra;
Vid b�ssan mot hans arm, at minsta buller h�ra,
Sig Hunden lagt i ring.
Och Fiskarn nyss begynt sin not i vassen sn�ra,
Och plaska stranden kring.

* * *

P� tr�dg�rds s�ngens brant, som ned �t viken drager,
Den trefne �bon syns, vid m�nans halfva dager,
Med vatten-kannan fyld.
Hans t�ppa syns s� gr�n, hvar planta frisk och fager,
F�rsilfrad och f�rgyld.

* * *

Vinrankans dufna pr�l �t muren vil sig luta,
Tulpanens skrumpna blad sig mer och mer tillsluta,
Vid Regnets glesa skur.
L�ngst ut �t �ngens rymd h�rs sista g�ngen tuta
Vallhjonet i sin lur.

* * *

Nu sitter L�rkan tyst, sin gr�na d�rr tillt�pper,
I R�gskyln n�gon g�ng den svarta fogeln kn�pper,
Vid Syrsans fr�na ljud.
Helt l�g syns Svalans flygt, n�r Pan dess vingar sl�pper,
Til regnets f�rebud.

* * *

Ur gr�set skymtar fram Ringblomman och Hvitsippan;
Just d�r S�ds�rlan sprang, den skogens nippertippan,
Med sina snabba tripp,
H�r Sparfvens sp�da qval, och ungarne p� klippan,
Kip kip, kyp kyp, kip kip.

* * *

Kring nattens Majest�t sig alt i dvala s�nker,
Mot r�dnan af ett moln en �ldrig Urna bl�nker,
Upp� en �tteh�g.
Bland Drakar d�r p� gods, bland gyldne bloss och sk�nker,
Sig Plutos skugga sm�g.

* * *

Nu r�der nattens frid, och �gat vill sig sluta,
L�gg bortt din pipa, Pan! Alexis, tag din luta,
Och sjung i skogens hvalf!
Cycloper, Fauner, tyst! h�lt, Gastar! opp at tjuta
Vid storm och jordeskalf.

* * *

Bjud Eol vid dit spel, at v�drens ras f�rvilla,
Bjud tystnad upp i skyn! bjud Neptun sitta stilla
P� sina m�rka grund;
Befall at klippans spets m� tysta floder spilla
P� denna dyra stund.

* * *

Till�t Najaden ej vid stranden sig f� l�ja,
Bryt den Tritonens arm som brottas om dess sl�ja,
Och grumlar flod och �lf.
M� Sunnanv�dret ej den minsta ilning r�ja;
Apollo spelar sjelf.

* * *

Arachne! f�ll din n�l och l�t din r�nning stanna;
Kan du dit �ma br�st mot lutans v�ld bemanna?
Nej, lyssna vid hans slag.
Vulcan! l�gg sl�ggan ner, h�ll handen f�r din panna.
Men nu - nu somnar jag.






Magistraten uti T fiker
At vid Riksda'n vinna f� justice;
Hvarje R�dman uti staden skriker,
J�mrar sig nu �fver prejudice.
Man kan t�nka saken �r ocks� vigtig,
Hela R�dstun pliktig
At ge contra-plan.
Man tror ej at saken snart afstannar;
R�dstun nu f�rbannar
Hvarje galt i stan.

* * *

Saken var den, n�r R�tten skulle sitta
I en ganska str�ng och sv�r qvestion,
Kom en Sugga fram vid bordet titta,
Satte sig vid Preses sans fa�on.
Preses steg d� up och complimentera,
Sade intet mera
�n gack ut din Fan.
Nej sad' suggan, jag har s� bedrifvit
At jag ocks� blifvit
R�dman h�r i stan.






P� Gripsholm �r alt f�r roligt,
Men i M**** mins jag,
Var Policen n�got svag,
Och fast�n det syns otroligt,
P� min �ra st�r det fast,
Ej fans d�r en enda qvast;
Damborst, viska eller sk�fvel
�r d�r liks� rar som mat;
Ja den �dle Magistrat
Tror jag f�r ej annat s�fvel
�n pannkaka, l�k och frat.
D�r ser ut som Sancte P�vel
H�ngt ut B�nedags Placat.
Ingen skorsten s�g jag r�ka,
Ingen matmor g� och st�ka,
Jag s�g bara toma fat,
Tallrik hvarken djup ell flat.
Hela staden genoms�ka,
Fans d�r aldrig en ducat.
Men hvad tycks om s�dan stat?
Stadens vakt �r en Soldat,
Som tillika sl�r p� trumma;
�r han krank, s� g�r hans gumma,
Lika d�f och desperat.
Slutlig m�ste just in summa,
Hvarje d�dlig blifva flat;
T�nk hvar Husv�rd �r Castrat!






Gubben Noach, Gubben Noach
Var en hedersman :||:
N�r han gick ur arken
Plantera han p� marken
Mycket vin, ja mycket vin, ja
Detta gjorde han.

* * *

Noach rodde, Noach rodde
Ur sin gamla ark, :||:
K�pte sig buteljer,
S�dana man s�lljer,
F�r at dricka, f�r at dricka
P� v�r nya park.

* * *

Han v�l visste, han v�l visste
At en m�nska var :||:
Torstig af naturen
Som de andra djuren,
D�rf�r han ock, d�rf�r han ock
Vin planterat har.

* * *

Gumman Noach, Gumman Noach
Var en heders fru; :||:
Hon gaf man sin dricka;
Fick jag s�dan flicka,
Gifte jag mig, gifte jag mig
Just p� stunden nu.

* * *

Aldrig sad' hon, aldrig sad' hon
K�ra far n� n�;
S�tt ifr�n dig kruset;
Nej det ena ruset
P� det andra, p� det andra
L�t hon gubben f�.

* * *

Gubben Noach, Gubben Noach
Brukte egna h�r, :||:
Pipsk�gg, hakan trinder
Rosenr�da kinder,
Drack i botten, drack i botten.
Hurra och gut�r!

* * *

D� var lustigt, d� var lustigt
P� v�r gr�na jord; :||:
Man fick v�l til b�sta,
Ingen torstig n�sta
Satt och bl�ngde, satt och bl�ngde
Vid et dukadt bord.

* * *

Inga sk�lar, inga sk�lar
Gjorde d� besv�r, :||:
D� var ej den l�ran:
Jag skal ha den �ran;
Nej i botten, nej i botten
Drack man ur s� h�r.






Gubben Loth och hans gamla Fru, :||:
B�gges D�ttrar och andra flickor!
Bort med t�rningar, kort och brickor.
Deras sk�lar vi dricka nu. :||:

* * *

�nglar ha hvarken kropp ell' ben, :||:
Men de kunde hos Loth dock g�sta,
Dricka hurtigt och ta til b�sta,
Sofva stilla bort ruset sen. :||:

* * *

Gubbens D�ttrar, et artigt par, :||:
Trodde verlden skull' g� til �nda,
Blefvo p� Bibliskt s�tt d� k�nda
Uti dryckom af s�ta far. :||:

* * *

Gumman Loth hon tilbaka s�g, :||:
Och i salt genast hon f�rvandlas.
Skull' med alla nu lika handlas,
Blef p� salt snart nog cursen l�g. :||:






Glada Br�der n�r vi dricka
V�ra nya V�nners sk�l,
Sku vi med ett r�gadt m�l
T�mma den til pricka;
Men en gammal Stamfar b�r
�nnu mindre gl�mmas;
Och fast han d�r, :||:
Skall hans stoft ber�mmas.

* * *

Abraham, den heders-gubben,
Fick i sina unga �r
Vacker hustru som en v�r;
Sk�l f�r understubben!
H�lften r�dd och halft jaloux
Sad' han, om dig lyster,
Vill jag at du :||:
Kallar dig min Syster.

* * *

Men den stackarn blef bedragen,
Kungen tog hans flicka bort.
S�dant n�je �r f�r torrt;
Dr�nk din harm i magen.
Nog vor' hedern vacker nu;
Men som Kungens Sv�ger,
Mista sin Fru, :||:
I min smak ej d�ger.

* * *

Dock om alla gifta hade
Samma tr�st som Abram fick
N�r som Sara hem�t gick,
Gl�mde de sin skade.
L�t oss dricka hemkom-�l;
Se hvad morgon-g�fvor:
�snor och f�l, :||:
F�r och f� och h�fvor!

* * *

Abram var en riker bjesse,
Reste fram med mycken st�t,
Kunde sl�s, n�r s� bar �t,
Mot en kr�nter hjesse;
Med sitt folck han seger vann,
Drick och Vivat ropa!
Men hvad vann han :||:
Af dem allihopa?

* * *

H�r nu p� en ting som h�nde:
Abram var til �lskog b�jd,
Han med hustrun intet n�jd,
Sig til Pigan v�nde.
Abram sjelf var rasker nog,
Likas� hans flicka;
Tro mig det tog! :||:
Vi sku barns�l dricka.

* * *

Vis mig en som g�r det samma;
Abram, fulla hundra �r,
Lagar s� at Sara f�r
B�rja heta Mamma;
Nitti �r hon r�knat har,
F�rsta barnas�ngen;
Abram var kar. :||:
Drick! men gl�m ej dr�ngen.

