DET...............34
Håll det till goda du som nu så är	Storan en toker
det ällskar du och jag.	Sex dagar i hwar wicka
det tänckia, att den örten	Sex dagar i hwar wicka
så giör det magen godt.	Sex dagar i hwar wicka
Den som det äj kan lida,	Sex dagar i hwar wicka
han må det låta bli,	Sex dagar i hwar wicka
det måste här till widermäle lämbna	Wid Wäners strand har himlen sielf plantera
ju mindre får jag det åtniuta,	Statt up du morgonrodnad klara
måst, förrän jag det ämna,	Statt up du morgonrodnad klara
jag är din, som det nu biuder till;	O Änglabilld
Kan det doch hugna dig,	Himmelen synes blid
skall det bli kärleks lön,	Himmelen synes blid
Är det ditt behag?	Är det ditt behag
det niuta och sluta min dagar och åhr,	Är det ditt behag
Skiönst Melette är det rätt,	Skiönst Melette är det rätt
ty himblen will mig det påbörda;	Så måste nu Philander wandra
Kan du min wackra mig det wägra,	Så måste nu Philander wandra
du giör det som dig ägnar,	Min sol:/:/:/: uplys min dag :/:
och seen det olycksfall hur sorgebölljan swallar	Då Chloris engång saknades.Jag mente himlens gunst sku mig beständig blifwa
Ach! min siäl mig qwällier det ena,	Charitillas gunst sökes. Ach, min siäl, mig qwällier dät ena
då lär du sörja för det du nu gläds,	Charitillas gunst sökes. Ach, min siäl, mig qwällier dät ena
att det sker med willian min,	Castalinne öfwergifes med ett ändteligit farwäl. Du skall weta, Castalinne
och det bandet sönderrifwit,	Castalinne öfwergifes med ett ändteligit farwäl. Du skall weta, Castalinne
det må du medsamme sij,	Castalinne öfwergifes med ett ändteligit farwäl. Du skall weta, Castalinne
jag aldrig det tänckte och aldrig det skeer;	Afsked ifrån Lysette. Lysette, lät blifwa, att tänckia om mig
jag aldrig det tänckte och aldrig det skeer;	Afsked ifrån Lysette. Lysette, lät blifwa, att tänckia om mig
Du tör dig inbilla, det du skall mig få,	Afsked ifrån Lysette. Lysette, lät blifwa, att tänckia om mig
för det jag opwachtat en gång eller twå,	Afsked ifrån Lysette. Lysette, lät blifwa, att tänckia om mig
att älska dig trogit det ästu ej wärd.	Afsked ifrån Lysette. Lysette, lät blifwa, att tänckia om mig
älskogen öfwa, det har jag förstått;	Att Charitilla i tanckarne fått
och det förenar alt framgent med mitt,	Skönste Belinde min såtaste siäl
hwad det mon wara,	Skönste Belinde min såtaste siäl
Din skönhet det wåller,	Skönste Belinde min såtaste siäl
doch skola nympher det bewisa,	O! aldraskönste dygdgudinne
DETT..............11
äj är dett åth	Storan en toker
på dett Melancholi,	I ögon twå
dett måste jag för din skull lida.	Statt up du morgonrodnad klara
i dett, att jag af hiärttat ällskat dig;	Statt up du morgonrodnad klara
Öfwer dett lyckan min	Himmelen synes blid
