FÖGA..............4
när du för Venus till föga måst falla.	Storan en toker
flickors gunst föga du månde då wörda,	Storan en toker
Skull än du min wänskap föga skiöta,	Daphne skön, ach! att du kunde skåda
liksom du föga	Skönste Belinde min såtaste siäl
FÖLJA.............1
ock mig så länge mäd plågorna följa,	Skönste Melette är dät dit behag
FÖLLJA............2
och så föllja ditt begiär,	Tee dig äj så wred, min Elisandra
äj åt dig min ädla frihet föllja,	Skingra himmel blid min sorgedimma
FÖLLJANDE.........1
En herde söker, att med fölljande	Jag måste nu min wackra Elisandra
FÖR...............82
dock för din skull jag tåligt lider,	Hur länge skall jag fåfängt wörda
Se jag mit offer för dig will frambära,	Daphne min jordiske fägnad och lust
ock för din´ fötter här läggia dät ner;	Daphne min jordiske fägnad och lust
ock för din skjönhet framställa dän tro,	Daphne min jordiske fägnad och lust
Lufftens små fåglar de skola för dig	Daphne min jordiske fägnad och lust
som för din skjönhet sin trohet framter.	Daphne min jordiske fägnad och lust
wördar er lunden för nymphernes cron.	Skjönste Lysette, en önskelig stund
ock er beskyddar för glömskornes natt.	Skjönste Lysette, en önskelig stund
måst� för er fägring i häpenhet gå.	Skjönste Lysette, en önskelig stund
at hon er wördar för sin princessinna,	Skjönste Lysette, en önskelig stund
at för så ljufwe ord, samt dän befallning wäja,	En gång har solen klar, sin årban fyllest farit
dän wördnad, som jag för er fägringsstrålar bär	En gång har solen klar, sin årban fyllest farit
flycktig, iland, allt för fort:	Castalinn, min wackra syster. Slute dickt till dänne bokens ägarinna dän wackra Castalinne, stäld af en herde i Norden.
wisar för er fägrings strål.	Castalinn, min wackra syster. Slute dickt till dänne bokens ägarinna dän wackra Castalinne, stäld af en herde i Norden.
för min wackra Castalinn.	Castalinn, min wackra syster. Slute dickt till dänne bokens ägarinna dän wackra Castalinne, stäld af en herde i Norden.
jag ber, at J för nymphen skjön	Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690
in för min Nympha ilen,	Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690
jag för den skull mit hjärta qwider,	Aldraskjönste ros och lilja
Echo för min öron förer	Aldraskjönste ros och lilja
För din skull allt mit hjärta	Aldraskjönste ros och lilja
måst man dock för däs hete strålar wika;	Min Daphne skjön, ach at jag äj får njuta
så måst jag för din hårdhet undanfika,	Min Daphne skjön, ach at jag äj får njuta
som jag för din skull bär uti min hjärtesal,	Jag älskar ällskanswärdt så länge jag är rörlig
säj för min Daphne dän nymphen skjön,	I lufftens fåglar snäll
se dock min skjönste jag för dig nid,	I lufftens fåglar snäll
ock för all frögd en stadig ängslan wällja,	Kårrte låford öfwer de tre wackra systrar
håller för gillt,	Storan en toker
när du för Venus till föga måst falla.	Storan en toker
mot mig allt för hård och twär.	Tee dig äj så wred, min Elisandra
för all dhen trohet stor,	Ach, skönste herdarinn
som nu träder för din thron.	Ach min liufwa herderinna
till att wörda dig för allt,	Ach min liufwa herderinna
du äst den för alla andra,	Allerskönsta Elisandra
lät nu min klagan för ehr gälla	Statt up du morgonrodnad klara
för wännen min den såta.	Statt up du morgonrodnad klara
att hierttat mitt för din skull stundlig dör,	Statt up du morgonrodnad klara
