GYLLNEPILLER......1
då du gyllnepiller gaf.	Castalinne öfwergifes med ett ändteligit farwäl. Du skall weta, Castalinne
GÄLLA.............3
att all dän skönhet, som i forna wärld mån gälla,	Jag älskar ällskanswärdt så länge jag är rörlig
lät nu min klagan för ehr gälla	Statt up du morgonrodnad klara
Så lätt min bön nu för dig gälla,	Statt up du morgonrodnad klara
GÄRNA.............4
jag gärna sorgen spar, ell ock wid benen binner,	Då Chloris engång saknades.Jag mente himlens gunst sku mig beständig blifwa
och löper gärna dit där som hon tar sitt boo,	Då Chloris engång saknades.Jag mente himlens gunst sku mig beständig blifwa
gärna hålle honom qwar,	Castalinne öfwergifes med ett ändteligit farwäl. Du skall weta, Castalinne
min frihet jag älskar och gärna kan sij,	Afsked ifrån Lysette. Lysette, lät blifwa, att tänckia om mig
GÅ................11
måst� för er fägring i häpenhet gå.	Skjönste Lysette, en önskelig stund
De wille djur i marcken gå,	Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690
där som de fagraste nympherne gå,	I lufftens fåglar snäll
som borrt från mig gå,	I ögon twå
I hjorttar all, I hinder, som här gå,	Wid Wäners strand har himlen sielf plantera
och från ehr gå.	Wid Wäners strand har himlen sielf plantera
J fiskar som på hafsen grundar gå,	Statt up du morgonrodnad klara
hur willigt jag månd dig tillhanda gå;	Statt up du morgonrodnad klara
och måst gå från ditt umgänge skilld,	O Änglabilld
J hiorttar rask, J hinder som där gå,	Så far nu wäl du liufste ort för alla
än ängslig gå.	Jag måste nu min wackra Elisandra
GÅDT..............1
i sitt lopp en stadig åhrban gådt:	Daphne skön, ach! att du kunde skåda
GÅFWA.............2
för sådan ädell gåfwa,	Ach, kom, ach kom, ach kom, ach kom min herdarin
samma gåfwa gif tu mig,	Aldraskönsta herdarinn
GÅFWOR............1
Min skönste dine skönhets gåfwor,	O! aldraskönste dygdgudinne
GÅNG..............8
En gång har solen klar, sin årban fyllest farit	En gång har solen klar, sin årban fyllest farit
mången gång i kärleks fängselet wara.	Storan en toker
dig jag en gång skådat har,	Tee dig äj så wred, min Elisandra
och ber, du täcks påminna dig en gång,	Statt up du morgonrodnad klara
i en naturlig gång	Himmelen synes blid
mången gång från oß fördrifwa.	Himmelen synes blid
Än en gång, du Castalinne,	Castalinne öfwergifes med ett ändteligit farwäl. Du skall weta, Castalinne
för det jag opwachtat en gång eller twå,	Afsked ifrån Lysette. Lysette, lät blifwa, att tänckia om mig
GÅNGA.............1
börjar min jämmer att gånga då opp,	I lufftens fåglar snäll
GÅNGER............2
dess mer än snälle lopp twå gånger hafwer warit,	En gång har solen klar, sin årban fyllest farit
gånger i bet.	I lufftens fåglar snäll
GÅR...............4
När hon i däße lunder går	Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690
Älljest går	Skiönst Melette är det rätt
och blir din till deß jag går	Aldraskönsta herdarinn
att du går dem fort wida för,	O! aldraskönste dygdgudinne
GÅTT..............2
din fägnad äj så platt sin ända gått,	Stäm sorgse in du sånggudinna
med önskan till gått åhr:	Sex dagar i hwar wicka
GÖMDER............2
och ällska till deß jag blir gömder i mull,	Ach, kom, ach kom, ach kom, ach kom min herdarin
blir gömder i mull,	Ach, kom, ach kom, ach kom, ach kom min herdarin
GÖR...............1
där han gör glädieskri.	Sex dagar i hwar wicka
HA................7
sin bonings säte ha wid Sala strander fått,	En gång har solen klar, sin årban fyllest farit
Lät mig nu doch ha den frögd,	O Änglabilld
skall jag dig doch ha för alla kär.	Daphne skön, ach! att du kunde skåda
andan min alldrig skall du ha ro,	Charitillas gunst sökes. Ach, min siäl, mig qwällier dät ena
men hundra tillika på engång ha kär,	Afsked ifrån Lysette. Lysette, lät blifwa, att tänckia om mig
Lät så min lefnad ha liufligit lopp.	Att Charitilla i tanckarne fått
af hierttat ha kär	Att Charitilla i tanckarne fått
HAD...............2
Mitt hopp had sig till stjärneborgen swingat;	Min Daphne skjön, ach at jag äj får njuta
om ock än himlen had welat mig mörda,	Skönste Melette är dät dit behag
HADE..............1
då hade jag stor tröst.	Sex dagar i hwar wicka
HAF...............4
Skönsta ängell ewigt haf	O Änglabilld
i minnen och sinne haf ewigt din träl,	Är det ditt behag
haf mig i gunstigt minne.	Så måste nu Philander wandra
Haf tack :/:/:/: min såta wän :/:	Ach, kom, ach kom, ach kom, ach kom min herdarin
HAFFT.............1
ock twinga alt hwad förr sin frihet hafwer hafft.	En gång har solen klar, sin årban fyllest farit
HAFSEN............1
J fiskar som på hafsen grundar gå,	Statt up du morgonrodnad klara
HAFSENS...........2
I djur i hafsens swall,	I lufftens fåglar snäll
I hafsens diur, som uthi Wäner simma,	Wid Wäners strand har himlen sielf plantera
HAFT..............1
ock äj förtegat, at jag haft dig kjär,	Skönste Melette är dät dit behag
HAFWA.............7
utskifta. Si, de om min frihet hafwa rådt.	En gång har solen klar, sin årban fyllest farit
Fördänskull at jag äj må synes hafwa lämnat	En gång har solen klar, sin årban fyllest farit
män du will dät äj hafwa:	Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690
att I mädlidande hafwa lär,	I lufftens fåglar snäll
min tanckar som anckar därpå hafwa bygd	Är det ditt behag
ey hafwa beröfwat mig friheten min;	Afsked ifrån Lysette. Lysette, lät blifwa, att tänckia om mig
de hafwa mången bracht till döda,	O! aldraskönste dygdgudinne
HAFWER............8
Här uti lunden jag hafwer förnögd,	Daphne min jordiske fägnad och lust
dess mer än snälle lopp twå gånger hafwer warit,	En gång har solen klar, sin årban fyllest farit
ock twinga alt hwad förr sin frihet hafwer hafft.	En gång har solen klar, sin årban fyllest farit
dän prydnad i sin skrift, som hänne hafwer bordt,	En gång har solen klar, sin årban fyllest farit
Se himlen själf mig hafwer täckts påbörda	Min Daphne skjön, ach at jag äj får njuta
hafwer hyst en trogen siäl,	Aldraskönsta herdarinn
bättre wen jag hafwer qwar,	Castalinne öfwergifes med ett ändteligit farwäl. Du skall weta, Castalinne
dem hafwer du uti din mackt.	O! aldraskönste dygdgudinne
HAFWET............1
fiskar uti hafwet sida	Aldraskjönste ros och lilja
HAFWETT...........1
jorden, hafwett, lufften skära	Morgonrådnad du som lyser
HALFDÖD...........1
Kärlekslös lefwa är wara halfdöd,	Att Charitilla i tanckarne fått
HALLAR............1
Up, up, i herdar all som bor på deße hallar,	Då Chloris engång saknades.Jag mente himlens gunst sku mig beständig blifwa
HALT..............1
Halt up Diana mäd din qwida,	Stäm sorgse in du sånggudinna
HAN...............38
Ja, han swär wid herdestafwen	Philomena såta lilla, hwar är nu tin förra frögd
han dig ällskar högelig.	Philomena såta lilla, hwar är nu tin förra frögd
finge han man dit igjen.	Philomena såta lilla, hwar är nu tin förra frögd
Sin blida gunst han dig tillägnat,	Stäm sorgse in du sånggudinna
Att han hon sin, Castalinne	Castalinn, min wackra syster. Slute dickt till dänne bokens ägarinna dän wackra Castalinne, stäld af en herde i Norden.
hiärtta i bröstet, sitt han icke bär,	Storan en toker
fast än han kunde sitt nöje så finna:	Storan en toker
Nöjet han finner wäl; men dät är ringa;	Storan en toker
ty han till träldom stor måste sig twinga.	Storan en toker
att han får wisa sig till tienst redbogen;	Storan en toker
du lofwar han,	Storan en toker
mer än han kan,	Storan en toker
att han skall blifwa dess tiänar trogen.	Storan en toker
han må det låta bli,	Sex dagar i hwar wicka
där han gör glädieskri.	Sex dagar i hwar wicka
Dagen han skifftas om,	Himmelen synes blid
fast han är än så lång,	Himmelen synes blid
most han för natten doch wika;	Himmelen synes blid
tills han din wänskap får niuta;	Himmelen synes blid
tills han sin ögon tillsluta.	Himmelen synes blid
förr än han din wänskap får,	Skiönst Melette är det rätt
han till sorg och ängslan bögder	Skiönst Melette är det rätt
och när han tänker på de andra,	Så måste nu Philander wandra
att han äj får den fägnad niuta,	Så måste nu Philander wandra
så att han städz i desse lunder sungit	Så far nu wäl du liufste ort för alla
wid den flamm som han i bröstet har,	Daphne skön, ach! att du kunde skåda
och wid all den wördnad som han burit	Daphne skön, ach! att du kunde skåda
att han stadig finnas skall	Daphne skön, ach! att du kunde skåda
skall han doch sidst lugna.	Daphne skön, ach! att du kunde skåda
lefwer han bland herdar högst förnögd!	Daphne skön, ach! att du kunde skåda
skall han här i nordens dal	Daphne skön, ach! att du kunde skåda
kärleksbojor, hwarmed han,	Jag måste nu min wackra Elisandra
om han ej winner ren kärlek hos dig,	Att Charitilla i tanckarne fått
endaste nöje han finner hos dig,	Skönste Belinde min såtaste siäl
kund´ han ditt böija dit hiertta till sig,	Skönste Belinde min såtaste siäl
att han skull giöra hwad häldst, som hon will	Skönste Belinde min såtaste siäl
som han allena	Skönste Belinde min såtaste siäl
att han dig kär håller,	Skönste Belinde min såtaste siäl