Skönhet din mig dett påbördar	Skiönst Melette är det rätt
allt dett qwal,	Daphne skön, ach! att du kunde skåda
Dett är wist en ängsliger herde i nord,	Ach, kom, ach kom, ach kom, ach kom min herdarin
Dock, märck, dett skeer med en bedröfwad siäl.	Jag måste nu min wackra Elisandra
att jag dett ser.	Jag måste nu min wackra Elisandra
dett betänck, att jag är dinn,	Aldraskönsta herdarinn
DEß...............8
insöfder wid deß bröst,	Sex dagar i hwar wicka
mig från deß thron med ängslan skillja,	Statt up du morgonrodnad klara
Doch börjar nu deß glantz	Himmelen synes blid
öka mehr deß låga.	Daphne skön, ach! att du kunde skåda
i din mackt står all deß lust och frögd,	Daphne skön, ach! att du kunde skåda
och ällska till deß jag blir gömder i mull,	Ach, kom, ach kom, ach kom, ach kom min herdarin
och blir din till deß jag går	Aldraskönsta herdarinn
till deß jag lägger min ögon igien.	Att Charitilla i tanckarne fått
DEßA..............1
deßa sköna smycken,	O Änglabilld
DEßE..............2
som talar deße ord.	Ach, kom, ach kom, ach kom, ach kom min herdarin
Up, up, i herdar all som bor på deße hallar,	Då Chloris engång saknades.Jag mente himlens gunst sku mig beständig blifwa
DHE...............7
ty på dhe swänske fiällen	Sex dagar i hwar wicka
i dhe fagra lundar gröna,	Allerskönsta Elisandra
i mullen till dhe andra.	Statt up du morgonrodnad klara
och walde uth dhe skuggerika träd,	Statt up du morgonrodnad klara
så sök då bland dhe herdar alla,	Statt up du morgonrodnad klara
pryda dhe himmelska husen.	Himmelen synes blid
till dhe twänne solar klar,	Aldraskönsta herdarinn
DHEN..............4
för all dhen trohet stor,	Ach, skönste herdarinn
med all dhen fullkomlighet,	Allerskönsta Elisandra
mot dhen som är hierttat wärd.	Aldraskönsta herdarinn
i dhen mörcka grafwen ner,	Aldraskönsta herdarinn
DHET..............4
är dhet wårt warma bad.	Sex dagar i hwar wicka
uthaf dhet nampn, som finns på edra grenar,	Så far nu wäl du liufste ort för alla
O jag måste dhet, fast jag äj nånsin ämbna	Jag måste nu min wackra Elisandra
dhet jag dig nu swurit har.	Aldraskönsta herdarinn
DHETT.............1
ock dhett ur jorden framkallar.	Himmelen synes blid
DHETTA............1
att dhetta har en herde skrifwit,	Statt up du morgonrodnad klara
DIANA.............3
Diana rask ock icke minder	Stäm sorgse in du sånggudinna
Halt up Diana mäd din qwida,	Stäm sorgse in du sånggudinna
Diana feck häraf stort nöje	Stäm sorgse in du sånggudinna
DICKT.............1
at I mäd ynnest uptager däs dickt.	Skjönste Lysette, en önskelig stund
DICKTER...........1
at jag dässe dickter skrifwit	Castalinn, min wackra syster. Slute dickt till dänne bokens ägarinna dän wackra Castalinne, stäld af en herde i Norden.
