LÅT...............2
låt se du ändrar då straxt sinnet ditt,	Skönste Belinde min såtaste siäl
och låt mig utan något hinder,	O! aldraskönste dygdgudinne
LÅTA..............3
Will du dig äj låta nöja	Philomena såta lilla, hwar är nu tin förra frögd
och låta mig få lefwa skild	Hur länge skall jag fåfängt wörda
han må det låta bli,	Sex dagar i hwar wicka
LÅTER.............5
om du ej låter fromhet lysa.	Hur länge skall jag fåfängt wörda
som icke låter förändra sin lag:	Daphne min jordiske fägnad och lust
sin röst nu låter klinga.	Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690
Låter jag min luta hwila,	Aldraskjönste ros och lilja
låter mig sin trogna kärlek winna,	Tee dig äj så wred, min Elisandra
LÅTIT.............2
ock till dit nöje har låtit mig kalla,	Skönste Melette är dät dit behag
som jag ock willigt mig låtit påbörda,	Skönste Melette är dät dit behag
LÖFTE.............1
Jag dock har mitt löfte hållit,	Castalinn, min wackra syster. Slute dickt till dänne bokens ägarinna dän wackra Castalinne, stäld af en herde i Norden.
LÖHN..............1
unnen mig min kärleks löhn.	Ach min liufwa herderinna
LÖJE..............4
Wallguder all ett gladlynt löje	Stäm sorgse in du sånggudinna
som af er änglabilds åtbörd ock löje	Skjönste Lysette, en önskelig stund
och yttrat mig till liufligt löje;	Statt up du morgonrodnad klara
som löje och nöje hos Phillis mig gier,	Är det ditt behag
LÖN...............2
skall jag slik kärleks lön	Ach, skönste herdarinn
skall det bli kärleks lön,	Himmelen synes blid
LÖNA..............2
min sköna, att löna mig med sådan lag,	Är det ditt behag
ty jag är säker, at himlen lär löna	Skönste Melette är dät dit behag
LÖPER.............1
och löper gärna dit där som hon tar sitt boo,	Då Chloris engång saknades.Jag mente himlens gunst sku mig beständig blifwa
MACKT.............17
at du mit hjärta städz har i din mackt.	Daphne min jordiske fägnad och lust
Präcktig herdinna, se, himmelens mackt	Skjönste Lysette, en önskelig stund
Uthaf er skjönhetz mackt är jag nu förd	Skjönste Lysette, en önskelig stund
Venus erkänner ock sådan er mackt.	Skjönste Lysette, en önskelig stund
min Daphnes skönhets mackt mig dät nu bjuder på,	Jag älskar ällskanswärdt så länge jag är rörlig
Jag will mot himlens mackt äj föra strid och örlig,	Jag älskar ällskanswärdt så länge jag är rörlig
utaf din ögons klarskinande mackt;	I lufftens fåglar snäll
när solens mackt framter sin kärleksstrimma,	Wid Wäners strand har himlen sielf plantera
med sin mackt.	Skiönst Melette är det rätt
jag äj förmår utsäja eder mackt,	Så måste nu Philander wandra
Och Æols mackt på edra grenar rusar,	Så far nu wäl du liufste ort för alla
Tänck doch uppå ehr förra wänskapz mackt,	Så far nu wäl du liufste ort för alla
wid den mackt och wällde som du har	Daphne skön, ach! att du kunde skåda
i din mackt står all deß lust och frögd,	Daphne skön, ach! att du kunde skåda
himlens mackt skall dig med trefnad kröna,	Daphne skön, ach! att du kunde skåda
Jag har äj mackt, att i mitt hiertta hysa	Jag måste nu min wackra Elisandra
dem hafwer du uti din mackt.	O! aldraskönste dygdgudinne
MACKTEN...........1
mackten ock wäldet, ja ock hjärtat mitt,	Skönste Melette är dät dit behag
MAGEN.............1
så giör det magen godt.	Sex dagar i hwar wicka
MAKA..............1
Hwar fogell har sin maka	Sex dagar i hwar wicka
MAN...............10
finge han man dit igjen.	Philomena såta lilla, hwar är nu tin förra frögd
Hwad sinnet hyser man fastmer än pråland� prisar.	En gång har solen klar, sin årban fyllest farit