* * *

Sara d�r och Abram gr�ter,
Likv�l skulle han til v�gs,
Gifta sig, f� s�ner sex
Med den Fruen �ter.
N�r vid hundra fyrti �r
Abram slikt utr�ttar,
Dricker v�r Corps, :||:
Och hans l�f ber�ttar.






En Potiphars hustru med sk�na maner
Joseph til k�rlek vil locka,
Rycker'n i manteln, och suckar och ber,
Sitt ner, sitt ner.
Inunder Paulunen den sk�naste ros
Stod f�r v�r Joseph at plocka,
Men som en lymmel han flydde sin kos.
Det tros, det tros.
Ach! om jag varit i Josephs ort, :||:
Jag vet hvad jag gjort.

* * *

Men Joseph den token p� d�rren han for,
Nymfen hon vinkar och beder;
Aldrig en d�re i verlden s� stor
G�tt i tv� skor.
Friskt �ta och dricka i Potiphars sal,
Eld upp� spisen af Ceder,
Inga dueller och ingen rival,
Och ej f�rtal.
Hurra kamrater f�r Potiphars fru! :||:
Hon sofver �nnu.

* * *

Men felet var det at v�r Joseph han var
Nykter, betrykter med mera,
Och f�r en flicka et uselt f�rsvar,
En d�lig kar.
Vid Pharaos Garde en usel Capten
Potiphar var som de flera,
Och i en bruds�ng, s� s�mnig och klen,
Sin Fru til men.
Hurra Kamrater f�r Potiphars Fru! :||:
Hon lefver �nnu.






Alt f�rvandlas, alt g�r omkull! :||:
Gubben Moses han hvilar tr�tter,
Aron kaller om sina f�tter.
Drickom graf�l p� deras mull! :||:

* * *

Gubben Moses det var en kar! :||:
Trots s� bister som n�'n i Sverge,
Han slog taflorna uti berge;
S�j mig d� om han nykter var. :||:

* * *

Gubben Moses f�r tusend �r, :||:
Han slog tappert, som man f�tt h�ra,
En Egyptisker man vid �ra,
S� han tumla. Men drick, gut�r! :||:

* * *

Gubben Moses, en pr�st med horn, :||:
Lefde hurtigt, sin kappa sv�ngde,
Dog dock �rligt, och sig ej h�ngde,
Som en ann' f�r en tunna korn. :||:

* * *

Konung Pharao stod sig sl�tt: :||:
Intet br�nvin i Kunga huset;
Eljest Moses nog uti kruset
Hade gl�mt b�de lag och r�tt. :||:

* * *

Gubben Aron han var s� d�r; :||:
Men han gjorde dock b�st miraklet
Bakom sk�rmen i tabernaklet,
D�r han smutta och drack s� h�r. :||:

* * *

Gubben Aron ock d�rf�r fick :||:
Sig en bj�llra just bak i nacken;
Kling sad' den n�r han damp i backen.
Gubbar klinga och drick och drick. :||:

* * *

N� m� g�ra d�, Moses sk�l! :||:
Chorus ropar at du var rasker;
Fader Aron det var en Tasker.
L�t oss klinga med glas och b�l. :||:

* * *

Men vi lefva i annan tid, :||:
Andra hjertan och andra tankar!
Hurra lustigt! t�m krus och ankar;
L�t oss dricka, det blir d�rvid. :||:

* * *

Ring nu samman med glas och krus! :||:
Moses f�r nu en krans p� hjessen;
H�r �r grafven och h�r processen;
P� hans aska vi ta et rus. :||:






Ahasverus var s� m�gtig,
Med en Persisk krona pr�gtig;
Ja, hans riken voro, drick k�ra du,
Hundra tjugu sju.
Ahasverus satt s� guldgul och sur,
Som et lejon i en jungfru-bur;
V�llust var hans �ra.
L�t oss nu f�rt�ra,
Och v�r flaska t�ma ur.

* * *

Slottet fullt af h�rligheter,
Och skarlakan til tapeter;
B�nkar voro d�r af bara gull,
Aj aj aj lull lull!
Stort calas nu uti Susan var,
J�mt ett hundra �ttatio dar;
Kungen sjelf tractera.
L�t oss dricka mera;
L�t oss klinga par om par.

* * *

Ahasveri bord det pr�lar;
Vin bars fram i gyldne sk�lar;
Spicke skinka, h�rlig sommar mat,
L�g p� silfverfat.
Liksom hos v�r Konung pl�gar ske,
Fick Landsh�fdinge och �fverste
Vid hans tafel spisa.
Sjungom nu v�r visa,
L�t oss v�nligt hjerta ge.

* * *

Man ser af de helga skrifter,
Ahasverus han var gifter,
Drottning Vasthi hette hans gem�l;
Drickom h�nnes sk�l!
H�nnes Majest�t i Persien
Br�t mot Kungen som sin �gta v�n;
N�r han ville leka,
B�rja hon at neka;
M�ngen gumma g�r s� �n.

* * *

Kungen upp� sjunde dagen,
Utaf vin och k�rlek tagen,
Skickar sina tv� Camrerare
At sin Drottning be;
Gud n� den som n�r han flickan ser,
Ej g�r sjelf men skickar sin Camrer;
Den �r at beklaga.
L�t oss glasen taga,
L�t oss dricka mer och mer.

* * *

Drottning Vasthi vil ej lyda,
L�t en ann' sin krona pryda;
Pigan Esther fick en gyldne skrud,
Blef en Kunga-brud.
Hon had' en Cousin Mardochai;
Judar �ro sk�lmar, veta vi.
Sk�l f�r gamla Juden!
Sk�l f�r unga bruden!
Sk�l f�r hela frieri!

* * *

Juden satt vid Kungens trappa,
Sl�pte flickor in som klappa;
Lagom sysla f�r en Jude nog,
Jungfru-bur och krog.
Tv� Camrerare vid d�rren st�,
Hviska at de skulle Kungen sl�;
Saken sig f�rv�rrar,
Och de gode herrar
Blefvo h�ngde b�de tv�.

* * *

H�r nu p� hur Drottning Esther
B�d til m�ltids m�nga g�ster;
Sjelf hans Exellence Herr Haman kom.
Gubbar drickom om!
Ahasverus drack och Esther gret;
Sk�nhet g�r i verlden stor f�rtret.
Haman med ducriner
Sig i galgen sv�nger,
Pussig, stinder, bl� och fet.

* * *

Ahasverus ful och bister,
S�g sin Premier-Minister,
I en galge femti alnar h�g;
S�j mig om jag l�g.
Juden sen som Kungens b�sta v�n
Sv�ngde sig i purpur-mantelen,
Med en gyldne krona,
Vacker hufvud-bona.
L�t oss dricka, drick, ja men.

* * *

Si s� ser man verldens snara!
H�ghet ofta st�r i fara;
Lyckans tempel �r en hisklig brant,
�r det icke sant?
Stolte Haman rep och m�ssa b�r,
S�dan hufvud-bonad g�r besv�r.
Ahasveri l�ra,
Dricka och f�rt�ra,
�r det enda jag beg�r.






Joachim uti Babylon
Hade en hustru Susanna.
T�m v�r kanna; :||:
Sk�l f�r des person!
Joachim var en genom �rliger man,
Frun lika �rliger ocks� som han;
Fru Susanna :||:
M�nga hjertan vann.

* * *

Tacka vil jag Joachims fru,
Sk�l f�r hvar dygdiger maka!
L�t oss smaka :||:
Denna saften nu.
Klinga med glasen, l�t oss sjunga i chor!
Gosse, Flicka, Gubbe och Mor!
L�t oss sjunga, :||:
Sk�len �r s� stor.

* * *

Joachim var f�r riker spord,
Kunde tractera sin n�sta,
Ge til b�sta :||:
Vid et dukadt bord;
Frun uti huset vann s� mycket behag,
Hungriga friare hvar endaste dag.
Hurra gubbar :||:
I s� lustigt lag!

* * *

K�raste br�der, h�r nu d� p�
Hvad den Frun m�nde h�nda:
Tv� upt�nda :||:
Kring om h�nne g�.
Gubbarna fl�sa, krypa tyst om hvarann;
Sk�nheten fans just d�r k�rleken brann.
Fru Susanna :||:
Trogen var sin man.

* * *

Joachims tr�g�rd var med maner;
Lusthus, tapeter af siden.
Middags tiden :||:
Gick Susanna ner.
Ekar och Lindar stodo rundt om en Dam.
Sk�na Susanna hon plaska och samm.
N�r hon plaska, :||:
Skymta liljor fram.

* * *

Ner uti blomster-g�rden nu
Gingo allena tv� bofvar,
Slogo lofvar :||:
Kring v�r lilla fru.
Hej, sade bofven til den andra s� slem,
Hej det �r middag kom l�t oss g� hem.
Tv� Canaljer :||:
I hvar enda lem!

* * *

V�l f�rst�r man gubbarna nog,
Hvad de hade i sinne;
Hvita linne :||:
�gat l�tt bedrog.
�gat drog hjertat, men Susanna drog alt.
L�s var f�r porten, det var s� befalt.
Hurra gubbar! :||:
Blodet blifver kallt.

