| |
|
HWAR..............10
|
| solen, hwar mäd sin natur. | Morgonrådnad du som lyser |
| hwar är nu din förre frögd? | Philomena såta lilla, hwar är nu tin förra frögd |
| Hwar skall jag återfinna | Stäm sorgse in du sånggudinna |
| Hwar stjälck ock gren, ja bärg ock sten, | Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690 |
| Sex dagar i hwar wicka | Sex dagar i hwar wicka |
| Hwar fogell har sin maka | Sex dagar i hwar wicka |
| hwar du är, de wackra hwita twå; | O Änglabilld |
| Hwar är din fromhet då, | Himmelen synes blid |
| hwar du är, | Skiönst Melette är det rätt |
| jag will ällska hwar och en. | Skingra himmel blid min sorgedimma |
| |
|
HWAREST...........1
|
| hwarest er ädla själ täckes regjera, | Skjönste Lysette, en önskelig stund |
| |
|
HWARJE............1
|
| siälen min, de fängsla hwarje stund, | O Änglabilld |
| |
|
HWARMED...........1
|
| kärleksbojor, hwarmed han, | Jag måste nu min wackra Elisandra |
| |
|
HWARS.............3
|
| hwars fägring tagit in, | I ögon twå |
| hwars skönhet fagert prålar, | Sex dagar i hwar wicka |
| kinder, I, hwars fägring prålar, | Ach min liufwa herderinna |
| |
|
HWEM..............4
|
| all hwem af dässe skall om er bild rå. | Skjönste Lysette, en önskelig stund |
| Hwem är :/:/:/ som klagar sig? :/: | Ach, kom, ach kom, ach kom, ach kom min herdarin |
| hwem hörer jag här tala? | Ach, kom, ach kom, ach kom, ach kom min herdarin |
| hwem beder mig hugswala? | Ach, kom, ach kom, ach kom, ach kom min herdarin |
| |
|
HWI...............4
|
| Hon klagar så: hwi är min lefnad, | Stäm sorgse in du sånggudinna |
| hwi är min lust | Stäm sorgse in du sånggudinna |
| Hwi will du få din wän förlåta? | Hur länge skall jag fåfängt wörda |
| Säg mig doch: Hwi har ditt sinn | Skiönst Melette är det rätt |
| |
|
HWILA.............3
|
| Låter jag min luta hwila, | Aldraskjönste ros och lilja |
| Lät mig uti ditt hiärtta hwila, | Statt up du morgonrodnad klara |
| få hwila mig i famnen din; | O! aldraskönste dygdgudinne |
| |
|
HWILCKEN..........1
|
| hwilcken äj ändas män ökas mer, | I lufftens fåglar snäll |
| |
|
HWILEN............1
|
| J hinder, som här hwilen, | Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690 |
| |
|
HWILER............1
|
| hwiler på gren. | I lufftens fåglar snäll |
| |
|
HWITA.............1
|
| hwar du är, de wackra hwita twå; | O Änglabilld |
| |
|
HWITAN............1
|
| som utur hwitan sand så ymnigt springer opp | Jag älskar ällskanswärdt så länge jag är rörlig |
| |
|
HWÄLFWER..........1
|
| Allt hwad som i himlen hwälfwer, | Morgonrådnad du som lyser |
| |
|
HWÄLFWES..........1
|
| Himmelen hwälfwes kring, | Himmelen synes blid |
| |
|
HYCKLAR...........1
|
| Jag wet, att du hycklar med flere än een, | Afsked ifrån Lysette. Lysette, lät blifwa, att tänckia om mig |
| |
|
HYDDOR............1
|
| lät hänn� i din hyddor bo! | Morgonrådnad du som lyser |
| |
|
HYLLEST...........3
|
| Högst jag åstundar, at njuta dän hyllest, | Skjönste Lysette, en önskelig stund |
| medan du din hyllest spar. | Tee dig äj så wred, min Elisandra |
| ständig hyllest hos dig finna, | Allerskönsta Elisandra |
| |
|
HYSA..............4
|
| och at mig mullen måtte hysa, | Hur länge skall jag fåfängt wörda |
| Ack Daphne, kan du så stor hårdhet hysa | Min Daphne skjön, ach at jag äj får njuta |
| Lät ditt sind�(?) en trogen kärlek hysa, | O Änglabilld |
| Jag har äj mackt, att i mitt hiertta hysa | Jag måste nu min wackra Elisandra |
| |
|
HYSER.............7
|
| ock städz hyser | Morgonrådnad du som lyser |
| som jag i hjärtat så stadelig hyser; | Daphne min jordiske fägnad och lust |
| som edert hjärta ock sinne städs hyser, | Skjönste Lysette, en önskelig stund |
| Hwad sinnet hyser man fastmer än pråland� prisar. | En gång har solen klar, sin årban fyllest farit |
| som jag hyser i mit sinn�, | Castalinn, min wackra syster. Slute dickt till dänne bokens ägarinna dän wackra Castalinne, stäld af en herde i Norden. |
| intill dän sidste stund mig jordens skjöte hyser. | Jag älskar ällskanswärdt så länge jag är rörlig |
| och wisar, hur� hon hyser i sin barm | Wid Wäners strand har himlen sielf plantera |
| |
|
HYST..............1
|
| hafwer hyst en trogen siäl, | Aldraskönsta herdarinn |
| |
|
HYSTER............1
|
| till dän flamm, som glimmar, hyster | Castalinn, min wackra syster. Slute dickt till dänne bokens ägarinna dän wackra Castalinne, stäld af en herde i Norden. |
| |
|
HÄFFTIGT..........1
|
| som strida strömmar häfftigt rinna | Stäm sorgse in du sånggudinna |
| |
|
HÄFTER............1
|
| Flora er skjönhet mäd undran häfter: | Skjönste Lysette, en önskelig stund |
| |
|
HÄGN..............1
|
| jag himlens hägn kraft till säkrast wittne tar. | En gång har solen klar, sin årban fyllest farit |
| |
|
HÄGNAD............1
|
| när jag hos dig får njuta ljuflig hägnad | Kårrte låford öfwer de tre wackra systrar |
| |
|
HÄLDST............1
|
| att han skull giöra hwad häldst, som hon will | Skönste Belinde min såtaste siäl |
| |
|
HÄLLA.............1
|
| ock marmor länder skjär dät klara wattnet hälla i | Jag älskar ällskanswärdt så länge jag är rörlig |
| |
|
HÄLLER............3
|
| min luta skall äj häller finnas sen, | Stäm sorgse in du sånggudinna |
| himlens här äj häller stille stådt | Daphne skön, ach! att du kunde skåda |
| Jag önskar mig häller att lefwa allen, | Afsked ifrån Lysette. Lysette, lät blifwa, att tänckia om mig |
| |
|
HÄMD..............1
|
| Himlens hämd du på dig samkar, | Philomena såta lilla, hwar är nu tin förra frögd |
| |
|
HÄMMA.............2
|
| all Nectar-sötma kan mäd större sötma hämma, | En gång har solen klar, sin årban fyllest farit |
| äj förmår min ängslan hämma. | Aldraskjönste ros och lilja |
| |
|
HÄMMER............1
|
| stundelig hämmer all nectar lik safft. | Skjönste Lysette, en önskelig stund |
| |
|
HÄMTAR............1
|
| hämtar af liljor dän härligste fuckt, | Skjönste Lysette, en önskelig stund |
| |
|
HÄMTTAT...........1
|
| hämttat sådan ogunst inn, | Skiönst Melette är det rätt |
| |
|
HÄNDA.............1
|
| ock dig kan hända fast svårare blifwer, | Skönste Melette är dät dit behag |
| |
|
HÄNDER............2
|
| som i ett wördsamt minn� er� ängelrene händer | En gång har solen klar, sin årban fyllest farit |
| ty fast jag dig uti händer har gifwit, | Skönste Melette är dät dit behag |
| |
|
HÄNDREN...........1
|
| Händren din, och svanehwita lemmar, | O Änglabilld |
| |
|
HÄNNE.............2
|
| dän prydnad i sin skrift, som hänne hafwer bordt, | En gång har solen klar, sin årban fyllest farit |
| som wälbetänckt har hänne skjänkt | Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690 |
| |
|
HÄNNES............3
|
| hännes dagar, | Morgonrådnad du som lyser |
| all hännes lysande, blomstrande prackt; | Skjönste Lysette, en önskelig stund |
| Så hårdt är hännes hjärtans sinn | Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690 |
| |
|
HÄNN�.............1
|
| lät hänn� i din hyddor bo! | Morgonrådnad du som lyser |
| |
|
HÄPENHET..........2
|
| at alle herdar i häpenhet stå, | Skjönste Lysette, en önskelig stund |
| måst� för er fägring i häpenhet gå. | Skjönste Lysette, en önskelig stund |
| |
|
HÄR...............35
|
| Skåder en här under polen | Morgonrådnad du som lyser |
| här uthi wår nordske lund. | Morgonrådnad du som lyser |
| hedra här i nordens dal. | Morgonrådnad du som lyser |
| Sidst, skåda Damon här dän fägnat, | Stäm sorgse in du sånggudinna |
| ock för din´ fötter här läggia dät ner; | Daphne min jordiske fägnad och lust |
| Här uti lunden jag hafwer förnögd, | Daphne min jordiske fägnad och lust |
| at dig här skåda, min skjönste herdinna, | Daphne min jordiske fägnad och lust |
| som här wid Helicon zira wår tid: | Skjönste Lysette, en önskelig stund |
| Jag undrar mere än jag här förmår utsäja, | En gång har solen klar, sin årban fyllest farit |
| Förlåt mig, wackra, at min pänna här äj wisar | En gång har solen klar, sin årban fyllest farit |
| will alt hwad jag skrifwit här | Castalinn, min wackra syster. Slute dickt till dänne bokens ägarinna dän wackra Castalinne, stäld af en herde i Norden. |
| då fägnar sig här jorden. | Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690 |
| at jag här enslig pustar | Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690 |
| Up hjortar, J, som liggen här, | Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690 |
| J hinder, som här hwilen, | Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690 |
| tillbringar här i Norden. | Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690 |
| här utwaldt i enslighet; | Aldraskjönste ros och lilja |
| blir här förgjäten platt ock stadnar i sitt lopp, | Jag älskar ällskanswärdt så länge jag är rörlig |
| Ty här är mer änn som Helena grækers prål, | Jag älskar ällskanswärdt så länge jag är rörlig |
| Här ähr en herdarinn, som af en gudafägring | Jag älskar ällskanswärdt så länge jag är rörlig |
| då lär du tänckia på hwad jag här skrifwer; | Storan en toker |
| här ingen ting förmår. | Sex dagar i hwar wicka |
| det måste här till widermäle lämbna | Wid Wäners strand har himlen sielf plantera |
| Gif diuren lif, som här i beten wandra, | Wid Wäners strand har himlen sielf plantera |
| I raska diur, som här i lunden smyga, | Wid Wäners strand har himlen sielf plantera |
| I hjorttar all, I hinder, som här gå, | Wid Wäners strand har himlen sielf plantera |
| Farwäl, farwäl, I herdar som här finnes, | Wid Wäners strand har himlen sielf plantera |
| då jag ehr äj mehr här i lunden seer: | Wid Wäners strand har himlen sielf plantera |
| Här stanna nu min hand och tunga, | Statt up du morgonrodnad klara |
| här uthi lifwet, ja mit uthi döden, | Skönste Melette är dät dit behag |
| himlens här äj häller stille stådt | Daphne skön, ach! att du kunde skåda |
| skall han här i nordens dal | Daphne skön, ach! att du kunde skåda |
| jag twingas här allen. | Min sol:/:/:/: uplys min dag :/: |
| hwem hörer jag här tala? | Ach, kom, ach kom, ach kom, ach kom min herdarin |
| som här i sitt wandringz-lopp | Aldraskönsta herdarinn |