ty skjönt än man dän ljufste solen ser,	Min Daphne skjön, ach at jag äj får njuta
måst man dock för däs hete strålar wika;	Min Daphne skjön, ach at jag äj får njuta
ynckelig, eländig må man dig kalla;	Storan en toker
Man finner inga frögder,	Sex dagar i hwar wicka
Allt hwad man plär med fägringz namnet nämpna,	Wid Wäners strand har himlen sielf plantera
må man wäl pröfwa	Att Charitilla i tanckarne fått
fram för all� andre man älska bör den.	Att Charitilla i tanckarne fått
finge jag man uthi nöden,	Tänk på mig min lilla flicka
MARCK.............1
Skog och marck de weta omtala,	Charitillas gunst sökes. Ach, min siäl, mig qwällier dät ena
MARCKEN...........3
De wille djur i marcken gå,	Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690
Djuren uthi marcken wida,	Aldraskjönste ros och lilja
liksom en hund som uthi marcken flyr,	Statt up du morgonrodnad klara
MARMOR............2
ritat dit namn uti marmor & ceder,	Daphne min jordiske fägnad och lust
ock marmor länder skjär dät klara wattnet hälla i	Jag älskar ällskanswärdt så länge jag är rörlig
MATKEN............1
mig den matken ej mer äter	Castalinne öfwergifes med ett ändteligit farwäl. Du skall weta, Castalinne
MATT..............2
som gjör mig matt, förgjäta platt.	Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690
giör hierttat hel matt.	Är det ditt behag
MED...............84
med ehr ljufste stämmor mång,	Morgonrådnad du som lyser
nu wisen fram ock med wallhornen klen	Stäm sorgse in du sånggudinna
Nectar söt, med all sin sötma ock krafft,	Skjönste Lysette, en önskelig stund
fåglar med himlen blå,	Aldraskjönste ros och lilja
med sin skiörlefnad hon alltid har farit;	Storan en toker
med ringa trefnad?	I ögon twå
som med sin strålar blid,	Ach, skönste herdarinn
och jämmer med en fart	Ach, skönste herdarinn
med önskan till gått åhr:	Sex dagar i hwar wicka
far up, bemängd med sot.	Sex dagar i hwar wicka
och qwällja mig med sorgen	Sex dagar i hwar wicka
Allt hwad man plär med fägringz namnet nämpna,	Wid Wäners strand har himlen sielf plantera
och denna lund med frögd ock lust bekröna,	Wid Wäners strand har himlen sielf plantera
Jag får äj mer med er min ro föröka,	Wid Wäners strand har himlen sielf plantera
lät mig äj med sorg och smärtta	Ach min liufwa herderinna
så skall du med frögd förnimma,	Ach min liufwa herderinna
som mig med din skönhets strål,	Allerskönsta Elisandra
med all dhen fullkomlighet,	Allerskönsta Elisandra
träd fram du sol med dine strålar mång,	Statt up du morgonrodnad klara
som hiärttat mitt med ängslan klämmer,	Statt up du morgonrodnad klara
Du fagra lund med dina lilljor skiön,	Statt up du morgonrodnad klara
Du sida dal med dine örtter grön;	Statt up du morgonrodnad klara
som med sin dygd och stora skiönhetz pracht,	Statt up du morgonrodnad klara
mig från deß thron med ängslan skillja,	Statt up du morgonrodnad klara
som bränner med en tärand låga,	Statt up du morgonrodnad klara
åskådat med ett trefallt nöje,	Statt up du morgonrodnad klara
i lunden grön med sina hiordar späd,	Statt up du morgonrodnad klara
med mig inhyses i min mörcka graf,	Statt up du morgonrodnad klara
med sin� änglatycken.	O Änglabilld
dig med wördnad tiäna,	O Änglabilld
med upricktigt sinne.	O Änglabilld
att jag med sorg och we	Himmelen synes blid
min sköna, att löna mig med sådan lag,	Är det ditt behag
med sin mackt.	Skiönst Melette är det rätt
Hur offta jag med wördnad sungit,	Så måste nu Philander wandra
och med obewekligt sinn	Daphne skön, ach! att du kunde skåda
samt med ouphörligt qwal	Daphne skön, ach! att du kunde skåda
med den tro, som jag i hiärttat bär,	Daphne skön, ach! att du kunde skåda