* * *

S� var sakens sammanhang,
Himlen Susanna bel�na,
Bland de sk�na :||:
Har hon dubbel rang.
Klinga med glasen, l�t oss lefva v�l!
Vackra sm� hjertan uti tankar och sj�l.
L�t oss dricka :||:
Utan larm och gr�l.






Judith var en riker Enka.
Korss det talet l�ter stort.
Hopp i bruds�ng kan man t�nka
Har hon ofta gjort.
Men nu sofver Judith!
Ja l�t h�nne sofva.
Ej �r f�rbudit
Hjeltinnor at l�fva;
Ja f�r Manasses fru
Vi klinga, jag och du.
Ja f�r Manasses fru
Vi klinga, jag och du.

* * *

Judith var utaf naturen
Liten, knubbig, r�d och hvit;
Vackert barn i Jungfru-buren,
V�rd en natt-visit.
Men nu sofver Judith!
Och vi �nnu lefva.
Ej �r f�rbudit,
Sm� d�ttrar af Eva,
At dricka h�nnes sk�l.
Drick Chloris hvad du t�l.
At dricka h�nnes sk�l.
Drick Chloris hvad du t�l.

* * *

Far Manasse, h�nnes maka,
Dog vid sexti �r omtrent.
Gubbar, saften som vi smaka,
�r ju exellent?
Men nu sofver Judith!
Och vi �ro raska.
Ej �r f�rbudit,
At hedra dess aska.
Manasse gubben dog,
D�r han vid ladan stog.
Manasse gubben dog,
D�r han vid ladan stog.

* * *

Gubben gick med bara magen,
P� sin �ker kornet skar;
Af stark hetta midt p� dagen
D�dde k�ra far.
Men nu sofver Judith!
Manasse �r d�der!
Ej �r f�rbudit
F�r oss, k�ra br�der,
At sjunga Judiths l�f.
Sof s�tt Hjeltinna, sof.
At sjunga Judiths l�f.
Sof s�tt Hjeltinna, sof.

* * *

Nu var mycken sorg och fara
Rundt omkring Bethulien;
Holofernes med sin skara
Var ej Landets v�n.
Men nu sofver Judith!
L�t sofva den sk�na.
Ej �r f�rbudit
Dess hjesse at kr�na;
Men ett mitt hjerta sk�r,
Dess krona blodig �r.
Men ett mitt hjerta sk�r,
Dess krona blodig �r.

* * *

Judith gick som en hjeltinna
Juda barn til et f�rsvar,
Abra h�nnes tjenarinna,
Vin och olja bar.
Men nu sofver Judith
Helt tyst i sin g�mma!
Ej �r f�rbudit
V�r flaska at t�mma;
S� drick min granne d�,
L�t v�r hjeltinna g�.
S� drick min granne d�,
L�t v�r hjeltinna g�.

* * *

Vinets kraft och qvinno-t�rar
Elda Holofernis blod,
Lilla Judith honom s�rar,
Tar hans lifs Klenod.
Men nu sofver Judith
Som blotta en klinga!
Flickor f�rbudit
Et hjerta s� stinga.
Men Holofernes, h�r,
I Judiths armar d�r.
Men Holofernes, h�r,
I Judiths armar d�r.

* * *

Holofernes hela natten
Legat drucken i paulun;
Judith kom, han k�nde patten
P� den lilla Frun.
Men nu sofver Judith,
Som h�gg'en vid �ra.
Altid f�rbudit
En flicka s� r�ra.
Fru Judith sk�n och rik,
V�r tids Mamseller lik.
Fru Judith sk�n och rik,
V�r tids Mamseller lik.

* * *

Holofernis bussar hoppa,
Judith kom med lagrar t�ck,
Pigan Abra hufvud stoppa
I en gammal s�ck.
Men nu sofver Judith!
Hon orkar ej tala.
Hufvud var ludit
Och blodet det sqvala.
Et spel med blodig trumf.
Se Judith i Triumf!
Et spel med blodig trumf.
Se Judith i Triumf!

* * *

Judiths stoft uti en masse,
Fins bland v�ra F�ders ben;
Holofernes och Manasse
�ro multna ren,
Men nu sofver Judith,
Och saken m� gl�mmas.
Det �r dig budit
At flaskan b�r t�mmas;
Ja, f�r Manasses Fru
S� klinga jag och du.
Ja, f�r Manasses Fru
S� klinga jag och du.






Adams sk�l, v�r gamla far!
Du en hedersman visst var.
Skinb�xor, kappa.
K�ra Grand' pappa!
Du och Eva
Viste lefva,
Och i glasen nappa.

* * *

Fru mor Eva om du skull'
Stiga upp nu ur din mull,
Skulle du dricka,
J�spa och nicka,
R�d och sk�ner;
Dina s�ner
Flaskan til dig skicka.

* * *

Salig Malin, P�l och Per
Hvila fr�n alt verlds besv�r,
Hvar i sin g�mma.
Det m�nd' oss �mma;
L�t oss dundra
Som sju hundra,
Och v�r flaska t�mma.

* * *

Salig Noach med sin Fru
Sofva s�tt och hvila nu;
Sofve de b�da
Fria fr�n v�da!
L�t oss dricka,
Muntra, qvicka,
Och v�rt lif besk�da.

* * *

Bara en �r til af dem
Som bodt i Jerusalem,
Skomakarn gamla
Som m�ste famla
Kring med l�sten,
S�ger Pr�sten,
Tils v�r verld skal ramla.

* * *

Gamla helgon, pick och pack,
Fly fr�n mig med tusend tack;
Bacchus min fader
Han g�r mig glader,
D�r Han andas,
R�ttlig blandas
Lyckans fagra blader.

* * *

Sl� d� glasen fulla i,
Bort med verldens bryderi,
�ngslan och n�den,
Och sjelfva d�den!
Goda magar,
Glada dagar,
Blifve v�ra �den!






Gamle bror Jockum, klang vid denna r�gan!
Hur m�r din t�cka fru! - Hvaba?
Tackar �dmjukast f�r god efterfr�gan,
Efter omst�ndigheterna.
Ja, ja, ja, ja! jag m� vist gr�ta. -
K�ra bror Jockum lilla! - Innan k�rt
S� blir all ting f�r mig en g�ta;
Jag kan aldrig Mor f�rl�ta. -
Strunt! tag dit glas, sl� sorgen bort.
Strunt! tag dit glas, sl� sorgen bort.

* * *

Hvad �r det d� som dig s� hjertligt s�ker?
Posito litet k�rleks gnabb. -
Nej, n�r p� Nobis jag min pipa r�ker,
M�ste jag h�ra j�mt begabb.
En visar Jockums gamla panna
Skrattar i n�fven, gluttar och ser ner,
S� at jag just, ja vid min kanna,
Just har lust den karln f�rbanna. -
H�! bagatell, hvad �r det mer!
H�! bagatell, hvad �r det mer!

* * *

Men � propos � flera �n den l�nga
Som v�ltra sig i din Paulun? -
Ja, Gunstig bror! de �ro m�nga, m�nga,
Fler �n i bolstren finnas dun.
Gr�ten st�r mig i halsen broder. -
H�, h�! hvad dricker du f�r sort? h�, h�!
H�ll p� af dessa Vinets floder. -
Snart jag st�r vid Charons roder -
H�, bagatell! drick du �nd�.
H�, bagatell! drick du �nd�.

* * *

Men s�j, bror Jockum, pl�r hon ej dig klappa,
Ge dig en kyss n�r du g�r ut? -
�, jo hon s�jer: Pappa lilla Pappa,
Blif intet kall, tag din Surtout;
Skrufvar Peruken t�tt kring �ra;
Men, uti pannan har hon mycket gr�l.
K�ra bror, hvad skall jag g�ra? -
Med din R�rom s�ckret r�ra,
Dricka i botten och m� v�l.
Dricka i botten och m� v�l.






Om �det mig skull' skicka
En sk�n och dugtig flicka, :||:
At med sitt pip och qval mit �ma br�st bedra;
A a a a
Jag skull' ej som andra g�ra,
Efter folkets sqvaller h�ra,
Den h�nne ville r�ra,
Skull' mig betala bra.
Ha ha ha ha :||:
Den h�nne ville r�ra
Skull' mig betala bra.

* * *

N�r hon gick ut til andra
S� skull' jag hemma vandra :||:
Emellan Skafferi och K�llarsvaln, hvaba?
A a a a
Jag skull' intet bry min hjerna
Om den prydnad hon mig �rna,
Blott Bacchi saft och k�rna
Fl�t i Buteljerna.
Ha ha ha ha :||:
Blott Bacchi saft och k�rna
Fl�t i Buteljerna.

* * *

Om hon mig s�ngen neka,
Ell' ut �t d�rren peka, :||:
Det kosta kanske p� - men Mor hon vill s� ha.
A a a a
Om de fr�mmande, kan h�nda,
Med Pistolerna upsp�nda,
Mig kasta �fver �nda,
Hvad skull' jag g�ra? hva?
Ha ha ha ha :||:
Mig kasta �fver �nda,
Hvad skull' jag g�ra? hva?

