| NÄRMAST...........1 | |
| närmast din skjönhet, min herdarinn� blid. | Daphne min jordiske fägnad och lust |
| N�R..............1 | |
| nä�r du will gifwa en flicka din siäl, | Storan en toker |
| NÅ................2 | |
| ingen dig derföre yncka nå lär, | Storan en toker |
| sin wärckan skulle nå af lyckan sig wäl länckia; | Då Chloris engång saknades.Jag mente himlens gunst sku mig beständig blifwa |
| NÅD...............1 | |
| Förären mig dock dän nåd at heta få den träl, | Jag älskar ällskanswärdt så länge jag är rörlig |
| NÅDE..............3 | |
| hugnas af din nåde blid, | Ach min liufwa herderinna |
| af din nåde wisa sig, | Ach min liufwa herderinna |
| blänckande, skinand� af nåde, | Himmelen synes blid |
| NÅGON.............9 | |
| hur någon djäfwel sig dän frihet taga på | En gång har solen klar, sin årban fyllest farit |
| dän last jag aldrig tror, at någon af mig spör. | En gång har solen klar, sin årban fyllest farit |
| Dock må äj någon tok | Sex dagar i hwar wicka |
| lät äj någon hårdhet skillja | Ach min liufwa herderinna |
| om någon finns, som liknas kan wid mig | Statt up du morgonrodnad klara |
| ock aldrig njuta någon glädjedag, | Skönste Melette är dät dit behag |
| alldrig jag sofwa kan någon blund, leta | Charitillas gunst sökes. Ach, min siäl, mig qwällier dät ena |
| än som någon tid du warit, | Castalinne öfwergifes med ett ändteligit farwäl. Du skall weta, Castalinne |
| ej någon mer slik skönhet bär; | O! aldraskönste dygdgudinne |
| NÅGONTING.........1 | |
| äj finnes någonting, | Himmelen synes blid |
| NÅGOT.............3 | |
| Ja, som dän alldrig har mer öfrigt något hopp | Jag älskar ällskanswärdt så länge jag är rörlig |
| något slut, förrän jag far | Aldraskönsta herdarinn |
| och låt mig utan något hinder, | O! aldraskönste dygdgudinne |
| NÅN...............6 | |
| Ditt hjärta äj nån ewig ängslan fått: | Stäm sorgse in du sånggudinna |
| Lät äj nån hårdhet dän trefnad förtaga, | Skjönste Lysette, en önskelig stund |
| wisa nån gråt | Storan en toker |
| som nån tunga nämpna wet. | Allerskönsta Elisandra |
| därtill du dock äj nån orsak kan finna; | Skönste Melette är dät dit behag |
| nån ära wor wärd | Skönste Belinde min såtaste siäl |
| NÅNSIN............2 | |
| O jag måste dhet, fast jag äj nånsin ämbna | Jag måste nu min wackra Elisandra |
| än jag nånsin åter tar | Aldraskönsta herdarinn |
| NÖD...............8 | |
| ock jag skull utstådt all nöd ock beswär. | Skönste Melette är dät dit behag |
| som pinar, som plågar, som bringar mig nöd, | Ach, kom, ach kom, ach kom, ach kom min herdarin |
| som bringar mig nöd, | Ach, kom, ach kom, ach kom, ach kom min herdarin |
| ja nöd och yncklig död. | Ach, kom, ach kom, ach kom, ach kom min herdarin |
| Trohet uti lust och nöd, | Aldraskönsta herdarinn |
| att jag snart ur denna nöd | Aldraskönsta herdarinn |
| kan du lee åt min stora nöd, | Charitillas gunst sökes. Ach, min siäl, mig qwällier dät ena |
| himmelen skydde mig för en slik nöd; | Att Charitilla i tanckarne fått |
| NÖDEN.............3 | |
| skönt du Melette mäd hårdaste nöden, | Skönste Melette är dät dit behag |
| hielp mig uhr denna nöden, | Ach, kom, ach kom, ach kom, ach kom min herdarin |
| finge jag man uthi nöden, | Tänk på mig min lilla flicka |
| NÖGD..............3 | |
| då jag som bäst är nögd | Himmelen synes blid |
| ästu nögd, att jag blifwer död? | Charitillas gunst sökes. Ach, min siäl, mig qwällier dät ena |
| som giör honom nögd, | Skönste Belinde min såtaste siäl |
| NÖGDER............1 | |
| såsom den där äj blir nögder, | Skiönst Melette är det rätt |
| NÖJA..............1 | |
| Will du dig äj låta nöja | Philomena såta lilla, hwar är nu tin förra frögd |
| NÖJE..............21 | |
| Höj däss sinn� mäd högste nöje, | Morgonrådnad du som lyser |
| kan du mäd nöje finna | Stäm sorgse in du sånggudinna |
| Diana feck häraf stort nöje | Stäm sorgse in du sånggudinna |