DIG...............194
Skynda dig, lät solsens strimma	Morgonrådnad du som lyser
Ho tör dig din lust förspilla	Philomena såta lilla, hwar är nu tin förra frögd
och dig gjöra så mißnögd?	Philomena såta lilla, hwar är nu tin förra frögd
ällskar dig in uthi grafwen,	Philomena såta lilla, hwar är nu tin förra frögd
dät må du insinna dig:	Philomena såta lilla, hwar är nu tin förra frögd
han dig ällskar högelig.	Philomena såta lilla, hwar är nu tin förra frögd
Will du dig äj låta nöja	Philomena såta lilla, hwar är nu tin förra frögd
Himlens hämd du på dig samkar,	Philomena såta lilla, hwar är nu tin förra frögd
om du äj beter dig milld.	Philomena såta lilla, hwar är nu tin förra frögd
af Zephyrs wind skall dig äj ske förfång:	Stäm sorgse in du sånggudinna
All berg ock dalar dig upwackta,	Stäm sorgse in du sånggudinna
som himlens hand dig stadigt wisa skall,	Stäm sorgse in du sånggudinna
af honom skänckes dig din lycka all,	Stäm sorgse in du sånggudinna
Sin blida gunst han dig tillägnat,	Stäm sorgse in du sånggudinna
Har fromhet dig så öfwergifwit,	Hur länge skall jag fåfängt wörda
städz hata dän dig håller kjär.	Hur länge skall jag fåfängt wörda
Hwad kan dig dock din wrede båta?	Hur länge skall jag fåfängt wörda
dig till all wördnad din herde i lunden,	Daphne min jordiske fägnad och lust
Se jag mit offer för dig will frambära,	Daphne min jordiske fägnad och lust
när jag dig wördar, du nordenes prackt:	Daphne min jordiske fägnad och lust
at dig här skåda, min skjönste herdinna,	Daphne min jordiske fägnad och lust
Lufftens små fåglar de skola för dig	Daphne min jordiske fägnad och lust
som dig är gifwen af himmelen wid,	Daphne min jordiske fägnad och lust
Sidst till valete dig önska will jag,	Daphne min jordiske fägnad och lust
ock at dig lysa må lyckones dag!	Daphne min jordiske fägnad och lust
Tänk dock uppå dän som högre dig wördar,	Daphne min jordiske fägnad och lust
Hos dig har själfwe Flora blid	Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690
dig wörda som sin kåning.	Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690
dig prisa skall min tunga.	Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690
till himlen dig uphöjer.	Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690
jag prisar dig, som fägnar mig.	Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690
Jag will mitt skjäncka dig;	Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690
Jag ällskar dig, du hatar mig;	Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690
ty jag ällskar dig fastmer,	Aldraskjönste ros och lilja
lät min suckar dig behaga;	Aldraskjönste ros och lilja
höga himlen skall dig kröna,	Aldraskjönste ros och lilja
Dig at tjäna fins(?) jag färdig,	Aldraskjönste ros och lilja
hos dig, min wänn, min enda lust ock frögd:	Min Daphne skjön, ach at jag äj får njuta
at nämna dig min själ, min herdarinna	Min Daphne skjön, ach at jag äj får njuta
män, ängel skjön, den du äj ter dig mot mig blid,	Jag älskar ällskanswärdt så länge jag är rörlig
se dock min skjönste jag för dig nid,	I lufftens fåglar snäll
hjärtat mitt gjör dig en ewig wåning.	Kårrte låford öfwer de tre wackra systrar
Kom frihet kom, ty jag dig wördar städs.	Kårrte låford öfwer de tre wackra systrar
när jag hos dig får njuta ljuflig hägnad	Kårrte låford öfwer de tre wackra systrar
Venus hon månd wist därtill dig upäggia,	Storan en toker
ynckelig, eländig må man dig kalla;	Storan en toker
alldrig så mång faveur du dig påbörda;	Storan en toker