* * *

D�r kommer till exempel
En andlig man ur Tempel :||:
Som med en v�rdig min drar af sig handskarna;
A a a a
Som han �r en man af v�rde,
Och jag trifs ej bland de l�rde,
S� g�r jag mina f�rde
Och l�mnar tofflorna.
Ha ha ha ha :||:
S� g�r jag mina f�rde
Och l�mnar tofflorna.

* * *

Om sen af garnisonen
Kom den och den Baronen, :||:
Min hatt i fenstret s�g, bland andra hattarna,
A a a a
Och jag skulle blott bejaka
At jag sofvit hos min maka,
Helt s�kert jag mig staka,
Och stode Chapeau-bas.
Ha ha ha ha :||:
Helt s�kert jag mig staka,
Och stode Chapeaubas.

* * *

En an g�ng kunde h�nda,
Jag ville hem �t v�nda, :||:
Och ljuset �nnu brann emellan luckorna,
A a a a
At min �ngel b�rja spotta,
Mig b�d' prygla och hundsfotta,
Och kanske ur sin potta
Gaf mig et cetera.
Ha ha ha ha :||:
Och kanske ur sin potta
Gaf mig et cetera.

* * *

Men s�j p� tro och �ra,
S�j, kan man mer beg�ra, :||:
�n at jag sjelf ser bort och h�ller ljusena,
A a a a
Sen n�r jag dem sjelf ins�fver;
Kanske om jag d� beh�fver,
Knapt et glas vin blir �fver
F�r mitt besv�r - hvaba?
Ha, ha, ha, ha :||:
Knapt et glas vin blir �fver
F�r mitt besv�r - hvaba?






Un Roman, sans blesser les loix ni la co�tume,
Peut conduire un H�ros au dixi�me volume.
BOILEAU.

M. Hur du dig v�nder,
Och plirar och ler,
Tankan du t�nder
�n l�ngre ner.
Foten �r n�tt,
G�ngen �r l�tt,
�gonen bl�, -
C. S�!
M. Och dina h�nder
Mjuka och sm�.

* * *

M. S�j min Camilla,
S�j ja eller nej!
Hjertunge lilla!
Vill du s� s�j?
Damon han g�r
I dina sp�r,
Liksom en Skytt.
C. Pytt!
Er alt inbilla
�r intet nytt.

* * *

M. Fritt Er f�rtreta
Min n�diga Ni;
Fruntimren heta,
Och liks� vi.
Men mins �nd�,
Hur i en vr�
Han kyste dig.
C. Tig!
M. F�f�ngt at streta!
F�lg nu med mig.

* * *

M. Till�t mig fr�ga,
Hvart �rnar hon sig?
Gl�m Damons l�ga,
Och t�nk p� mig.
Hvad inneb�r
Knytet det d�r,
Du med dig f�r?
C. Sm�r.
Och till full r�ga
Fin mag-liqueur.

* * *

C. Mollberg, nej s�ta,
Nej sl�pp min person;
Jag g�r at m�ta
V�r Celadon.
Knytet �r hans,
Med pomerans,
L�jor och nors, -
M. Kors!
C. F�rska och bl�ta
Ur hafvets fors.

* * *

M. Hvad det skull' smaka,
P� fisken en t�r;
Kom flaskan skaka,
L�t den bli v�r.
Jag ligger h�r,
L�gg du dig d�r
Vill du s� s�j?
C. Nej!
V�r Damons maka
Kniper du ej.

* * *

M. Om hon ber�mmes,
Camilla, s� mins,
F�gringen g�mmes
B�st som hon fins.
K�rlekens qval
I en Pocal
Dr�nkes galant.
C. Sant.
Och trohet gl�mmes
Vid glasets kant.








Bacchus snyfta, gret och stamma
I Concursen d�r han satt,
Och sitt fluidum anamma
Ur sin fordna gyldne tratt,
D� vid tunnan
I skymunnan,
Stod en Nalle i sitt h�rn.
Bacchus b�d de b�sta sorter
�l och Porter
�t sin Bj�rn.
Hur han d�r glamma
Om ett och det samma,
Och rusta och damma
Med Bj�rn;
Viste han sit Proclamma. :||:

* * *

Hur han bl�ddra, hur han tumma
R�dstu-R�ttens Protocoll,
Fick han Debet i full summa,
Och i Credit netto Noll;
Hvad han �gde
Mindre v�gde,
�n hans minsta hufvud h�r.
Litet Bischoff stod i glaset,
Och kalaset
Sl�ts i �r;
Tunnan var rutten,
Och �let i putten,
Och strunt hela tutten.
Gut�r!
Och d�rmed sl�ts Bankrutten. :||:






November den femtonde dagen,
Et tusen sjuhundra och �ttio tre,
Blef Bacchi Concurs f�retagen
Af samtlige R�dm�n och Borgm�stare,
Hos Mutter p� Rostock vid bordet,
S� fromt vid den upg�nde Soln;
H�g�dle Herr Preses tog ordet,
Och h�ngde sin Scharlakans kappa p� stoln.

* * *

Kring rundeln af bordet utbreddes
Intekningar, Panter, Contracter och K�p.
Af Kr�gare Kr�gare leddes,
Den ena han hicka, den andra han s�p,
Den tredje placat liksom denna,
Han stod d�r med �gonen hop.
Notarien formera sin penna,
Men stack henne miste i Kr�garmors stop.

* * *

Herr Preses med skorpan i truten,
Och Lagboken bredvid sin Pontacs-Terrin,
Fant R�tten nu vara fullsuten,
Och Parten tilst�ds p� beramad termin;
Alt s� med en sup han nu varna
Den nakna v�r Bacchus p� ed;
Gesundheit! J �dle Lagfarna,
Sad Preses, och ragla med klubban p� sned.

* * *

Bror Mollberg Curator ad litem,
Framr�ckte Patentet, och d�ri befans
I fast, en �lkanna, och item
I l�st, en Half ankare god Pomerans,
Som fast den fans redan utdrucken,
Togs up til sex daler Contant,
En dito Butelj n�got sprucken,
Som just til det h�gsta togs up til en slant.

* * *

Af kl�des Persedlar als inga,
F�rutan denv�st d�ri Bacchus nu st�r.
Kling klang! ropa Preses, och klinga,
Det plagget i v�rde tolf �re; Gut�r!
Och dessa nedkippade hasor,
D�r t�rna de h�mta frisk luft,
Med �friga paltor och trasor,
Kan intet v�rderas af menskligt f�rnuft.

* * *

S�lunda v�rderadt och skrifvit,
Och ingen ting saknadt; Hur sa' el hvaba?
Och som vi vid lagen f�rblifvit,
S� sjungom kamrater nu lustigt hurra!
Strunt i mina Bj�rnars examen,
Er tjenare dricker er sk�l;
Jag sk�nker Er lif och lekamen
Blott Punsch och Citroner f�rgylla v�r b�l.






Som nu och emedan
R�tten funnit alla redan,
At Bacchi Parter
Tagit in s� m�nga qvarter,
At ej mer
N�gon ser
Hvarken himmel, ny ell' nedan,
Alts� m�
Saken d�
Hvila til och med til Fredan.






Parterna syns kring Bacchus s� r�der,
Domare sitta de samma som sist,
Hvar en sin arm p� �lb�garn st�der,
Under Templets f�rgylda list.
Du d�r l�ngst in i vr�n,
Hvad heter du min Son?
Hvad heter du min Son, som dig f�der och g�der?
Utterquist! jo, s� heter jag Br�der.
Vivat, vivat Bror Utterquist!

* * *

Ni d�r Betjenter �ldsta p� Staten,
H�r �r det fredag ell' torsdag i dag?
Nej d� � m�ndag gissar kamraten.
Klang fri m�ndag och lustigt lag!
Du d�r med halfva skon,
Hvad heter du Patron?
Hvad heter du Patron, du som sk�flar nu faten?
Jag heter W&hellip2;z och skumpar f�r maten,
Och Instantierna k�nner jag.

* * *

Uff! si den d�r med Pontac kring truten,
Kors hur han fr�gdas i flickornas famn!
�'ke det du, som pantat Surtouten
F�r v�r Bacchus - Hvad �r ditt namn?
Skrif skrifvare, n� skrif -
Ditt namn du usla lif? -
Ditt namn du usla lif? - Skuffa till'n och k�r ut'en. -
M�rtberg mitt namn, fr�n Tullen f�rskuten,
Fordom Tulln�r i Cimbritshamn.

* * *

�n d� den d�r, Fullm�gtig, ty v�rre,
F�r Mor p� Wismar vid Danto Staket? -
Min Principal s� v�l som min Herre
Prima Regula juris vet. -
�n namnet d�? Sitt ner. -
Det ang�r intet er. -
Den bl�nan under �gat, i pannan det �rre'. -
Bland Advocater, fast bland de sm�rre,
Lik som ni lik s� tjock och fet.

