| FRÖGD.............49 | |
| hwar är nu din förre frögd? | Philomena såta lilla, hwar är nu tin förra frögd |
| upblåsen högt, lät frögd äj lida men, | Stäm sorgse in du sånggudinna |
| Dy lätom oß war frögd äj spara, | Stäm sorgse in du sånggudinna |
| i ängla frögd, | Stäm sorgse in du sånggudinna |
| skall jag min frögd mäd jämmer sluta? | Hur länge skall jag fåfängt wörda |
| ock mig erindrat dän ljufwaste frögd, | Daphne min jordiske fägnad och lust |
| bringa er herde dän ypperste frögd. | Skjönste Lysette, en önskelig stund |
| All frögd är börjad worden. | Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690 |
| mäd lust ock frögd gjör wäl förnögd, | Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690 |
| min frögd hon mig förmenar. | Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690 |
| Farwäl all frögd, | Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690 |
| ack at du will mig all min frögd förneka! | Min Daphne skjön, ach at jag äj får njuta |
| hos dig, min wänn, min enda lust ock frögd: | Min Daphne skjön, ach at jag äj får njuta |
| så ligger all min frögd till jorden slage nid | Jag älskar ällskanswärdt så länge jag är rörlig |
| ock all wår frögd, | I lufftens fåglar snäll |
| ock för all frögd en stadig ängslan wällja, | Kårrte låford öfwer de tre wackra systrar |
| Du äst min skatt, min frögd min fägnad | Kårrte låford öfwer de tre wackra systrar |
| min hjärtans frögd. | Kårrte låford öfwer de tre wackra systrar |
| när wansklig frögd mäd ängslan återwänder, | Kårrte låford öfwer de tre wackra systrar |
| skilljer från den frögd jag hos dig niutit, | Tee dig äj så wred, min Elisandra |
| och denna lund med frögd ock lust bekröna, | Wid Wäners strand har himlen sielf plantera |
| Ty, sij! den frögd, som jag hos eder nutit, | Wid Wäners strand har himlen sielf plantera |
| så skall du med frögd förnimma, | Ach min liufwa herderinna |
| Lika lycka, lika frögd | Allerskönsta Elisandra |
| den frögd jag måst förlåta. | Statt up du morgonrodnad klara |
| från all min lust, min frögd och fägnad stor, | Statt up du morgonrodnad klara |
| min frögd och sällhet lämbna. | Statt up du morgonrodnad klara |
| att jag min frögd så snartt förlåta skall. | Statt up du morgonrodnad klara |
| Lät mig nu doch ha den frögd, | O Änglabilld |
| plär af wår frögd och lust | Himmelen synes blid |
| Äfwen så är min frögd, | Himmelen synes blid |
| utan all lust och frögd, | Himmelen synes blid |
| att lefwa ock sträfwa allt effter den frögd, | Är det ditt behag |
| ifrån sin ro, sin frögd och fägnad stor, | Så måste nu Philander wandra |
| som mig min frögd afhänder, | Så måste nu Philander wandra |
| Wår Nordens sol, wår enda lust och frögd, | Så far nu wäl du liufste ort för alla |
| i din mackt står all deß lust och frögd, | Daphne skön, ach! att du kunde skåda |
| ingen frögd påtäncka. | Daphne skön, ach! att du kunde skåda |
| och all frögd till dig hitsändas nid; | Daphne skön, ach! att du kunde skåda |
| All min frögd är i din hand. | Skingra himmel blid min sorgedimma |
| Min sol :/:/:/: skin up med frögd:/: | Min sol:/:/:/: uplys min dag :/: |
| min frögd nu wisar sig. | Min sol:/:/:/: uplys min dag :/: |
| med frögd och stor hugnad till wänast herdinn | Ach, kom, ach kom, ach kom, ach kom min herdarin |
| för min enda lust och frögd, | Aldraskönsta herdarinn |
| så får jag en hierttans frögd | Aldraskönsta herdarinn |
| att min frögd så från mig bortröfwas, | Charitillas gunst sökes. Ach, min siäl, mig qwällier dät ena |
| Lät, Charitilla, mig winna den frögd | Att Charitilla i tanckarne fått |
| städs skattar för frögd, | Skönste Belinde min såtaste siäl |
| Farenwäl min frögd dän enda, | Tänk på mig min lilla flicka |
| FRÖGDAT...........1 | |
| J lilljor, som frögdat mig mång stunder, | Så far nu wäl du liufste ort för alla |
| FRÖGDEKLANG.......1 | |
| mäd frögdeklang på edra lutor slå: | Stäm sorgse in du sånggudinna |
| FRÖGDEN...........1 | |
