HÄRAF.............1
Diana feck häraf stort nöje	Stäm sorgse in du sånggudinna
HÄREMOT...........1
som tyda häremot.	Sex dagar i hwar wicka
HÄRFRÅ............1
jag måst härfrå.	Så far nu wäl du liufste ort för alla
HÄRLIG............1
En härlig bygd, en skiön ock prächtig wåning,	Wid Wäners strand har himlen sielf plantera
HÄRLIGSTE.........1
hämtar af liljor dän härligste fuckt,	Skjönste Lysette, en önskelig stund
HÄRLIGT...........2
härligt prålar,	Morgonrådnad du som lyser
präcktigt lyse, härligt strimma,	Aldraskjönste ros och lilja
HÄRMED............2
dy sluter jag härmed mitt tal och sång,	Statt up du morgonrodnad klara
Härmed jag slutar, och till ett farwäl	Att Charitilla i tanckarne fått
HÄRSKAR...........1
härskar ditt sinn;	Storan en toker
HÄRUNDER..........1
Härunder är begrafwen	Statt up du morgonrodnad klara
HÄRUTHI...........1
Dock har jag häruthi mig icke wist förmäten:	En gång har solen klar, sin årban fyllest farit
HÄRWID............1
Jag will nu tystna i stillhet härwid;	Skjönste Lysette, en önskelig stund
HÅF...............1
står skrifwit främst i dygdens håf.	O! aldraskönste dygdgudinne
HÅFWOR............1
du har ock fått Minerva håfwor,	O! aldraskönste dygdgudinne
HÅG...............1
som mig qwalde förr min håg	Castalinne öfwergifes med ett ändteligit farwäl. Du skall weta, Castalinne
HÅLL..............1
Håll det till goda du som nu så är	Storan en toker
HÅLLE.............1
gärna hålle honom qwar,	Castalinne öfwergifes med ett ändteligit farwäl. Du skall weta, Castalinne
HÅLLEN............2
när låfwen hållen blir, då är allt ricktigt gjordt.	En gång har solen klar, sin årban fyllest farit
Will du bli hållen kär?	Ach, kom, ach kom, ach kom, ach kom min herdarin
HÅLLER............5
städz hata dän dig håller kjär.	Hur länge skall jag fåfängt wörda
håller för gillt,	Storan en toker
mot dän, som dig håller kiär;	Tee dig äj så wred, min Elisandra
och oändligt håller kiär	Skiönst Melette är det rätt
att han dig kär håller,	Skönste Belinde min såtaste siäl
HÅLLES............1
ej hålles purpur lika god.	O! aldraskönste dygdgudinne
HÅLLIT............2
Jag dock har mitt löfte hållit,	Castalinn, min wackra syster. Slute dickt till dänne bokens ägarinna dän wackra Castalinne, stäld af en herde i Norden.
betänck, hur högt jag dig har hållit kär,	Statt up du morgonrodnad klara
HÅPPET............1
I håppet måst jag snafwa.	Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690
HÅRD..............2
mot mig allt för hård och twär.	Tee dig äj så wred, min Elisandra
är doch dit hiertta af hård demant?	Charitillas gunst sökes. Ach, min siäl, mig qwällier dät ena
HÅRDA.............3
Ack hårda själ, som mig så qwäl,	Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690
som sinnets ro mäd hårda bojor klämmer	Kårrte låford öfwer de tre wackra systrar
den hårda lag, som lyckan börjar stiffta	Jag måste nu min wackra Elisandra
HÅRDARE...........1
fast du än sutte i hårdare trängsell,	Storan en toker
HÅRDASTE..........2
som mig har fängslat mäd hårdaste band;	Daphne min jordiske fägnad och lust
skönt du Melette mäd hårdaste nöden,	Skönste Melette är dät dit behag
HÅRDE.............4
strida mot ödet dät hårde ock grymma,	Daphne min jordiske fägnad och lust
som de hårde sinnen blidkar	Castalinn, min wackra syster. Slute dickt till dänne bokens ägarinna dän wackra Castalinne, stäld af en herde i Norden.