* * *

Klang d� gut�r! l�t klockorna kl�mta,
Domrarne j�spa och himlen �r bl�.
�nnu en b�l med fluidum h�mta;
Och l�t parterna bara g�.
Hvart h�n d� med f�rlof? -
Ponera Castenhof;
Ponera vid en b�l at d�r svettas och fl�mta. -
Aldeles r�tt, och utan at sk�mta,
Sen en kall sup d�r �fvan p�.






Utterquist - Ja!
M�rtberg - Hur sa?
Och du Bror W&hellip2;z r�ck alla fingrarna,
Tummen p� glaset - Klang J Bacchi m�n.
Skranket igen.
N�rmre min v�n.
L�s nu efter mej som det vore pr�nt.
Gaf han er
N�got mer?
Inte mer �n tolf procent. :||:
Klang Utterquist!
Tack bror f�r sist;
Hvad har du borgat? Huru stor �r summan M�rtberg?
Intet s� stor,
Blott et par Skor,
Som han s�p opp i h�stas tror jag mest;
Item en Rock, dito en V�st,
Dito et par Byxor som skifta i gr�tt.
Det var godt;
Fyll ditt m�tt,
Och var n�gder med din lott. :||:

* * *

Du med gr� rock
Hjulbent och tjock,
Tungfotad j�mt och pirr�gd som en bock,
Sl�pp fram Bror W&hellip2;z med Documenterna.
Klang det var bra!
Vivat! hurra!
Tummen upp� glaset, l�s efter mej.
Hvad vill du
S�ja nu,
Huru stor �r fordran s�j? :||:
Jo, alt i hop
�r f�r et stop
B�sta S�tkummil och en b�l med Pomeranser,
Dito en Kjol,
Noch en Fiol,
Dito en Stubb i trasor lapp p� lapp,
Item en K�pp, dito en Knapp,
Dito et par Lakan som skifta i gr�nt.
Det var sk�nt!
Nu du r�nt,
Hur v�r Bacchus dig har kr�nt. :||:






N�rvarande vid fluidum,
I R�ttens stora rum,
H�g�dle Preses Bacchi v�n!
Drick om igen,
S� R�ttens respective m�n,
Och s� Notarien,
K�mn�ren just den d�r, ja den,
Primarien.
Bjud parterna
I glasen ta,
Och Domar-klockan r�r.
Nu Protocollet parten f�r
Justeras b�r. :||:

* * *

Upl�stes hvad i denna tvist
Anf�rts af Utterquist:
Hur han ej mer �n han bek�nt,
F�tt tolf procent.
Sen hur han tuskat, hur han l�nt,
Och kr�nglat excellent,
P� Bacchus et par skor f�rtjent.
S� d�r omtr�nt.
Vidk�ndt - ja visst.
Klang Utterquist!
Stig opp och g�r s� h�r.
Hvad Protocollet inneb�r
Justeradt �r. :||:

* * *

Hvad anbelangar W&hellip2;zens stop,
Ren l�gn �r alt ihop;
Han sjelf utklunkat d�r han st�r,
Hvar enda t�r.
S�tkummil sa du, du ditt f�r,
V�l s�mre i dig g�r.
Du plundrar Bacchus �n et �r
Om du f�rm�r.
Vidk�ndt - och sant.
Bror W&hellip2;z, charmant!
En kallsup, klang mon cher!
Ditt Protocoll och ditt besv�r
Justeradt �r. :||:

* * *

Notarien anbefaltes sen
At leda Bacchi m�n
L�ngst fram til R�ttens stora B�l
Och H�gtids pr�l,
Til andra glada g�rom�l,
Til Fr�jas dans och skr�l.
Drick ropar Preses, drick en sk�l
Ur denna B�l:
Hvad �gat r�r,
Hvad s�llhet g�r,
Och hjertat �mt beg�r!
V�rt Protocoll nu ungef�r
Justeradt �r.






Som af Handlingarne, Br�der,
Syns hur intricat
Brodren W&hellip2;z sin fordran st�der
Blott p� prat,
Och nu alldenstund som saken
�r s� delicat,
At man n�pplig funnit maken
Surrogat;
Alt s�
F�r g�
Med alt ihop til Kungs;
Och vivat Bacchi g�rom�l!
Men ach!
Mer Rack
Och Pontac i v�r b�l!
Se h�r et glas med r�gadt m�l.

* * *

S�leds meo voto, mera
Stadgar ej v�r lag;
L�t d� Bacchus f� cedera,
S� g�r jag.
Den som intet har Contanter,
M�, om han �r svag,
Borga fritt p� ur och panter.
Vin i dag!
Men du,
H�r nu,
Din sk�l vid glaset sjungs,
Och vivat Bacchus Vinets Far!
Men k�nn,
Min v�n,
Den Punschen han �r rar;
Se h�r en saft s� varm och klar;
S�leds meo voto, mera
Stadgar ej v�r lag;
L�t d� Bacchus f� cedera,
S� g�r jag.






I n�rvarande Parter,
Som i Concursen �ga r�tt och talan,
Som med dom och lagfarter
Knipt rubb och stubb ur sjelfva k�llarsvalan;
Ingen inv�ndning mer at g�ra,
Qu�stio an? �r nu denna,
At vi prompt, som vi alla b�ra,
Fri v�r Bacchus bek�nna.
Lef v�r Broder,
V�r Bacchus fri,
S� fri som vi!
Hvad s�ger ni?
Oui, oui.
L�tom oss nu vara glada,
I hans varma floder bada,
Hvar med sin flicka,
Hvar i sin ficka
Hafva n�got i.

* * *

I anledning af saken,
S� �r nu bara sjelfva hufvud fr�gan,
Om Herr Preses �r vaken,
Och om han uti dryckjom har f�rm�gan,
At han dommen ej annan m�lar
�n lagstiftaren menar,
Eller om han f�r n�gra B�lar
Sig med Parten f�renar.
Ja! skrek M�rtberg,
Hej fylleri!
Det m� s� bli,
Sl�pp Bacchus fri,
Och h�ll uti.
L�tom oss i nya B�lar
Se hur morgonstjernan str�lar.
Klang Creditorer!
Klang Debitorer!
Klang hvad s�gen J?

* * *

I anledning af lagen,
Och R�ttg�ngs Balkens tjugufemte mening,
B�r ske uprop p� dagen,
J�mt fjorton dagar mellan hvar f�rening.
Paragraphen �r ren och tydlig,
Hur du bl�ddrar och s�ker;
Medlertid m�rk nu huru prydlig
B�len sqvalpar och r�ker.
Ja! skrek W..zen,
N� fan fari
Filuteri
Och Vingleri!
Hur ska det bli?
Huru g�r nu med Crediten?
Strunt, sa Bacchus, i den sk…n;
Den �r i putten,
Strunt hela tutten.
Men hvad s�gen J?

* * *

I anledning af detta
Och meo voto, falli ralli ralla,
Ropa W&hellip2;zen med r�tta,
B�r hit en dugtig kallsup Uddevalla. -
Hvad �r sen ditt petitum Broder,
Vill du ha oss at gr�ta?
Eller vill du i vinets floder
Nu v�r broder f�rl�ta?
Nej! skrek W..zen,
Platt intet, nej;
Det h�nder ej,
Och huru hej! -
Men k�ra s�j
Har ni n�got mer att bjuda?
Klang! jag gapar som en ruda;
Safterna klarna,
�dle Lagfarna,
S�j, hvad s�jen J?

* * *

I anledning af bristen,
S� finna vi v�r Bacchus b�r cedera.
Glaset tomt, Tunnan gisten,
Och ingen droppa fins i B�len mera;
P� ny r�kning v�r Bacchus borgar,
Och vi borga tilbaka,
Ur hans kittlar och ur hans korgar,
B�sta drufvor som smaka.
Rigtigt, Rigtigt!
Och ny Credit,
Och ny Debit;
B�r bara hit,
B�d rum och sprit.
L�t oss v�ga hvad vi kunna
At uphjelpa Bacchi tunna,
T�m alla m�tten
Rent uti botten.
Men hvad s�gen J?

* * *

J n�rvarande Parter,
Som i Concursen �ga r�tt och talan,
Som med dom och lagfarter
Knipt rubb och stubb ur sjelfva k�llarsvalan;
Ingen inv�ndning mer at g�ra,
Qu�stio an? �r nu denna,
At vi prompt, som vi alla b�ra,
Fri v�r Bacchus bek�nna.







Mollberg h�ll flaskan och Bredstr�m satt mitt emot i d�rrn,
Kl�dd i sin randiga hemv�fda r�ck och v�st;
Klacka en toffel, sm� pigorna nicka i hvart h�rn,
Gubben han nicka och gr�la med pryl och l�st.
Utan f�r Bod-d�rrn, min Bror,
P� luckan himmelsbl� och grann,
V�ndes tv� m�lade skor
Emot hvarann;
I en gr� och sprucken sky
St�r en st�fvel stolt och sp�nd,
Underst syns en toffel v�nd,
V�nder �t Bollhus gr�nd.
Mollberg ropa, sk�l mina dufvor ok�nd och k�nd,
Grek, Turkinna, Tatterska och Morjan!
Mot min flaska och mot skinn-f�rkl� kring min l�nd
Astrilds pilar bl�nka som r�dt saffjan.