| ock frögden min så obehagligt kränckja | Kårrte låford öfwer de tre wackra systrar |
| FRÖGDER...........2 | |
| så är ock mäd wår´ tusend frögder, | Stäm sorgse in du sånggudinna |
| Man finner inga frögder, | Sex dagar i hwar wicka |
| FRÖGDESAL.........2 | |
| din frögdesal | Stäm sorgse in du sånggudinna |
| du som din frögdesal, | I lufftens fåglar snäll |
| FRÖGDESOL.........1 | |
| min frögdesol lät skina | Min sol:/:/:/: uplys min dag :/: |
| FUCKT.............1 | |
| hämtar af liljor dän härligste fuckt, | Skjönste Lysette, en önskelig stund |
| FULL..............1 | |
| Lät luften all af Echo warda full | Så far nu wäl du liufste ort för alla |
| FULLKOMLIGHET.....3 | |
| Ty er fullkomlighet färdigt utnämna, | Skjönste Lysette, en önskelig stund |
| där all fullkomlighet har wunnit stadig lägring. | Jag älskar ällskanswärdt så länge jag är rörlig |
| med all dhen fullkomlighet, | Allerskönsta Elisandra |
| FULLÄNDA..........1 | |
| lära hans dagar snart fullända sig. | Att Charitilla i tanckarne fått |
| FYLLER............1 | |
| fyller mäd lust; | I lufftens fåglar snäll |
| FYLLEST...........2 | |
| En gång har solen klar, sin årban fyllest farit | En gång har solen klar, sin årban fyllest farit |
| Men fast jag ej kan fyllest skrifwa | O! aldraskönste dygdgudinne |
| FYRA..............1 | |
| till klockan fyra slår, | Sex dagar i hwar wicka |
| FÄGNA.............2 | |
| skall sig fägna åt dän stund; | Morgonrådnad du som lyser |
| skall jag äj fägna få | I ögon twå |
| FÄGNAD............14 | |
| fägnad, trefnad, ljufsta ro; | Morgonrådnad du som lyser |
| din fägnad äj så platt sin ända gått, | Stäm sorgse in du sånggudinna |
| Daphne min jordiske fägnad ock lust, | Daphne min jordiske fägnad och lust |
| at där, mäd tusendfallt fägnad förnögder, | Skjönste Lysette, en önskelig stund |
| hur� all min fägnad är uti er hand. | Skjönste Lysette, en önskelig stund |
| sin fägnad ter. | Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690 |
| samt fägnad all af Echos skall; | Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690 |
| mäd all fägnad stundelig | Aldraskjönste ros och lilja |
| som om min fägnad all will ouphörligt råda! | Jag älskar ällskanswärdt så länge jag är rörlig |
| Ock will min fägnad all inunder fötter tråda. | Jag älskar ällskanswärdt så länge jag är rörlig |
| Du äst min skatt, min frögd min fägnad | Kårrte låford öfwer de tre wackra systrar |
| från all min lust, min frögd och fägnad stor, | Statt up du morgonrodnad klara |
| ifrån sin ro, sin frögd och fägnad stor, | Så måste nu Philander wandra |
| att han äj får den fägnad niuta, | Så måste nu Philander wandra |
| FÄGNADEN..........2 | |
| ty jag förmår äj dän fägnaden winna, | Daphne min jordiske fägnad och lust |
| Ach, at jag kunde dän fägnaden winna, | Skjönste Lysette, en önskelig stund |
| FÄGNAR............3 | |
| då fägnar sig här jorden. | Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690 |
| jag prisar dig, som fägnar mig. | Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690 |
| för dät du mig nu fägnar, | Min sol:/:/:/: uplys min dag :/: |
| FÄGNAT............1 | |
| Sidst, skåda Damon här dän fägnat, | Stäm sorgse in du sånggudinna |
| FÄGRE.............1 | |
| fägre glimma, | Morgonrådnad du som lyser |
| FÄGRING...........10 | |
| Lät dock din fromhet förmera dän fägring, | Daphne min jordiske fägnad och lust |
| mig ock påminner at wörda dän fägring, | Skjönste Lysette, en önskelig stund |
| wid all sin fägring ock sargande skått, | Skjönste Lysette, en önskelig stund |
| måst� för er fägring i häpenhet gå. | Skjönste Lysette, en önskelig stund |
| prydde stå mäd ljuflig fägring, | Aldraskjönste ros och lilja |
| hwars fägring tagit in, | I ögon twå |
| Af din fägring är jag wunnen, | Ach min liufwa herderinna |
| kinder, I, hwars fägring prålar, | Ach min liufwa herderinna |
| hos fägring när? | Så måste nu Philander wandra |
| wid himla fägring låda | Daphne skön, ach! att du kunde skåda |
