| |
|
TEE...............2
|
| Tee dig äj så wred, min Elisandra, | Tee dig äj så wred, min Elisandra |
| Will du ej tee dig emot mig blid, sköna, | Charitillas gunst sökes. Ach, min siäl, mig qwällier dät ena |
| |
|
TEER..............1
|
| hwad kan dig båta, att du dig teer wreden, | Charitillas gunst sökes. Ach, min siäl, mig qwällier dät ena |
| |
|
TER...............4
|
| ock af mig himlen dän lyckan äj ter | Daphne min jordiske fägnad och lust |
| sin fägnad ter. | Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690 |
| män, ängel skjön, den du äj ter dig mot mig blid, | Jag älskar ällskanswärdt så länge jag är rörlig |
| doch om du äj ter dig from, | O Änglabilld |
| |
|
THETIS............1
|
| i Thetis famn, ock stundlig sacktna af, | Stäm sorgse in du sånggudinna |
| |
|
THON..............1
|
| stämma in mäd ljufste thon. | Morgonrådnad du som lyser |
| |
|
THRON.............7
|
| Himlen har satt er på skjönhetens thron, | Skjönste Lysette, en önskelig stund |
| inför er skjönhetz thron, ljufste herdinna, | Skjönste Lysette, en önskelig stund |
| som nu träder för din thron. | Ach min liufwa herderinna |
| mig från deß thron med ängslan skillja, | Statt up du morgonrodnad klara |
| då har jag trädt fram för din skönhetz thron, | Statt up du morgonrodnad klara |
| fram till din thron, att där utplåna den | Statt up du morgonrodnad klara |
| men nu framträder för din thron, | O! aldraskönste dygdgudinne |
| |
|
THRONEN...........1
|
| jag flyr nu till thronen din, | Aldraskönsta herdarinn |
| |
|
TID...............8
|
| som här wid Helicon zira wår tid: | Skjönste Lysette, en önskelig stund |
| illa du söker din tid då anläggia, | Storan en toker |
| innan du ända får din lefnadz tid. | Skönste Melette är dät dit behag |
| Så skall jag i all min tid | Aldraskönsta herdarinn |
| i medler tid med flit, jag henne önskar roo. | Då Chloris engång saknades.Jag mente himlens gunst sku mig beständig blifwa |
| som wij knute för en tid, | Castalinne öfwergifes med ett ändteligit farwäl. Du skall weta, Castalinne |
| än som någon tid du warit, | Castalinne öfwergifes med ett ändteligit farwäl. Du skall weta, Castalinne |
| att jag har en tid så långer | Castalinne öfwergifes med ett ändteligit farwäl. Du skall weta, Castalinne |
| |
|
TIDEN.............2
|
| må liknas wid dän tiden | Stäm sorgse in du sånggudinna |
| och tiden är ej kort tills hon lär komm� igen. | Då Chloris engång saknades.Jag mente himlens gunst sku mig beständig blifwa |
| |
|
TIDERS............2
|
| du tiders fagre dråning, | Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690 |
| wår tiders princessinn, | I lufftens fåglar snäll |
| |
|
TIDFÖRDRIF........1
|
| och ett liufligt tidfördrif, | Aldraskönsta herdarinn |
| |
|
TIDT..............1
|
| hur tidt jag låg | Statt up du morgonrodnad klara |
| |
|
TIENST............4
|
| att han får wisa sig till tienst redbogen; | Storan en toker |
| att i din tienst min dagar sluta, | Statt up du morgonrodnad klara |
| dig till tienst redebogen | Daphne skön, ach! att du kunde skåda |
| dig till tienst snart bryta af. | Aldraskönsta herdarinn |
| |
|
TIG...............9
|
| som will hjärtat till tig böja, | Philomena såta lilla, hwar är nu tin förra frögd |
| lät min bön beweka tig, | Aldraskjönste ros och lilja |
| lät min bön beweka tig; | Aldraskjönste ros och lilja |
| O Echo säll, tig då äj still äll� tysna, | Så far nu wäl du liufste ort för alla |
| kärlek starck jag drager till tig, | Charitillas gunst sökes. Ach, min siäl, mig qwällier dät ena |
| lär lända (?) på skittet (?) tig sielf till beswär. | Afsked ifrån Lysette. Lysette, lät blifwa, att tänckia om mig |
| till faveur tig will jag skicka, | Tänk på mig min lilla flicka |
| hjärtat mitt att tjäna tig: | Tänk på mig min lilla flicka |
| som jag daglig för tig drar | Tänk på mig min lilla flicka |
| |
|
TIGA..............1
|
| som lif och kändslo tiga, | Statt up du morgonrodnad klara |
| |
|
TIL...............1
|
| Bör du lell intet mig fängsla til lifwet, | Skönste Melette är dät dit behag |
| |
|
TILL..............105
|
| Hörer till J sånggudinner, | Morgonrådnad du som lyser |
| till däss tjänst sku färdig� stå | Morgonrådnad du som lyser |
| som will hjärtat till tig böja, | Philomena såta lilla, hwar är nu tin förra frögd |
| stundom af och stundom till: | Philomena såta lilla, hwar är nu tin förra frögd |
| wår sommar skyndar sig till södre pol, | Stäm sorgse in du sånggudinna |
| mäd sorgsesinne hon till lunden ser, | Stäm sorgse in du sånggudinna |
| Upwäcker djuren till att springa, | Stäm sorgse in du sånggudinna |
| jag lägger äj min luta ner till fot, | Stäm sorgse in du sånggudinna |
| städz till din tjänst af himlen skickat är | Stäm sorgse in du sånggudinna |
| dig till all wördnad din herde i lunden, | Daphne min jordiske fägnad och lust |
| siungit dit minne till wördnad ock heder, | Daphne min jordiske fägnad och lust |
| Sidst till valete dig önska will jag, | Daphne min jordiske fägnad och lust |
| har mig framkallat till Helicons högder, | Skjönste Lysette, en önskelig stund |
| Nympherna finnes er färdig till lydnad; | Skjönste Lysette, en önskelig stund |
| och er mit hjärta till lydnad har brackt. | Skjönste Lysette, en önskelig stund |
| själen er bygdt till all dygdeskatts wåning, | Skjönste Lysette, en önskelig stund |
| spridde sin� strimmor till nordiske polen, | Skjönste Lysette, en önskelig stund |
| då I först tredde till nymphernes skar; | Skjönste Lysette, en önskelig stund |
| föruthan dröysel skall du mig till wördnad skrifwa | En gång har solen klar, sin årban fyllest farit |
| jag himlens hägn kraft till säkrast wittne tar. | En gång har solen klar, sin årban fyllest farit |
| till dän flamm, som glimmar, hyster | Castalinn, min wackra syster. Slute dickt till dänne bokens ägarinna dän wackra Castalinne, stäld af en herde i Norden. |
| till er tjänst. min andra själ, | Castalinn, min wackra syster. Slute dickt till dänne bokens ägarinna dän wackra Castalinne, stäld af en herde i Norden. |
| När du till oß hit träder an | Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690 |
| ock till wårt kalla norden, | Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690 |
| till himlen dig uphöjer. | Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690 |
| till sitt lopp om morgonstund, | Aldraskjönste ros och lilja |
| till dit skjöne stjärnepar, | Aldraskjönste ros och lilja |
| Ack at dit sinn äj står till at beweka, | Min Daphne skjön, ach at jag äj får njuta |
| Mitt hopp had sig till stjärneborgen swingat; | Min Daphne skjön, ach at jag äj får njuta |
| män du har dät till jorden åter twingat: | Min Daphne skjön, ach at jag äj får njuta |
| din hårde själ har dät till jorden brackt. | Min Daphne skjön, ach at jag äj får njuta |
| ock som du har min själ brackt till din lydnad, | Min Daphne skjön, ach at jag äj får njuta |
| som himmeltrotsand sinn kan ner till jorden slå. | Jag älskar ällskanswärdt så länge jag är rörlig |
| som ett ogörlig ting {� � � �} kan till {gjörlig} | Jag älskar ällskanswärdt så länge jag är rörlig |
| så ligger all min frögd till jorden slage nid | Jag älskar ällskanswärdt så länge jag är rörlig |
| har mig till fota i ödmjukhet lagt. | I lufftens fåglar snäll |
| När jordiskt allt till jorden åter länder, | Kårrte låford öfwer de tre wackra systrar |
| ty han till träldom stor måste sig twinga. | Storan en toker |
| att han får wisa sig till tienst redbogen; | Storan en toker |
| när du för Venus till föga måst falla. | Storan en toker |
| Håll det till goda du som nu så är | Storan en toker |
| lefwa dig till allt behag; | Tee dig äj så wred, min Elisandra |
| till klockan fyra slår, | Sex dagar i hwar wicka |
| med önskan till gått åhr: | Sex dagar i hwar wicka |
| från afftonen till morgon | Sex dagar i hwar wicka |
| det måste här till widermäle lämbna | Wid Wäners strand har himlen sielf plantera |
| till tusendtal, ja hundra tusend flera, | Wid Wäners strand har himlen sielf plantera |
| ehr hugnad skall jag föra mig till minnes, | Wid Wäners strand har himlen sielf plantera |
| till att wörda dig för allt, | Ach min liufwa herderinna |
| till att alltid sälla wara, | Allerskönsta Elisandra |
| i mullen till dhe andra. | Statt up du morgonrodnad klara |
| blir jag till mull, | Statt up du morgonrodnad klara |
| Betänck, hur jag, till ewig lydnad, | Statt up du morgonrodnad klara |
| och yttrat mig till liufligt löje; | Statt up du morgonrodnad klara |
| och till din fötter hastat. | Statt up du morgonrodnad klara |
| för dig till fota bögder, | Statt up du morgonrodnad klara |
| fram till din thron, att där utplåna den | Statt up du morgonrodnad klara |
| gack till min grifft | Statt up du morgonrodnad klara |
| mitt hiärtta har sig giordt till boningz grund | O Änglabilld |
| jag är din, som det nu biuder till; | O Änglabilld |
| till ditt lof min tunga. | O Änglabilld |
| skyndat sig till att dö, | Himmelen synes blid |
| till din förtrogna träl, | Himmelen synes blid |
| wara din till sin graf, | Himmelen synes blid |
| ock för dig till fota lagt: | Skiönst Melette är det rätt |
| han till sorg och ängslan bögder | Skiönst Melette är det rätt |
| ock till dit nöje har låtit mig kalla, | Skönste Melette är dät dit behag |
| har ock will draga in till däs jag dör. | Skönste Melette är dät dit behag |
| som giör mig till ehr trogna wän och träl, | Så måste nu Philander wandra |
| Lät Hemelon då föra sig till minnes, | Så far nu wäl du liufste ort för alla |
| herdinnan fin den skönsta till beröm: | Så far nu wäl du liufste ort för alla |
| till din dygd och skönhet alle dar, | Daphne skön, ach! att du kunde skåda |
| dig till tienst redebogen | Daphne skön, ach! att du kunde skåda |
| och all frögd till dig hitsändas nid; | Daphne skön, ach! att du kunde skåda |
| till ällska ästu sen. | Skingra himmel blid min sorgedimma |
| giör mig till nöjet bögd. | Min sol:/:/:/: uplys min dag :/: |
| och ällska till deß jag blir gömder i mull, | Ach, kom, ach kom, ach kom, ach kom min herdarin |
| med frögd och stor hugnad till wänast herdinn | Ach, kom, ach kom, ach kom, ach kom min herdarin |
| till wänast herdinn, | Ach, kom, ach kom, ach kom, ach kom min herdarin |
| i sådan glöd till sidsta timan lysa? | Jag måste nu min wackra Elisandra |
| När du, min wän, will föra dig till minnes, | Jag måste nu min wackra Elisandra |
| jag ödmiukt ber, att du till herdar andra, | Jag måste nu min wackra Elisandra |
| Fast än jag din till denna stunden warit, | Jag måste nu min wackra Elisandra |
| Lät mig till min mörcka graf, | Aldraskönsta herdarinn |
| trohet till sin bleka död. | Aldraskönsta herdarinn |
| dig till tienst snart bryta af. | Aldraskönsta herdarinn |
| jag flyr nu till thronen din, | Aldraskönsta herdarinn |
| till dhe twänne solar klar, | Aldraskönsta herdarinn |
| till ditt sköna ögnepar, | Aldraskönsta herdarinn |
| till din dygd och fromhet stor, | Aldraskönsta herdarinn |
| och som du har hierttat till, | Aldraskönsta herdarinn |
| och blir din till deß jag går | Aldraskönsta herdarinn |
| kärlek starck jag drager till tig, | Charitillas gunst sökes. Ach, min siäl, mig qwällier dät ena |
| som skulle jag fattat stor kärlek till dig; | Afsked ifrån Lysette. Lysette, lät blifwa, att tänckia om mig |
| till mången, som mot dig ej redelig är, | Afsked ifrån Lysette. Lysette, lät blifwa, att tänckia om mig |
| lär lända (?) på skittet (?) tig sielf till beswär. | Afsked ifrån Lysette. Lysette, lät blifwa, att tänckia om mig |
| till deß jag lägger min ögon igien. | Att Charitilla i tanckarne fått |
| Härmed jag slutar, och till ett farwäl | Att Charitilla i tanckarne fått |
| den som till dig bär | Att Charitilla i tanckarne fått |
| kund´ han ditt böija dit hiertta till sig, | Skönste Belinde min såtaste siäl |
| Endast till dig all hans kärlek är bögd. | Skönste Belinde min såtaste siäl |
| de hafwa mången bracht till döda, | O! aldraskönste dygdgudinne |
| till faveur tig will jag skicka, | Tänk på mig min lilla flicka |
| Orsak till dän store plåga | Tänk på mig min lilla flicka |
| Till ett slut, min flicka lilla, | Tänk på mig min lilla flicka |