* * *

Bredstr�m klacklappa en st�fvel och �n han smorde skon,
Karfva sin rulle, sj�ng visor kring hela plan;
D�r bor, sj�ng Bredstr�m, den tjocka Malena bred i ron,
Hon med r�gnkappan och trasiga farbolan,
Hon Malena du vet,
Med Chirandollerna, - Hva ba? -
Breder i gumpen och fet -
Bor hon d�r? - Ja. -
Har hon lika vacker hy? -
Nej nu �r hon ful och gr�,
H�nnes vackra �gon bl�
Kunna ej mer f�rm�;
D�r mitt �fver, h�gt �fver porten, ser du d�?
D�r bo flickor �nda h�gt upp i vind,
I hvar s�ng s� flissa och rasa tv� och tv�,
Under s�ng och kyssar p� mund och kind.

* * *

A-p-pel-bomskan, - N� stamma din hund, s�j rigtigt ut -
Bo, bo, bo, bor hon d�r? - Ja, d�r st�r hon i d�rrn,
Prydd med plumager, bl� krage och gr� Camlotts surtout.
Sk�rtena fl�gta med sniljor i alla h�rn;
Toffeln framskjuter sin tipp,
S� h�g r�d som det r�da lack,
Nedvikt, updragen p� kipp,
Med sn�-hvit klack;
Parasollen gr�n och ny,
Fladdrar stolt i Nymphens hand,
F�rkl�, br�stlapp, flor och band
J�mkar hon litet grand;
Baktil g�ms den ljusbruna luggen ofta ibland
I en gammal urblekter Phaeton,
Fram i fronten glittrar en blomma, d�r en rand
Af sm� perlor framtittar n�gon g�ng.

* * *

F�, f�, f�, f�f�ngt at slippa i k�ket in - � jo,
Klappa p� luckan och hosta och bulta p�;
Katten i spisen han jamar och krafsar med sin klo;
Vist � hon hemma, ja det � hon, posito.
H�r p� Fidella i f�lln,
Hon sk�ller uti canap�n,
Vist � hon hemma Mamselln,
� l�ngesen.
H�r � intet annat r�d,
Bulta p� och namnet s�j,
Sl�pp bror Wingmark in och mej,
S�ta min lilla n�d.
L�t upp d�rren, h�r kommer nu ett herreb�d,
Si min sk�na, h�r � min hand och din;
Agta kjorteln, si hur han fladdrar i hvar v�d;
Sl�ck ut ljuset, nu � min Lotta min.






N�r jag har en pl�t at dricka,
Nota bene godt renskt vin,
Och d�rtil en vacker flicka,
Nota bene som �r min;
�r jag n�jd af hjertans grund,
Nota bene blott en stund.

* * *

Ja v�r tid �r alt f�r h�rlig,
Nota bene litet sv�r,
Ov�n upp� blod beg�rlig,
Och f�rtjensten slagen g�r,
M�ngen tror sig fri och s�ll,
Nota bene bagatell!

* * *

L�t d� alt sin cirkel l�pa,
Men dock Nota bene h�ll;
�lderdomen ej m� st�pa
Om min sk�na till ett troll.
Vin och sk�nhet mig upr�r,
Nota bene tils jag d�r.






Sjung och l�s nu Bacchi b�ner,
Se det v�ta Titelblad,
D�r han tr�star sina s�ner,
Och g�r en bedr�fvad glad.
L�s d� min granne; h�r klockorna g�;
Sjungom d� alla b�d stora och sm�,
Gut�r! Gut�r!

* * *

K�ra Bacchus hjelp min maga,
Gif mig min besk�rda del
L�t en sup mig ej f�rsvaga,
L�t min hjerne ha sitt spel,
G�r mig f�rn�jder til vatten och land,
Tag du min granne nu bok uti hand.
Gut�r! Gut�r!

* * *

Mig fr�n t�rstig granne agta,
Som vil titta i min bok,
L�r mig sjunga tyst och sagta,
Under verldens tunga ok,
L�r mig f�rgl�mma b�d sorger och qval
Och i dig Bacchus blott hafva mit val,
Gut�r! Gut�r!

* * *

Fader Bacchus om s� h�nder,
At ditt barn ej mer f�rm�r,
Men p� gator, torg och gr�nder,
Som en skugga g�r och st�r;
V�rdes du barnet d� sjelf til dig ta,
Och til friskt vatten det leda och dra.
Gut�r! Gut�r!

* * *

L�t mig st�lla s� min vandel,
At jag altid har contant,
Intet tappar p� min handel,
Fast jag dricka skull' bastant,
Intet bli sur�gd och trumpen och tv�r,
Intet, min Bacchus, bli tokug och k�r.
Gut�r! Gut�r!

* * *

Laga at n�r vinet tryter,
Jag ej sticken blir och arg,
Ej mot v�rden mig f�rbryter,
Intet sn�las som en varg,
L�r mig at hedra v�rdinna och v�rd,
Sk�nt jag vor nykter och maten f�rt�rd.
Gut�r! Gut�r!

* * *

Gif mig t�lamod at v�nta,
Tils man slagit f�r mig i,
L�t sen mina �gon pr�nta
Hjertats ro i fylleri.
Granne var lustig och munter och k�r,
Tiden och lyckan f�rgl�mma vi h�r.
Gut�r! Gut�r!

* * *

Sen som jag f�tt alt fullkomna,
Frisk som blomman i sin fr�jd,
S� l�t mig d� sagta somna
V�l otorstig och f�rn�jd,
L�ter oss bedja som Bacchus oss l�rt,
Lefve d� alt hvad som hjertat har k�rt!
Gut�r! Gut�r!






Nej f�f�ngt! hvart jag ser,
Ej minsta Nymph ger �gat ro;
Om ej i grus och ler
En klacklapp af en sko. Fin.
Ej visar mig en t�ck Bergere
Sin fot i spr�nget blyg.
Hvad ser jag? Toffeln ligger d�r
F�rutan �fvertyg. D. C.

* * *

Fast Soln hvart tak f�rgylt,
Vid tusen Foglars morgons�ng,
Syns �nd� ingen skylt
P� minsta Kr�gar-St�ng. Fin.
Ach hade Fredman blott f�rlag,
S�gs h�r i hvart et h�rn
En m�lad kanna med beslag,
Och p� dess lock en �rn. D. C.

* * *

Ja! hvart jag v�nder mig,
Emellan gropar, k�rr och dy,
F�rvillad �r min stig,
Och alla Nympher fly. Fin.
Hvem h�r min s�ng fr�n denna sten,
P� en s� sumpig plan?
Blott Skatan p� den torra gren,
Och Kr�kan d�r i gran. D. C.

* * *

Syns �krens gyldne pr�l
Nedbugnande vid v�drens sus?
H�rs Sk�rdem�nnens skr�l
Bland lior, glas och krus? Fin.
Nej f�f�ngt s�ks en stackad v�lm,
Och ingen Lyra h�rs,
Fast v�gen b�r til Drottningholm,
Dit S�ng-Gudinnan k�rs. D. C.

* * *

Nej vid min klagoton,
Jag Bromsars trumpna mummel h�r;
P� klippan r�mar Kon,
Och Tjuren nedanf�r. Fin.
Vid g�rdsg�rds-grindens brutna led
Sig H�sten stielpt s� matt,
D�r den som nyss s� modig red,
Nu snarkar utan hatt. D. C.

* * *

Hvad sqvalpning i hvart stig!
Tallkottar, stickor, ris och barr!
D�r Ufven grufvar sig
Vid gamla Stammars knarr. Fin.
Ej plockar Herdens trogna hand
�t lilla sin Jeanette,
Ur dessa tufvors sqvalp och sand,
En enda Br�st-Bouquett. D. C.

* * *

S� sitte l�ngre hin
H�r t�rstande, och intet jag!
Gladt hjerta och godt vin
�r lifvets sammandrag. Fin.
Du som fr�n sl�p och gr�l och tv�ng
Til Bacchi Vinpr�ss g�r,
Sjung h�r din r�tta frihets s�ng,
Ditt glas islagit st�r. D. C.






Har du n�got i flaskan qvar?
Hurra, s� l�t oss d� lustiga supa!
Har du n�got i flaskan qvar?
K�ra far!
H�ll d� i glaset f�r en hvar,
H�ll k�ra far; :||:
L�t det d� rinna medan du har.
H�ll k�ra far; :||:
Nog af denna spiritus, f�r v�r torstiga strupa.
Klinga Gubbar glas mot glas,
L�t oss d� lefva medan vi kunna,
L�t oss friskt om kransen dras,
Rida med Bacchus p� tunna.
Sitter du trumpen vankas det stryk;
Aj aj aj aj. :||:
Sitter du blyger, r�nn d� och ryk!
Aj aj aj aj. :||:
Drick i botten som en karl,
V�rden han vill oss det unna.






Du har at fordra af mitt sinne
V�nskap, sad du? - Nej,
Nej v�nner har jag nog h�r inne;
Hit med vin �t mej.
S� rigtigt, h�ll i dig och sv�lj,
Och tumma din egen butelj.
Klunk i botten, och klunka, klunka glas p� glas,
Och prisa din v�rd och ber�m hans Calas.

