BORG..............3
hos mig sin fasta borg.	Ach, skönste herdarinn
min roo är stängd inom all ängslans borg:	Statt up du morgonrodnad klara
att fast stormen rör min borg,	Daphne skön, ach! att du kunde skåda
BORRT.............1
som borrt från mig gå,	I ögon twå
BORT..............5
bort sorgedar.	Kårrte låford öfwer de tre wackra systrar
wika för solen bort	Himmelen synes blid
Jag fahr nu bort från hela Nordens prydnad,	Så far nu wäl du liufste ort för alla
som bort tar min glädieskatt.	Skingra himmel blid min sorgedimma
har sig förfogat bort ifrån sin såta wänn,	Då Chloris engång saknades.Jag mente himlens gunst sku mig beständig blifwa
BORTDRIFWIT.......1
Du har ju bortdrifwit min jämmer från mig,	Min sol:/:/:/: uplys min dag :/:
BORTRÖFWAS........1
att min frögd så från mig bortröfwas,	Charitillas gunst sökes. Ach, min siäl, mig qwällier dät ena
BORTWANDRA........1
Ty si! Jag måste nu bortwandra	Statt up du morgonrodnad klara
BOT...............2
själf himlen gifwit har min ängslan bot.	Stäm sorgse in du sånggudinna
dät är min siukdoms bot.	Sex dagar i hwar wicka
BRACHT............3
mitt hiärtta har i liufwa bojor bracht.	Statt up du morgonrodnad klara
den mig bracht att ällska sig,	Aldraskönsta herdarinn
de hafwa mången bracht till döda,	O! aldraskönste dygdgudinne
BRACKT............6
och er mit hjärta till lydnad har brackt.	Skjönste Lysette, en önskelig stund
dän, som mig brackt at ällska sig,	Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690
ock mig brackt i suck ock pust.	Aldraskjönste ros och lilja
din hårde själ har dät till jorden brackt.	Min Daphne skjön, ach at jag äj får njuta
har brackt min själ, at sökja stadig lägring	Min Daphne skjön, ach at jag äj får njuta
ock som du har min själ brackt till din lydnad,	Min Daphne skjön, ach at jag äj får njuta
BRAND.............3
ju mehr mitt hiärtta tändes af den brand,	Statt up du morgonrodnad klara
du som med din skönhetz brand,	Skingra himmel blid min sorgedimma
ty kärlek är en hiärttetärand brand:	Jag måste nu min wackra Elisandra
BRANTTA...........1
J brantta berg, som himlen hota	Statt up du morgonrodnad klara
BRINGA............6
bringa dän ängslan ock daglige smärta,	Daphne min jordiske fägnad och lust
bringa er herde dän ypperste frögd.	Skjönste Lysette, en önskelig stund
och i swarta mullen bringa;	Aldraskjönste ros och lilja
[�] nu bringa [...] tröst	Aldraskjönste ros och lilja
skulle mig fängsla och bringa oro.	Skönste Melette är dät dit behag
att som Philander fått bringa dertill,	Skönste Belinde min såtaste siäl
BRINGAD...........1
bringad är i kjärleks qwal,	Tänk på mig min lilla flicka
BRINGAR...........7
som mig bringar hjärtans qwal.	Aldraskjönste ros och lilja
och mig bringar suck och klag.	Tee dig äj så wred, min Elisandra
Mig tyckes olyckan och bringar stort men,	Min sol:/:/:/: uplys min dag :/:
och bringar stort men,	Min sol:/:/:/: uplys min dag :/:
Olyckan mig bringar min mörckaste qwäll,	Min sol:/:/:/: uplys min dag :/:
som pinar, som plågar, som bringar mig nöd,	Ach, kom, ach kom, ach kom, ach kom min herdarin
som bringar mig nöd,	Ach, kom, ach kom, ach kom, ach kom min herdarin
BRINNA............1
ren kärlek städs brinna,	Att Charitilla i tanckarne fått
BRINNER...........2
hur jag af kjärlek brinner.	Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690
som af så trogen kärlek brinner,	Statt up du morgonrodnad klara
BRISTA............1
ock lät äj länger i plågor mig brista,	Skönste Melette är dät dit behag
BROR..............1
godt åhr, min bror, godt åhr,	Sex dagar i hwar wicka
BRUKAR............1
Ty, jag brukar ingen flärd	Aldraskönsta herdarinn
BRUTIT............1
Elisandra, säj, om jag har brutit	Tee dig äj så wred, min Elisandra
BRYTA.............1
dig till tienst snart bryta af.	Aldraskönsta herdarinn
BRÄNNER...........2
dän kärleks flamm som mig mitt hjärta bränner	Min Daphne skjön, ach at jag äj får njuta
som bränner med en tärand låga,	Statt up du morgonrodnad klara
BRÖST.............3
uti ett bröst, där fromhet borde lysa	Min Daphne skjön, ach at jag äj får njuta
insöfder wid deß bröst,	Sex dagar i hwar wicka
tryck mig nu hårdt intill dit bröst.	O! aldraskönste dygdgudinne
BRÖSTET...........5
som jag uti bröstet bär.	Aldraskjönste ros och lilja
hiärtta i bröstet, sitt han icke bär,	Storan en toker
hiärttat i bröstet förswagar?	Himmelen synes blid
wid den flamm som han i bröstet har,	Daphne skön, ach! att du kunde skåda
som mig förr i bröstet låg,	Castalinne öfwergifes med ett ändteligit farwäl. Du skall weta, Castalinne
BUNDEN............4
lef äj i ängslan bunden.	Stäm sorgse in du sånggudinna
rörer sin tunga, som warit hel bunden	Daphne min jordiske fägnad och lust
mäd ängslans kjed är bunden;	Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690
all liuflighet är där tillhopa bunden	Wid Wäners strand har himlen sielf plantera
BUNNEN............1
och i liufwa kedior bunnen,	Ach min liufwa herderinna
BUNNIT............1
uthi band och bojor bunnit,	Allerskönsta Elisandra
BUR...............1
i skog ock bur	Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690
BURIT.............6
at aldrig lunden slik skönhet än burit,	Skjönste Lysette, en önskelig stund
Jag har dig i hiärttat burit	Allerskönsta Elisandra
skjönt du wäl wet hwad för band, som jag burit	Skönste Melette är dät dit behag
och wid all den skiönhet som du burit,	Daphne skön, ach! att du kunde skåda
och wid all den wördnad som han burit	Daphne skön, ach! att du kunde skåda
den kärleks eld, som jag i hierttat burit,	Jag måste nu min wackra Elisandra
BYGD..............2
En härlig bygd, en skiön ock prächtig wåning,	Wid Wäners strand har himlen sielf plantera
min tanckar som anckar därpå hafwa bygd	Är det ditt behag
BYGDT.............1
själen er bygdt till all dygdeskatts wåning,	Skjönste Lysette, en önskelig stund
BÄCK..............1
fiskar i flod ock bäck,	I lufftens fåglar snäll
BÄGGE.............2
har oß bägge giordt förnögd.	Allerskönsta Elisandra
Ingen skall oss bägge skilja	Tänk på mig min lilla flicka
BÄR...............18
hwad Amalthea i sitt skjöte bär	Stäm sorgse in du sånggudinna
af all dän plickt, som jag er fägrings förmånn bär;	En gång har solen klar, sin årban fyllest farit
dän wördnad, som jag för er fägringsstrålar bär	En gång har solen klar, sin årban fyllest farit
J djur, som dänne dalen bär,	Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690
som jag uti bröstet bär.	Aldraskjönste ros och lilja
dy bär jag ock din billd uthi min själ.	Min Daphne skjön, ach at jag äj får njuta
som jag för din skull bär uti min hjärtesal,	Jag älskar ällskanswärdt så länge jag är rörlig
hiärtta i bröstet, sitt han icke bär,	Storan en toker
den du på jorden bär:	Ach, skönste herdarinn
för andra all, som jordekontzen bär;	Statt up du morgonrodnad klara
som du bär och i ditt skiöte tillrar,	O Änglabilld
som jag i hierttat bär;	Daphne skön, ach! att du kunde skåda
med den tro, som jag i hiärttat bär,	Daphne skön, ach! att du kunde skåda
som jag i mitt hiärtta bär,	Skingra himmel blid min sorgedimma
ty jag bär dig i mitt minn�,	Aldraskönsta herdarinn
den som till dig bär	Att Charitilla i tanckarne fått
och Do(r)is för dig wördnad bär.	O! aldraskönste dygdgudinne
ej någon mer slik skönhet bär;	O! aldraskönste dygdgudinne
BÄRA..............2
lät mig in i grafwen bära	Skiönst Melette är det rätt
bära nampn utaf din slaf;	Aldraskönsta herdarinn