himlens mackt skall dig med trefnad kröna,	Daphne skön, ach! att du kunde skåda
lät den gyllne solen med en strimma,	Skingra himmel blid min sorgedimma
med klang	Skingra himmel blid min sorgedimma
med omöjlig tings begär.	Skingra himmel blid min sorgedimma
du som med din skönhetz brand,	Skingra himmel blid min sorgedimma
mig fängsla med sällt band,	Skingra himmel blid min sorgedimma
röra wid min siäl med fromhetzhåning,	Skingra himmel blid min sorgedimma
och med ynnest se mig ann.	Skingra himmel blid min sorgedimma
Doch jag will äj med min bön dig qwälja,	Skingra himmel blid min sorgedimma
Min sol :/:/:/: skin up med frögd:/:	Min sol:/:/:/: uplys min dag :/:
med en din gyllne strimma,	Min sol:/:/:/: uplys min dag :/:
med frögd och stor hugnad till wänast herdinn	Ach, kom, ach kom, ach kom, ach kom min herdarin
En herde söker, att med fölljande	Jag måste nu min wackra Elisandra
Dock, märck, dett skeer med en bedröfwad siäl.	Jag måste nu min wackra Elisandra
liksom en dag med natten mörck betäckes,	Jag måste nu min wackra Elisandra
Se din träl med mildhet an,	Aldraskönsta herdarinn
och med wördnad faller ner,	Aldraskönsta herdarinn
Med hug och åtrå min, förweten jag då war,	Då Chloris engång saknades.Jag mente himlens gunst sku mig beständig blifwa
men, ty, nu måste jag med stort mißnöje se,	Då Chloris engång saknades.Jag mente himlens gunst sku mig beständig blifwa
i medler tid med flit, jag henne önskar roo.	Då Chloris engång saknades.Jag mente himlens gunst sku mig beständig blifwa
lät min siäl med din sig förena,	Charitillas gunst sökes. Ach, min siäl, mig qwällier dät ena
med ett godt nöje sku� himmelen dig, kröna,	Charitillas gunst sökes. Ach, min siäl, mig qwällier dät ena
om du dit hiertta med mitt bebundt.	Charitillas gunst sökes. Ach, min siäl, mig qwällier dät ena
må du nu mig, att med dig sammanbo.	Charitillas gunst sökes. Ach, min siäl, mig qwällier dät ena
att det sker med willian min,	Castalinne öfwergifes med ett ändteligit farwäl. Du skall weta, Castalinne
och med flättia har du farit,	Castalinne öfwergifes med ett ändteligit farwäl. Du skall weta, Castalinne
med din wrånga art af kynne	Castalinne öfwergifes med ett ändteligit farwäl. Du skall weta, Castalinne
med din odygdsfulla siäl.	Castalinne öfwergifes med ett ändteligit farwäl. Du skall weta, Castalinne
Jag wet, att du hycklar med flere än een,	Afsked ifrån Lysette. Lysette, lät blifwa, att tänckia om mig
Jag är icke waner att älska med flärd,	Afsked ifrån Lysette. Lysette, lät blifwa, att tänckia om mig
än plågar mitt sinne med kärlekens pin.	Afsked ifrån Lysette. Lysette, lät blifwa, att tänckia om mig
dig ändtlig åtnöja med en eller twå,	Afsked ifrån Lysette. Lysette, lät blifwa, att tänckia om mig
med ensligit hopp;	Att Charitilla i tanckarne fått
med kärleken söta,	Att Charitilla i tanckarne fått
med likaste mått	Skönste Belinde min såtaste siäl
med kärlek omfattar,	Skönste Belinde min såtaste siäl
emot sin trohet med otro igen	Skönste Belinde min såtaste siäl
med ett wredt öga,	Skönste Belinde min såtaste siäl
och det förenar alt framgent med mitt,	Skönste Belinde min såtaste siäl
Aldrig skön Flora än med alt sitt prål,	Skönste Belinde min såtaste siäl
enär som månen med sitt skeen,	O! aldraskönste dygdgudinne
hel med rubiner öfwersått,	O! aldraskönste dygdgudinne
och hielper mig med allo flijt,	O! aldraskönste dygdgudinne
som med mitt nöje hinna dijt,	O! aldraskönste dygdgudinne
och med ödmiukast wördnad ber,	O! aldraskönste dygdgudinne
at förenas med din siäl.	Tänk på mig min lilla flicka