* * *

Du har at fordra, vill jag minnas,
Svara mig i hast -
Alt hvad uti ditt v�ld kan finnas
Uti l�st och fast.
S� rigtigt &c.

* * *

Du har at fordra ur min tunna,
S�j hvad vill du ha? -
Den sista droppan mig f�runna
Af ditt Mallaga.
S� rigtigt &c.

* * *

Du har at fordra, v�lj det b�sta,
S�j hvad vill du ha? -
Jo natt och dag at hos dig g�sta,
Supa och m� bra.
S� rigtigt &c.

* * *

Du har at fordra hvad dig f�gnar,
S�j hvad �nskar du? -
Jo men, at f� p� dina v�gnar
Sofva hos din Fru.
S� rigtigt &c.

* * *

Du har at fordra, s�j, m� g�ra,
Hvad dig faller in. -
Jo men, om du blott orkar h�ra,
At din Fru blef min.
S� rigtigt &c.

* * *

Du har at fordra, s�j nu �ter,
S�j alt hvad du vet. -
Jo men, du nycklen mig till�ter
F� til din Pulpet.
S� rigtigt &c.

* * *

Du har at fordra, l�t oss dricka,
F�lg du din natur. -
Gut�r! till�t mig ur din ficka,
Ta ditt vackra Ur.
S� rigtigt &c.

* * *

Du har at fordra, s�j nu mera,
Hvad som anst�r dig. -
Jo denna Jackan just, ponera,
B�ttre kl�der mig.
S� rigtigt &c.

* * *

Du har at fordra, dessf�rinnan,
Blir jag ej i fred. -
R�tt sagt, til minne af V�rdinnan,
Tar jag denna Sked.
S� rigtigt &c.

* * *

Du har at fordra, nu uprepa,
Hvad dig f�gna skull. -
Jo men, at jag dig sjelf fick svepa,
Och ta ditt Schatull.
S� rigtigt &c.

* * *

S� vill jag d� med dig clarera,
Utan list och fl�rd.
Din sk�l som V�rd, och d�rtil mera,
En storst�tlig V�rd.
S� rigtigt h�ll i dig och sv�lj &c.






Se god dag min v�n, min fr�nde,
Se Buteljen, menar jag;
Aldrig b�ttre v�n jag k�nde;
Var v�lkommen i v�rt lag.
Gut�r! :||:
Blif hos oss i dag. :||:

* * *

Hur st�r til min v�n med Eder,
Alt f�r gladlynt synes du,
Complimenter bort jag beder,
L�t oss vackert kyssas nu.
Gut�r! :||:
L�t oss kyssas nu. :||:

* * *

Hvarfr�n kommer du min fr�nde,
Ifr�n Mosel eller Rhen?
Fr�n Bordaux ell' verldsens �nde?
Lika godt, du �r ej klen.
Gut�r! :||:
Godt, du �r ej klen. :||:

* * *

L�nge v�ntat har min strupa
Upp� dig min gamla v�n,
Res nu neder hufvudstupa,
Men kom aldrig mer igen.
Gut�r! :||:
Kom ej mer igen. :||:

* * *

N� s� drickom, friska bussar,
Hej courage! h�ll god min;
L�t man halsarna bli slussar,
D�r nu vinet seglar in.
Gut�r! :||:
Vinet seglar in. :||:

* * *

Himmel tack f�r mund och maga,
Men jag orkar intet mer,
Mina krafter de aftaga,
Glaset jag ej mera ser.
Gut�r :||:
Jag ej mera ser. :||:

* * *

Skicka Gubbar efter Pr�sten,
Jag mitt testamente g�r,
Dock jag m�ste dricka resten,
At jag intet t�rstig d�r.
Gut�r! :||:
Intet t�rstig d�r. :||:






Aldrig et ord!
F�r ta mej tusand! B�nkar och Bord
Och Solar och M�nar och Himmel och Jord
Sku darra
Och knarra
F�r mig om min vrede blir spord.
Vet du v�l kar
At ta mej tusand! Turk och Tartar,
Hin H�les Fru Mamma, Beelzebubs Far
Mig n�nsin f�rskr�cker s� l�nge buteljen jag har.
Hin och hans Guffar!
Puffar,
Knuffar,
Skuffar
R�gna de sku i Calas.
V�ggmellan :||:
Om du ej t�mmer ditt glas.

* * *

�pna din trut,
F�r ta mej tusand! sm�ller til slut;
Buteljen f�r skallen s� vettet g�r ut.
L�t rinna,
Besinna,
At Bacchus han t�l intet prut.
Hatten p� sned,
Til h�ger, v�nster, bakfram, m� ske;
Och rocken utaf s� at alla m� se
Hur Bacchus v�r fader oss biktar liksom en Abb�.
Alla i v�sten,
G�sten,
Pr�sten,
Resten,
Sku dricka om i calas.
V�ggmellan :||:
Om du ej t�mmer ditt glas.






M�ster Petrus fr�n det helga h�ga,
Med calott och l�nga raka h�r,
Himlar sig, och f�r et n�digt �ga
Dundrar, och uti et br�de sl�r;
Med sin hvita n�sduk han sig torkar;
Gud vet hur han orkar
Rusta s� med fan.
Pusta vackert k�ra far och hvila,
Satan l�r ej ila
F�r en Bond-Caplan.

* * *

Nej Herr Pehr, den m�dan intet r�ntar,
Se Ert timglas andra g�ngen t�mdt;
K�len st�r p� bordet, supen v�ntar;
Har Ni v�l Ert k�ra �lstop gl�mt?
Torka vackert svetten utaf kragen,
Tr�tt om h�gtids dagen,
Efter gammalt lag, -
Petrus hunnit f�rsta delen bara,
Resten l�t han vara
Til en annan dag.






Fj�riln vingad syns p� Haga,
Mellan dimmors frost och dun,
Sig sitt gr�na skjul tillaga,
Och i blomman, sin paulun;
Minsta kr�k i k�rr och syra,
Nyss af Solens v�rma v�ckt,
Til en ny h�gtidlig yra
Eldas vid Zephirens fl�gt.

* * *

Haga, i ditt sk�te r�jes
Gr�sets brodd och gula plan;
Stolt i dina r�nlar h�jes
Gungande den hvita Svan;
L�ngst ur skogens glesa kamrar
H�ras t�ta �terskall,
�n fr�n den graniten hamrar,
�n fr�n yx i bj�rk och tall.

* * *

Se Brunsvikens sm� Najader
H�ja sina gyldne horn,
Och de frusande cascader
Sprutas �fver Solna torn;
Under skygd af hv�lfda stammar,
P� den v�g man st�dad ser,
F�len yfs och hjulet dammar,
Bonden mildt �t Haga ler.

* * *

Hvad Gudomlig lust at r�na
Innom en s� ljuflig Park,
D� man h�lsad af sin Sk�na,
�gnas af en mild Monark!
Hvarje blick hans �ga skickar,
Lockar tacksamhetens t�r;
R�rd och tjust af dessa blickar,
Sjelf den trumpne gl�dtig g�r.