| uthi all önskeeligt nöje ock trefnad, | Daphne min jordiske fägnad och lust |
| herdar i Norden mäd nöje framwisa, | Skjönste Lysette, en önskelig stund |
| aldrig förliknas kan emot dät nöje, | Skjönste Lysette, en önskelig stund |
| at I mäd nöje dät måtte förnimma, | Skjönste Lysette, en önskelig stund |
| där hon i sitt nöje finner, | Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690 |
| Hos glimmand gull� kann jag äj nöje finna, | Kårrte låford öfwer de tre wackra systrar |
| fast än han kunde sitt nöje så finna: | Storan en toker |
| åskådat med ett trefallt nöje, | Statt up du morgonrodnad klara |
| som löje och nöje hos Phillis mig gier, | Är det ditt behag |
| ock till dit nöje har låtit mig kalla, | Skönste Melette är dät dit behag |
| jag är den, som intet nöje har, | Daphne skön, ach! att du kunde skåda |
| Jag har wäl dig för allt mitt nöje skattat | Jag måste nu min wackra Elisandra |
| Doch om hon nöje har där hon sig up befinner | Då Chloris engång saknades.Jag mente himlens gunst sku mig beständig blifwa |
| med ett godt nöje sku� himmelen dig, kröna, | Charitillas gunst sökes. Ach, min siäl, mig qwällier dät ena |
| endaste nöje han finner hos dig, | Skönste Belinde min såtaste siäl |
| Tro fritt, Belinde, du nöje då fått. | Skönste Belinde min såtaste siäl |
| Se doch hwad nöje, som där kommer af. | Skönste Belinde min såtaste siäl |
| som med mitt nöje hinna dijt, | O! aldraskönste dygdgudinne |
| NÖJET.............4 | |
| at nöjet mitt | Stäm sorgse in du sånggudinna |
| Nöjet han finner wäl; men dät är ringa; | Storan en toker |
| giör mig till nöjet bögd. | Min sol:/:/:/: uplys min dag :/: |
| mot nöjet mitt, som jag så ällskat har; | Jag måste nu min wackra Elisandra |
| NÖJSAMT...........1 | |
| ty då kann jag nöjsamt sen, | Aldraskönsta herdarinn |
| NÖT...............1 | |
| som jag städes af dig nöt, | Skiönst Melette är det rätt |
| O.................17 | |
| O näcktergal nu rör din tunga | Stäm sorgse in du sånggudinna |
| O sorgbemängde stunder! | Stäm sorgse in du sånggudinna |
| O Echo säll du skall nu swara | Stäm sorgse in du sånggudinna |
| O mer än ljufwe ord! O ängelsöte stämma! | En gång har solen klar, sin årban fyllest farit |
| O mer än ljufwe ord! O ängelsöte stämma! | En gång har solen klar, sin årban fyllest farit |
| O rosenröde mun! som mäd sin store krafft | En gång har solen klar, sin årban fyllest farit |
| O sommartid, som wärlden wid | Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690 |
| O sorgedar, | I ögon twå |
| Kom snart igien, O himbla dråning sköna, | Wid Wäners strand har himlen sielf plantera |
| O Änglabilld, du skönsta i Norden, | O Änglabilld |
| Celis milld, O! himlaliufwa siäl, | O Änglabilld |
| O stränga lag! | Så måste nu Philander wandra |
| O Echo säll, tig då äj still äll� tysna, | Så far nu wäl du liufste ort för alla |
| O jag måste dhet, fast jag äj nånsin ämbna | Jag måste nu min wackra Elisandra |
| O! att du wille | Att Charitilla i tanckarne fått |
| O! aldraskönste dygdgudinne, | O! aldraskönste dygdgudinne |
| O du wår andre himmels sol; | O! aldraskönste dygdgudinne |
| OBEHAGLIGT........1 | |
| ock frögden min så obehagligt kränckja | Kårrte låford öfwer de tre wackra systrar |
| OBEWEKLIG.........1 | |
| som obeweklig är; | Daphne skön, ach! att du kunde skåda |
| OBEWEKLIGT........2 | |
| att mäd ett obewekligt sinna | Hur länge skall jag fåfängt wörda |
| och med obewekligt sinn | Daphne skön, ach! att du kunde skåda |
| OBLID.............5 | |
| Ty när Phillis är oblid | Aldraskjönste ros och lilja |
| Ack oblid hand! | Min Daphne skjön, ach at jag äj får njuta |
| ty du mot mig oblid war: | Tee dig äj så wred, min Elisandra |
| Ach oblid hand! | Jag måste nu min wackra Elisandra |
| att jag är dig så oblid | Castalinne öfwergifes med ett ändteligit farwäl. Du skall weta, Castalinne |