när dig äj allt effter önskan will swara:	Storan en toker
måste du kunna slätt ingen dig wördar,	Storan en toker
ställa dig ann,	Storan en toker
ingen dig derföre yncka nå lär,	Storan en toker
af kärlek dödzsiuk, skull ingen dig gråta.	Storan en toker
Tee dig äj så wred, min Elisandra,	Tee dig äj så wred, min Elisandra
mot dän, som dig håller kiär;	Tee dig äj så wred, min Elisandra
Si! jag skall ju snart ifrån dig wandra,	Tee dig äj så wred, min Elisandra
lefwa dig till allt behag;	Tee dig äj så wred, min Elisandra
skilljer från den frögd jag hos dig niutit,	Tee dig äj så wred, min Elisandra
dig jag en gång skådat har,	Tee dig äj så wred, min Elisandra
undfå af dig igänn,	Ach, skönste herdarinn
till att wörda dig för allt,	Ach min liufwa herderinna
huru högt jag ällskar dig.	Ach min liufwa herderinna
Sij, jag ällskar dig fast mehr,	Allerskönsta Elisandra
Dig har jag mitt hiärtta gifwit	Allerskönsta Elisandra
som jag dig har warse blifwit	Allerskönsta Elisandra
att jag fått uthwällja dig.	Allerskönsta Elisandra
Jag har dig i hiärttat burit	Allerskönsta Elisandra
ständig hyllest hos dig finna,	Allerskönsta Elisandra
Så skall himblen dig bekröna,	Allerskönsta Elisandra
att ällska dig, som är all kiärlek wärd,	Statt up du morgonrodnad klara
doch skall jag dig berömma,	Statt up du morgonrodnad klara
betänck, hur högt jag dig har hållit kär,	Statt up du morgonrodnad klara
mitt trogna hiertta dig upoffrat har;	Statt up du morgonrodnad klara
Så lätt min bön nu för dig gälla,	Statt up du morgonrodnad klara
hur willigt jag månd dig tillhanda gå;	Statt up du morgonrodnad klara
då du därmot dig månde ställa,	Statt up du morgonrodnad klara
som ällskar dig	Statt up du morgonrodnad klara
i dett, att jag af hiärttat ällskat dig;	Statt up du morgonrodnad klara
för dig till fota bögder,	Statt up du morgonrodnad klara
och ber, du täcks påminna dig en gång,	Statt up du morgonrodnad klara
som dig sitt trogna hiärtta gifwit.	Statt up du morgonrodnad klara
himlens hand dig gifwit har	O Änglabilld
doch om du äj ter dig from,	O Änglabilld
som jag dig och trogit ällska will,	O Änglabilld
dig med wördnad tiäna,	O Änglabilld
som dig wördar in i graf,	O Änglabilld
Kan det doch hugna dig,	Himmelen synes blid
för dig min ängslan beklagar?	Himmelen synes blid
och för dig stundelig qwida?	Himmelen synes blid
som dig sielf himblen har gifwit,	Himmelen synes blid
som dig städz menar wäl	Himmelen synes blid
will mig platt från dig förskiuta?	Skiönst Melette är det rätt
där jag dig doch stadigt wördar	Skiönst Melette är det rätt
som jag städes af dig nöt,	Skiönst Melette är det rätt
att mitt hiärtta dig är gifwit	Skiönst Melette är det rätt
ock för dig till fota lagt:	Skiönst Melette är det rätt
Si! din träl dig ödmiukt ber,	Skiönst Melette är det rätt
skall jag ällska dig ock ähra.	Skiönst Melette är det rätt
ty fast jag dig uti händer har gifwit,	Skönste Melette är dät dit behag
hur jag dig ällskat och wördat för alla,	Skönste Melette är dät dit behag
ock äj förtegat, at jag haft dig kjär,	Skönste Melette är dät dit behag
som dig för alla i wärlden har kjär.	Skönste Melette är dät dit behag
ock dig kan hända fast svårare blifwer,	Skönste Melette är dät dit behag
dig min Melette, som jag ment så wäl.	Skönste Melette är dät dit behag
ock dig Melette wår kärlek påminner,	Skönste Melette är dät dit behag
fast ödet will mig från dig jaga,	Så måste nu Philander wandra
Mitt hiärtta doch allt stadigt hos dig blir	Så måste nu Philander wandra
Giör Hemelon, som på dig börjar lysna,	Så far nu wäl du liufste ort för alla
dig till tienst redebogen	Daphne skön, ach! att du kunde skåda
och dig fram för andra all	Daphne skön, ach! att du kunde skåda
skall jag dig doch ha för alla kär.	Daphne skön, ach! att du kunde skåda
Skönste se hur herden dig will tiäna,	Daphne skön, ach! att du kunde skåda
Wäl förnögd jag dig städz önskar blifwa,	Daphne skön, ach! att du kunde skåda
Himlens gunst skall dig all trefnad gifwa,	Daphne skön, ach! att du kunde skåda
tusendsäll dig giöre lyckan blid,	Daphne skön, ach! att du kunde skåda
himlens mackt skall dig med trefnad kröna,	Daphne skön, ach! att du kunde skåda
och all frögd till dig hitsändas nid;	Daphne skön, ach! att du kunde skåda
tänck på den som ällskar dig,	Daphne skön, ach! att du kunde skåda
Doch jag will äj med min bön dig qwälja,	Skingra himmel blid min sorgedimma
äj åt dig min ädla frihet föllja,	Skingra himmel blid min sorgedimma
Min sol :/:/:/: jag prisar dig,	Min sol:/:/:/: uplys min dag :/:
du giör det som dig ägnar,	Min sol:/:/:/: uplys min dag :/:
jag ällskar dig i döden,	Ach, kom, ach kom, ach kom, ach kom min herdarin
will jag dig hiärttat gifwa	Ach, kom, ach kom, ach kom, ach kom min herdarin
min kärlek dig nu gifwa	Ach, kom, ach kom, ach kom, ach kom min herdarin
min hug och sinn mot dig så snart förendra;	Jag måste nu min wackra Elisandra
Dän trohetz ed, som jag dig engång swurit,	Jag måste nu min wackra Elisandra
gier dig farwäl.	Jag måste nu min wackra Elisandra
Jag har wäl dig för allt mitt nöje skattat	Jag måste nu min wackra Elisandra
När du, min wän, will föra dig till minnes,	Jag måste nu min wackra Elisandra
täcks wända dig, jag är äj mehra din:	Jag måste nu min wackra Elisandra
wörda dig, du ängell blid,	Aldraskönsta herdarinn
Hierttat mitt jag gifwer dig,	Aldraskönsta herdarinn
som äj mehr dig gifwa kann,	Aldraskönsta herdarinn
ty jag bär dig i mitt minn�,	Aldraskönsta herdarinn
dig uhr hierttat plåna uth.	Aldraskönsta herdarinn
dhet jag dig nu swurit har.	Aldraskönsta herdarinn
dig till tienst snart bryta af.	Aldraskönsta herdarinn
för dig, som mig lifwet gier.	Aldraskönsta herdarinn
som dig alltid menat wäl.	Aldraskönsta herdarinn
Will du ej tee dig emot mig blid, sköna,	Charitillas gunst sökes. Ach, min siäl, mig qwällier dät ena
med ett godt nöje sku� himmelen dig, kröna,	Charitillas gunst sökes. Ach, min siäl, mig qwällier dät ena
att jag dig så troliga beder,	Charitillas gunst sökes. Ach, min siäl, mig qwällier dät ena
hwad kan dig båta, att du dig teer wreden,	Charitillas gunst sökes. Ach, min siäl, mig qwällier dät ena
hwad kan dig båta, att du dig teer wreden,	Charitillas gunst sökes. Ach, min siäl, mig qwällier dät ena
Snart kan jag dö men dig skall [...] städs	Charitillas gunst sökes. Ach, min siäl, mig qwällier dät ena
må du nu mig, att med dig sammanbo.	Charitillas gunst sökes. Ach, min siäl, mig qwällier dät ena
att jag är dig så oblid	Castalinne öfwergifes med ett ändteligit farwäl. Du skall weta, Castalinne
att jag dig förlorat har,	Castalinne öfwergifes med ett ändteligit farwäl. Du skall weta, Castalinne
ty all falskhet i dig grodt,	Castalinne öfwergifes med ett ändteligit farwäl. Du skall weta, Castalinne
ty odygden hos dig bodt.	Castalinne öfwergifes med ett ändteligit farwäl. Du skall weta, Castalinne
tyckt om dig för mycket wäl	Castalinne öfwergifes med ett ändteligit farwäl. Du skall weta, Castalinne
aldrig paßar jag dig på.	Castalinne öfwergifes med ett ändteligit farwäl. Du skall weta, Castalinne
aldrig mera jag dig wördar,	Castalinne öfwergifes med ett ändteligit farwäl. Du skall weta, Castalinne
äller dig upwacktar mer;	Castalinne öfwergifes med ett ändteligit farwäl. Du skall weta, Castalinne
Jag war utaf dig förförder,	Castalinne öfwergifes med ett ändteligit farwäl. Du skall weta, Castalinne
derför jag nu åt dig leer.	Castalinne öfwergifes med ett ändteligit farwäl. Du skall weta, Castalinne
se dig om en annan träl,	Castalinne öfwergifes med ett ändteligit farwäl. Du skall weta, Castalinne
som jag mot dig warit har,	Castalinne öfwergifes med ett ändteligit farwäl. Du skall weta, Castalinne
biuder jag dig fara wäl,	Castalinne öfwergifes med ett ändteligit farwäl. Du skall weta, Castalinne
Tro fritt, att jag dig förgäter	Castalinne öfwergifes med ett ändteligit farwäl. Du skall weta, Castalinne
liksom den dig aldrig såg,	Castalinne öfwergifes med ett ändteligit farwäl. Du skall weta, Castalinne
som skulle jag fattat stor kärlek till dig;	Afsked ifrån Lysette. Lysette, lät blifwa, att tänckia om mig
Du tör dig inbilla, det du skall mig få,	Afsked ifrån Lysette. Lysette, lät blifwa, att tänckia om mig
slikt har jag förunnit (?) af dig allareen,	Afsked ifrån Lysette. Lysette, lät blifwa, att tänckia om mig
till mången, som mot dig ej redelig är,	Afsked ifrån Lysette. Lysette, lät blifwa, att tänckia om mig
och will du mig lyda, så wälj dig en wän,	Afsked ifrån Lysette. Lysette, lät blifwa, att tänckia om mig
som trogit dig ällskar, älsk honom iginn.	Afsked ifrån Lysette. Lysette, lät blifwa, att tänckia om mig
Jag kan ej dig älska som älskar så mång,	Afsked ifrån Lysette. Lysette, lät blifwa, att tänckia om mig
att älska dig trogit det ästu ej wärd.	Afsked ifrån Lysette. Lysette, lät blifwa, att tänckia om mig
dig ändtlig åtnöja med en eller twå,	Afsked ifrån Lysette. Lysette, lät blifwa, att tänckia om mig
dig Charitilla mig gunstigan blij.	Att Charitilla i tanckarne fått
dig att så älska, som giör mig förnögd;	Att Charitilla i tanckarne fått
om han ej winner ren kärlek hos dig,	Att Charitilla i tanckarne fått
den som till dig bär	Att Charitilla i tanckarne fått
se, hur dig wördar din trognaste träl,	Skönste Belinde min såtaste siäl
endaste nöje han finner hos dig,	Skönste Belinde min såtaste siäl
den som dig högst skattar,	Skönste Belinde min såtaste siäl
blifwa bemötter, insinna dig då,	Skönste Belinde min såtaste siäl
att siefwer himblen dig anskåda må	Skönste Belinde min såtaste siäl
dig älska och wörda	Skönste Belinde min såtaste siäl
att han dig kär håller,	Skönste Belinde min såtaste siäl
Endast till dig all hans kärlek är bögd.	Skönste Belinde min såtaste siäl
och så min siäl intill dig dragit	O! aldraskönste dygdgudinne
ja Pallas för dig wika må;	O! aldraskönste dygdgudinne
sielf Chloris dig äj liker är	O! aldraskönste dygdgudinne
och Do(r)is för dig wördnad bär.	O! aldraskönste dygdgudinne
liksom coraller röd dig zira,	O! aldraskönste dygdgudinne
dig Rosimunda, som sig bör,	O! aldraskönste dygdgudinne
som dig skall swika ingalunda,	O! aldraskönste dygdgudinne
att du dig gunstig snart beter.	O! aldraskönste dygdgudinne
dig få äga i all stund:	Tänk på mig min lilla flicka
Dig jag ällskar in i döden,	Tänk på mig min lilla flicka
Önskar jag dig en god natt!	Tänk på mig min lilla flicka
Dig will jag mitt sända.	Tänk på mig min lilla flicka