S� ser jag ut vid stranden, Min Bror, d�r M�laren blandar sin
b�lja,
Gr�t�gd och yr, bekl�md och f�rsagd at icke min Konung f�
f�lja,
F�lja det folk som pryder hans k�l, bland b�tsm�nner kl�nga i
t�gen;
�n vid mitt glas besjunga hans flagg, �n le �t den brusande
v�gen;
�n vid dess lugn, dess squalpning och fl�gt, Monarken til
v�lg�ng och lycka,
Str�nga mitt spel, beundra hans f�rd, och �gat med t�rar
besmycka.
Upp� et skr�f, kullv�ltradt och stjelpt, som bugnar af buller
och slammer,
Skuffad och tr�ngd af gubbar och barn, ges�ller, mamseller,
madamer,
St�r jag p� t� med kikarn i hand, och suckar vid blixt af
canoner,
Ser huru Neptun i glittrande spr�ng framkallar de nakna
Tritoner,
Som ur sitt skum med fladdrande h�r upstiga p� tusende st�llen.
Vatnet s� klart i rinnande sorl f�rsilfrar de m�rkgr�na fj�llen;
Armarna knytas med l�jen och skratt, de stimma, de dansa,
de kriga,
Flyta i ring med rygg emot rygg, och somliga buga och niga.
Andra igen ur blomstrande k�rl ut�sa de vackraste floder,
Bl�sa i horn s� v�ldiga skall, at Roddarne sl�ppa sitt roder;
Tils i ett svalj, helt t�tt vid hvarann' de plumpa och dyka i v�gen,
H�ja sig up och spruta en rymd, som sk�ljer b�d master och
t�gen.
Aeolus syns i ljungande moln, och Flora i blommor p� marken;
Pan str�cker ut sitt gr�nskande hvalf; Diana hon helsar
Monarken;
Valdthornet h�rs vid gastarnes s�ng, som mumla och tumla i
botten,
Sprutande up en vattu-column, af fruktan och b�fvan f�r
skotten.
Holmar och sk�r i ljusbl�a f�lt et Tyrus f�r �gat utbreder,
D�r �n et skepp, �n en b�t, �n en sump framlodar i bugter och
leder.
Foglen i skyn med qvittrande n�bb til l�fs�ng bereder sin tunga;
Ankor och g�ss kring bryggor och skrank p� v�gorna flaxa och
gunga.
Flaggornas fl�gt f�rvillar min syn bland masters o�ndliga skara;
Ryss och Spanjor, Holl�ndare, Grek och �ngelsman skotten
besvara.
Str�nderne prydas med tusende lif, som skimra af f�rgor och
r�nder,
Lika den rand, det brokiga pr�l, d� regnb�gen stormen afv�nder.
Brantaste berg f�rvandlas i f�lt, d�r Fr�ja med hela sin skara
Sitter f�rn�m, bekymrad och tr�tt, men orkar ej tala ell' svara,
Lutar sig fram, betraktar s� �mt den glimmande slupen i f�ren,
D�r med sitt sk�rp hon roddaren ser kringhv�lfva den glittrande
�ren;
Squalpar en dryck af mandel och mj�lk, tils �ndtlig det blixtrar
vid skotten,
D� hon best�rt ser Kungen ombord, och orkar ej dricka i botten.
Alting �r gladt, alt andas s� fritt, och solen i molnena glimmar,
Tils i en blink b�d m�rker och qval f�r�ndra de ljufliga timmar.
Sp�daste Nymph, med kl�de i hand, hon hviftar och niger och
gr�ter,
Fr�gar s� �mt, oskyldigt och godt: n�r kommer v�r Konung
v�l �ter?
Syster och bror i fallvalk och kolt, p� marken de stimma och
kriga,
Kungen han far; de brista i gr�t; F�r�ldrarna bjuda dem tiga.
Modren f�rsagd sitt s�mniga barn uplyfter p� armen och fr�gar:
Ser du v�r Kung? nu reser han bort: Gud vet hvad mitt hjerta s�
pl�gar.
Ser du hans skepp? d�r glimmar hans vakt; d�r bl�ser hans
m�gtiga flagga;
Mins hvad du sett; sof s�tt p� min arm; r�ttnu skal jag b�dda
din vagga;
Tag mig i hand, omfamna mitt br�st. - S� vandrar hon bort
och f�rsvinner;
Vandrar f�rbi en krympling p� bron; hvar �dra med mildhet nu
rinner;
Mild ur sin pung sin endaste sk�rf hon r�cker den usle som
klagar;
Firar en dag s� dyrbar och �m; det hjertat Regenten behagar.
�ter en ann' utarmad och blek han h�jer sig up p� sin krycka,
Svingar sin hatt, ser best�rt up �t skyn, och ropar: Gud gifve
Dig lycka!
Rik och f�rn�m i purpur och glans sitt anlet f�rvandlar en annan,
V�nder sig bort och tr�nger sig fram bland folket, med hatten
f�r pannan,
R�kar sin v�n och helsar best�rt, tils b�da de helsa och stanna,
Taga hvarann' upriktigt i famn, med t�rar sin �nskan besanna.
Somliga g� under yrsel och s�ng, begrunda hvart vimplarna
fl�gta;
�ter en flock p� s�ten vid bron af qualm och bekymmer
f�rsm�gta;
Andra igen, med gn�ggande spann, sig l�ngt utom vagnarna
luta,
Vifta med flor, solfj�drar och l�f, n�r b�tsm�nnen hurra och
skjuta.
H�sten han yfs med fl�gtande man, det gnistrar om f�tter och
l�nder,
N�r vid et d�n af pukornas klang, det flytande Slottet sig v�nder.
SCHR�DERHEIM, nej, jag orkar ej mer den saknad och
l�ngtan afm�la,
Som i v�r stad g�r gladaste bygd s� �ngslig och m�rk som en
h�la.
D�rf�re, Bror, s� g�r jag min v�g dit Gudarna vilja mig f�ra,
Virkar mitt n�t, tar b�ssan i hand, och kastar min lyra - m� g�ra;
Vandrar min v�g l�ngt bort til et torp, at skogens Gudinna
bes�ka:
Stolt af min hand dess altare skal med vildbr�d utsiras och r�ka.
�lskar du mig uti denna min dr�gt? S�j mig, �r jag v�rdig
Diana?
Tycker du om min tr�ja, min hatt, p� denna min blodiga bana?
H�ngslet af taft, guldblandadt och gr�nt, �r f�stadt s� h�rdt som
en sena;
Prydd med en plume p� min kullriga hatt vil jag mandom och
v�llust f�rena.
SCHR�DERHEIM h�r du; h�rde du nu, huru ljuft valdthor� 
nen de klinga?
Hundarne ren i str�ckande lopp i kors emot Hararne springa;
Luften �r sval, i stillhet och lugn, de gr�nskande �ngarne pr�la;
Sk�llorna h�ras p� getter och lamb, och tjurarna fl�mta och vr�la.
Ned i en d�ld et vallhjon med horn hon tutar och boskapen
v�rdar,
Som p� en �ng l�nghalsiga st�, och koxa �t stugor och g�rdar.
D�r skull' du se en Vallkulla t�ck fullmj�lka sin bonade st�fva,
Under det kon med slingrande svans vil bromsar och myggor
f�rqu�fva.
D�r g�r en vagn med dammande hjul, d�r rider en Marjo allena.
Full p� et kl�f en bonde i s�mn vil ingen sin kosa f�rmena.
Men vid en knut en pr�lande skylt f�r �gonen b�rjar at glimma;
D�r ligga lass kullstjelpta i sand, och h�starna st� utan grimma.
Torpet nu syns bland skuggrika tr�n, af aspar och l�nnar och
alar,
Inom hvars h�gn en rinnande b�ck f�rsvinner i vikar och dalar.
Redan jag ser et bord mot en v�gg, d�r torparen sitter med
hatten,
Under en g�k som gal i et ur, t�tt utmed en kruka med vatten;
Bryner en knif p� en skoklack och sk�r en hjulpinne n�tt af en
sticka,
Dricker en g�ng, lyfter hatten och ler, och bjuder mig ocks� at
dricka.
Rummet �r prydt med taflor och spr�k, m�ngf�rgade, r�da och
gula;
Saul med et spjut, Susanna i bad och Absalons skenande mula.
H�r vid en s�ng med tofsar af garn en gungande vagga arbetar,
D�r p� en pall en gumma i bok med glas�gon pekar och letar;
Stafvar en rad p� registret med s�ng, fast tonerna falla sig hesa;
Ber f�r v�r Kung and�ktigt och fromt, och �nskar hans lyckliga
resa.
Full p� en stol med piskan i hand en bonde han gnolar et qu�de;
Nickar s� godt vid Konungens sk�l, ber�mmer sit herliga s�de;
Tittar ibland �t f�nstret och glor, betraktar b�d' stjernor och
m�ne;
Lofvar god vind, sen pekar med hand hvar �bo det ligger i Sk�ne.
H�llkarlen lyss och rensar sin nubb, f�rbannar sit fn�ske och
flinta;
Men med en suck af hjertat til skyn han f�ljer de redliga sinta.
Smackar s� godt, utpustar en r�k, och menar, om Gudarne vaka,
At, med Guds hjelp, til Jul eller s� v�r n�dige Kung �r tilbaka.
�ter en k�rng b�d skrynklig och brun hon vrider en h�rfvel och
nystar;
Gnabbas med en som st�r vid en spis och mj�lken i kittelen
ystar;
Gissar, i �r, som kornet �r rikt och axena frodiga bugna,
At f� sin s�d f�rvandlad i drank, och �nskar at v�drena lugna.
En med en t�ng de gl�dande kol kring fr�sande br�ddarna
makar;
Men b�st hon st�r, hon niger och ber f�r den h�nnes hydda
bevakar;
Klappar mig �mt, ber mig sjunga en sk�l, och n�mner sin Ko� 
nung med sm�rta.
D�rf�r m�rk: under trumpnaste min bor ofta det frommaste
hjerta.
Villig och glad jag sjunger som hon; den sk�len f�rlustar mitt
sinne.
Stolar och sk�p, nystf�tter och bord, alt b�rjar nu dansa h�r
inne.
K�rngar och barn, skjutsb�nder en sv�rm, h�llkarlar, f�rlupna
ges�ller
Taga i ring; men Skytten g�r bort, och knaps uti bergena
sm�ller.
Ren p� min rygg min hare jag b�r, och n�gra sm� vipor i taskan.
ELIS, God natt! jag dricker din sk�l til yttersta droppan i flaskan.
Lindra mitt qual; tag lyran i hand; jag orkar ej mer i min yra;
Lefve v�r Kung, s� �lskad och stor! Farv�l! Se d�r har du min
lyra.

* * *

M�nan t�ndes, dundren ljunga,
Under Vimplars bl�st och pr�l;
Och de m�rka Jullar gunga,
Under Folkets glada skr�l.

Hurra, v�r Konungs sk�l!
Sv�ng hattarna.Hurra!
Hurra!
Hurra! i r�gadt m�l!
V�r Konungs sk�l! :||: