| |
|
LIFLIG............2
|
| Min stjärna lätt din glantz en liflig strål mig gjer, | Jag älskar ällskanswärdt så länge jag är rörlig |
| en liflig elld, uptänd af kärleks minne, | Wid Wäners strand har himlen sielf plantera |
| |
|
LIFLIGT...........1
|
| Allt lifligt ler. | Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690 |
| |
|
LIFWET............5
|
| kan mig gie och ända lifwet | Skiönst Melette är det rätt |
| Bör du lell intet mig fängsla til lifwet, | Skönste Melette är dät dit behag |
| här uthi lifwet, ja mit uthi döden, | Skönste Melette är dät dit behag |
| för dig, som mig lifwet gier. | Aldraskönsta herdarinn |
| att du will mig lifwet gie. | Aldraskönsta herdarinn |
| |
|
LIGGEN............1
|
| Up hjortar, J, som liggen här, | Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690 |
| |
|
LIGGER............4
|
| så ligger all min frögd till jorden slage nid | Jag älskar ällskanswärdt så länge jag är rörlig |
| när som min kropp i mullen ligger giömd | Statt up du morgonrodnad klara |
| jag ligger i en dwala, | Min sol:/:/:/: uplys min dag :/: |
| Ja då du ligger i mitt sinn, | O! aldraskönste dygdgudinne |
| |
|
LIJK..............1
|
| som där skjönt lyser lijk stjärnan i nord. | Skjönste Lysette, en önskelig stund |
| |
|
LIK...............1
|
| stundelig hämmer all nectar lik safft. | Skjönste Lysette, en önskelig stund |
| |
|
LIKA..............6
|
| lika som solen på himlen bland stjärnor, | Skjönste Lysette, en önskelig stund |
| Lika lycka, lika frögd | Allerskönsta Elisandra |
| Lika lycka, lika frögd | Allerskönsta Elisandra |
| lika som en klockarkatta, | Castalinne öfwergifes med ett ändteligit farwäl. Du skall weta, Castalinne |
| lika så jag mig utmatta, | Castalinne öfwergifes med ett ändteligit farwäl. Du skall weta, Castalinne |
| ej hålles purpur lika god. | O! aldraskönste dygdgudinne |
| |
|
LIKASTE...........1
|
| med likaste mått | Skönste Belinde min såtaste siäl |
| |
|
LIKER.............1
|
| sielf Chloris dig äj liker är | O! aldraskönste dygdgudinne |
| |
|
LIKNAS............2
|
| må liknas wid dän tiden | Stäm sorgse in du sånggudinna |
| om någon finns, som liknas kan wid mig | Statt up du morgonrodnad klara |
| |
|
LIKSOM............12
|
| Liksom dän ljufwe sommarnatt | Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690 |
| liksom en ensam katt, | Sex dagar i hwar wicka |
| liksom en hund som uthi marcken flyr, | Statt up du morgonrodnad klara |
| liksom ett lamb, som undan herden skyr: | Statt up du morgonrodnad klara |
| Din ögon klar, som liksom solen glimmar | O Änglabilld |
| Liksom ett lius af wädret snart utsläckes, | Jag måste nu min wackra Elisandra |
| liksom en dag med natten mörck betäckes, | Jag måste nu min wackra Elisandra |
| liksom en eld i askan giömmes ner, | Jag måste nu min wackra Elisandra |
| liksom den dig aldrig såg, | Castalinne öfwergifes med ett ändteligit farwäl. Du skall weta, Castalinne |
| liksom du föga | Skönste Belinde min såtaste siäl |
| liksom min egen herdarinn. | O! aldraskönste dygdgudinne |
| liksom coraller röd dig zira, | O! aldraskönste dygdgudinne |
| |
|
LIKSÅ.............1
|
| Se ditt sinn har likså oförendrat | Daphne skön, ach! att du kunde skåda |
| |
|
LIKSÅSOM..........1
|
| Liksåsom sommerblixten strålar, | O! aldraskönste dygdgudinne |
| |
|
LIKT..............1
|
| likt mäd de stjärnor, som skina hit ner. | Daphne min jordiske fägnad och lust |
| |
|
LILJA.............1
|
| Aldraskjönste ros och lilja | Aldraskjönste ros och lilja |
| |
|
LILJAN............1
|
| som liljan skjön afbildar oss sin graf, | Stäm sorgse in du sånggudinna |
| |
|
LILJOR............2
|
| hämtar af liljor dän härligste fuckt, | Skjönste Lysette, en önskelig stund |
| ock de tusend liljor skjön, | Aldraskjönste ros och lilja |
| |
|
LILJORS...........1
|
| wår� liljors princessinna? | Stäm sorgse in du sånggudinna |
| |
|
LILLA.............3
|
| Philomena såta lilla, | Philomena såta lilla, hwar är nu tin förra frögd |
| Tänk på mig min lilla flicka, | Tänk på mig min lilla flicka |
| Till ett slut, min flicka lilla, | Tänk på mig min lilla flicka |
| |
|
LILLE.............1
|
| I dänna lille bok, förgjät och äj er träl, | En gång har solen klar, sin årban fyllest farit |
| |
|
LILLJA............2
|
| Alldreskönste ros ock lillja, | Ach min liufwa herderinna |
| Trösta mig, ach du min lillja, | Tänk på mig min lilla flicka |
| |
|
LILLJOR...........3
|
| bland mång tusend lilljor skiöna | Allerskönsta Elisandra |
| Du fagra lund med dina lilljor skiön, | Statt up du morgonrodnad klara |
| J lilljor, som frögdat mig mång stunder, | Så far nu wäl du liufste ort för alla |
| |
|
LINDEN............1
|
| Linden gröna, lundens heder, | Aldraskjönste ros och lilja |
| |
|
LINDER............1
|
| ock under däße linder står, | Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690 |
| |
|
LIPA..............1
|
| Sitt äj och illa lipa, | Sex dagar i hwar wicka |
| |
|
LISA..............2
|
| må en liuflig lisa röna; | Allerskönsta Elisandra |
| och har ingen lisa: | O Änglabilld |
| |
|
LITEN.............1
|
| uthi en liten bok en wisa äller fler. | En gång har solen klar, sin årban fyllest farit |
| |
|
LITET.............1
|
| när du ser flickors gunst litet kan båta, | Storan en toker |
| |
|
LIUDER............1
|
| Min luta aldrig mehra liuder: | Statt up du morgonrodnad klara |
| |
|
LIUFLIG...........5
|
| Lycklig ock liuflig dän dagen wist war, | Skjönste Lysette, en önskelig stund |
| och se en liuflig dag! | Ach, skönste herdarinn |
| en sådan liuflig ro; | Sex dagar i hwar wicka |
| en liuflig ortt, ett jordiskt paradis, | Wid Wäners strand har himlen sielf plantera |
| må en liuflig lisa röna; | Allerskönsta Elisandra |
| |
|
LIUFLIGA..........1
|
| ifrån den liufliga solen. | Himmelen synes blid |
| |
|
LIUFLIGHET........1
|
| all liuflighet är där tillhopa bunden | Wid Wäners strand har himlen sielf plantera |
| |
|
LIUFLIGIT.........2
|
| när du är stadd i så liufligit fängsell. | Storan en toker |
| Lät så min lefnad ha liufligit lopp. | Att Charitilla i tanckarne fått |
| |
|
LIUFLIGT..........5
|
| i fiskar små, som liufligt sammanstimma | Wid Wäners strand har himlen sielf plantera |
| och yttrat mig till liufligt löje; | Statt up du morgonrodnad klara |
| stäm liufligt in allt hwad i lunden finnes, | Så far nu wäl du liufste ort för alla |
| och ett liufligt tidfördrif, | Aldraskönsta herdarinn |
| och liufligt bemöta | Att Charitilla i tanckarne fått |
| |
|
LIUFST............1
|
| Farwäl Elisandra liufst herdinna, | Tee dig äj så wred, min Elisandra |
| |
|
LIUFSTE...........4
|
| Liufste ängell, lät en strimma | Ach min liufwa herderinna |
| Liufste ögon, himblastrålar, | Ach min liufwa herderinna |
| Så far nu wäl du liufste ort för alla, | Så far nu wäl du liufste ort för alla |
| herdinnans nampn har liufste Echo gifwit | Så far nu wäl du liufste ort för alla |
| |
|
LIUFWA............4
|
| Ach min liufwa herdarinna, | Ach min liufwa herderinna |
| och i liufwa kedior bunnen, | Ach min liufwa herderinna |
| mitt hiärtta har i liufwa bojor bracht. | Statt up du morgonrodnad klara |
| att gifwa liufwa kärleks ord. | O! aldraskönste dygdgudinne |
| |
|
LIUS..............2
|
| Liksom ett lius af wädret snart utsläckes, | Jag måste nu min wackra Elisandra |
| så måste jag mitt lius i mörckret giömma, | Jag måste nu min wackra Elisandra |
| |
|
LIUSEN............2
|
| och högre än de liusen, | Statt up du morgonrodnad klara |
| Äfwen de himmelska liusen, | Himmelen synes blid |
| |
|
LJUD..............1
|
| at gifwa ljud utaf sin strängar klen; | Stäm sorgse in du sånggudinna |
| |
|
LJUFLIG...........4
|
| mitt luteklang mäd ljuflig stämmor mång, | Stäm sorgse in du sånggudinna |
| prydde stå mäd ljuflig fägring, | Aldraskjönste ros och lilja |
| En ljuflig min utaf din himlafägring | Min Daphne skjön, ach at jag äj får njuta |
| när jag hos dig får njuta ljuflig hägnad | Kårrte låford öfwer de tre wackra systrar |
| |
|
LJUFLIGT..........4
|
| ljufligt stimmen, | Morgonrådnad du som lyser |
| lyckligt ock ljufligt dän gläntzande solen | Skjönste Lysette, en önskelig stund |
| som Echo ljufligt talar | Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690 |
| uthi ett sällt ock mer än ljufligt band! | Min Daphne skjön, ach at jag äj får njuta |