dett måste jag för din skull lida.	Statt up du morgonrodnad klara
ja för din skull	Statt up du morgonrodnad klara
för andra all, som jordekontzen bär;	Statt up du morgonrodnad klara
då har jag trädt fram för din skönhetz thron,	Statt up du morgonrodnad klara
Så lätt min bön nu för dig gälla,	Statt up du morgonrodnad klara
för dig till fota bögder,	Statt up du morgonrodnad klara
skönhet din mig för i kärleks snara:	O Änglabilld
wika för solen bort	Himmelen synes blid
most han för natten doch wika;	Himmelen synes blid
undan för dagzliuset fika	Himmelen synes blid
för mig så oständig wanckar,	Himmelen synes blid
för dig min ängslan beklagar?	Himmelen synes blid
och för dig stundelig qwida?	Himmelen synes blid
ock för dig till fota lagt:	Skiönst Melette är det rätt
hur jag dig ällskat och wördat för alla,	Skönste Melette är dät dit behag
som dig för alla i wärlden har kjär.	Skönste Melette är dät dit behag
skjönt du wäl wet hwad för band, som jag burit	Skönste Melette är dät dit behag
Så far nu wäl du liufste ort för alla,	Så far nu wäl du liufste ort för alla
Lät då min ord för hennes öron klinga,	Så far nu wäl du liufste ort för alla
som jag för min skönste wän	Daphne skön, ach! att du kunde skåda
och dig fram för andra all	Daphne skön, ach! att du kunde skåda
skall jag dig doch ha för alla kär.	Daphne skön, ach! att du kunde skåda
måste för din hårdhet undanrymma,	Skingra himmel blid min sorgedimma
Hwad för stort beswär jag måste lida,	Skingra himmel blid min sorgedimma
för min Elisandra kär,	Skingra himmel blid min sorgedimma
för dät du mig nu fägnar,	Min sol:/:/:/: uplys min dag :/:
som allt för min skull lider,	Ach, kom, ach kom, ach kom, ach kom min herdarin
för sådan ädell gåfwa,	Ach, kom, ach kom, ach kom, ach kom min herdarin
för den sköna Elisandras skull,	Jag måste nu min wackra Elisandra
Jag har wäl dig för allt mitt nöje skattat	Jag måste nu min wackra Elisandra
för min enda lust och frögd,	Aldraskönsta herdarinn
för dig, som mig lifwet gier.	Aldraskönsta herdarinn
då lär du sörja för det du nu gläds,	Charitillas gunst sökes. Ach, min siäl, mig qwällier dät ena
som wij knute för en tid,	Castalinne öfwergifes med ett ändteligit farwäl. Du skall weta, Castalinne
tyckt om dig för mycket wäl	Castalinne öfwergifes med ett ändteligit farwäl. Du skall weta, Castalinne
för det jag opwachtat en gång eller twå,	Afsked ifrån Lysette. Lysette, lät blifwa, att tänckia om mig
fram för all� andre man älska bör den.	Att Charitilla i tanckarne fått
himmelen skydde mig för en slik nöd;	Att Charitilla i tanckarne fått
för himlens wrede och onåde frij,	Skönste Belinde min såtaste siäl
städs skattar för frögd,	Skönste Belinde min såtaste siäl
du prydnad för allt qwinnokön,	O! aldraskönste dygdgudinne
ja Pallas för dig wika må;	O! aldraskönste dygdgudinne
och Do(r)is för dig wördnad bär.	O! aldraskönste dygdgudinne
att du går dem fort wida för,	O! aldraskönste dygdgudinne
men nu framträder för din thron,	O! aldraskönste dygdgudinne
som jag daglig för tig drar	Tänk på mig min lilla flicka
FÖRA..............4
Jag will mot himlens mackt äj föra strid och örlig,	Jag älskar ällskanswärdt så länge jag är rörlig
ehr hugnad skall jag föra mig till minnes,	Wid Wäners strand har himlen sielf plantera
Lät Hemelon då föra sig till minnes,	Så far nu wäl du liufste ort för alla
När du, min wän, will föra dig till minnes,	Jag måste nu min wackra Elisandra