som hårde bärg ock stenar;	Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690
din hårde själ har dät till jorden brackt.	Min Daphne skjön, ach at jag äj får njuta
HÅRDHET...........18
Lägg ner din hårdhet Castalinne,	Hur länge skall jag fåfängt wörda
at du däs hjärta mäd hårdhet äj mördar,	Daphne min jordiske fägnad och lust
Lät äj nån hårdhet dän trefnad förtaga,	Skjönste Lysette, en önskelig stund
Din hårdhet will mig ynckelig	Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690
Ej Nymphen min mäd hårdhet sin	Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690
lät din hårdhet mig äj skilja	Aldraskjönste ros och lilja
Lät din hårdhet mig äj twinga	Aldraskjönste ros och lilja
Wändt igjän at hårdhet öfwa,	Aldraskjönste ros och lilja
minna mig din hårdhet på,	Aldraskjönste ros och lilja
och din hårdhet utan tal,	Aldraskjönste ros och lilja
Ack Daphne, kan du så stor hårdhet hysa	Min Daphne skjön, ach at jag äj får njuta
at bli din träl, när mig din hårdhet dödar;	Min Daphne skjön, ach at jag äj får njuta
så måst jag för din hårdhet undanfika,	Min Daphne skjön, ach at jag äj får njuta
lät äj någon hårdhet skillja	Ach min liufwa herderinna
slikan er hårdhet lär anse mäd ifwer,	Skönste Melette är dät dit behag
Så skall jag dijn hårdhet städz bemöta	Daphne skön, ach! att du kunde skåda
måste för din hårdhet undanrymma,	Skingra himmel blid min sorgedimma
doch medh hårdhet dödat mig.	Aldraskönsta herdarinn
HÅRDHETZ..........3
mot din hårdhetz stränga lag	Tee dig äj så wred, min Elisandra
och genom himlens stränga hårdhetz lag,	Statt up du morgonrodnad klara
hårdhetz lag,	Daphne skön, ach! att du kunde skåda
HÅRDT.............3
Så hårdt är hännes hjärtans sinn	Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690
mig sargat hårdt mäd pilen.	Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690
tryck mig nu hårdt intill dit bröst.	O! aldraskönste dygdgudinne
HÖGA..............4
från din höga skjönhjetz tron.	Aldraskjönste ros och lilja
höga himlen skall dig kröna,	Aldraskjönste ros och lilja
J höga trän, som eder rota	Statt up du morgonrodnad klara
J höga berg, J skyehögtrotzand skogar,	Så far nu wäl du liufste ort för alla
HÖGDER............2
har mig framkallat till Helicons högder,	Skjönste Lysette, en önskelig stund
Si, de gudinnor, som på Pindi wishetz högder	En gång har solen klar, sin årban fyllest farit
HÖGE..............1
De höge bärg sin´ hufwud luta:	Stäm sorgse in du sånggudinna
HÖGELIG...........1
han dig ällskar högelig.	Philomena såta lilla, hwar är nu tin förra frögd
HÖGRE.............2
Tänk dock uppå dän som högre dig wördar,	Daphne min jordiske fägnad och lust
och högre än de liusen,	Statt up du morgonrodnad klara
HÖGST.............3
Högst jag åstundar, at njuta dän hyllest,	Skjönste Lysette, en önskelig stund
lefwer han bland herdar högst förnögd!	Daphne skön, ach! att du kunde skåda
den som dig högst skattar,	Skönste Belinde min såtaste siäl
HÖGSTA............2
änn Isabell, som war all skönhets högsta mål;	Jag älskar ällskanswärdt så länge jag är rörlig
du äst den högsta skönhetz skatt	O! aldraskönste dygdgudinne
HÖGSTE............2
Höj däss sinn� mäd högste nöje,	Morgonrådnad du som lyser
Nordennes högste prål,	I lufftens fåglar snäll
HÖGT..............6
Flyg äj högt mäd dine tanckar,	Philomena såta lilla, hwar är nu tin förra frögd
upblåsen högt, lät frögd äj lida men,	Stäm sorgse in du sånggudinna
ty huru högt jag er månd� i mitt sinne wörda,	En gång har solen klar, sin årban fyllest farit
huru högt jag ällskar dig.	Ach min liufwa herderinna
betänck, hur högt jag dig har hållit kär,	Statt up du morgonrodnad klara
Jag så högt förbinder mig,	Tänk på mig min lilla flicka
HÖJ...............1
Höj däss sinn� mäd högste nöje,	Morgonrådnad du som lyser
HÖR...............3
Dygdgudinna hör min klage,	Aldraskjönste ros och lilja
hör på mit sorgeskall;	I lufftens fåglar snäll
Jag hör :/:/:/: min Damon är :/:	Ach, kom, ach kom, ach kom, ach kom min herdarin