MILDHET...........1
Se din träl med mildhet an,	Aldraskönsta herdarinn
MILLD.............2
om du äj beter dig milld.	Philomena såta lilla, hwar är nu tin förra frögd
Celis milld, O! himlaliufwa siäl,	O Änglabilld
MIN...............288
min luta skall äj häller finnas sen,	Stäm sorgse in du sånggudinna
Hon klagar så: hwi är min lefnad,	Stäm sorgse in du sånggudinna
hwi är min lust	Stäm sorgse in du sånggudinna
jag lägger äj min luta ner till fot,	Stäm sorgse in du sånggudinna
själf himlen gifwit har min ängslan bot.	Stäm sorgse in du sånggudinna
Will du min trefnad framgjent wörda,	Hur länge skall jag fåfängt wörda
skall jag min frögd mäd jämmer sluta?	Hur länge skall jag fåfängt wörda
Daphne min jordiske fägnad ock lust,	Daphne min jordiske fägnad och lust
Kan du min skönste wäl mera begjära,	Daphne min jordiske fägnad och lust
när du min trohet så uppenbart ser?	Daphne min jordiske fägnad och lust
som mig min himmel så ymnigt täcks skänka,	Daphne min jordiske fägnad och lust
Dock se, jag saknar min ljufwaste ro,	Daphne min jordiske fägnad och lust
at dig här skåda, min skjönste herdinna,	Daphne min jordiske fägnad och lust
Dock all min trefnad är uthi din,	Daphne min jordiske fägnad och lust
du kan min jämmer ock ängslan förtaga	Daphne min jordiske fägnad och lust
du kan förminska min qwida och klaga,	Daphne min jordiske fägnad och lust
närmast din skjönhet, min herdarinn� blid.	Daphne min jordiske fägnad och lust
Ach, at jag kunde wäl zira min ord,	Skjönste Lysette, en önskelig stund
at all min önskan där måtte bli hörd.	Skjönste Lysette, en önskelig stund
Lät dock, min skjönste, er fromhet tillfyllest	Skjönste Lysette, en önskelig stund
som af mig fordrar min skyldige plickt;	Skjönste Lysette, en önskelig stund
Gjör dock, min skjönste, er herde så wärdig,	Skjönste Lysette, en önskelig stund
hur� all min fägnad är uti er hand.	Skjönste Lysette, en önskelig stund
sen I, min wackra, mig täckts säja dässe ord:	En gång har solen klar, sin årban fyllest farit
Min herde, om du will uthi mitt minne blifwa,	En gång har solen klar, sin årban fyllest farit
utskifta. Si, de om min frihet hafwa rådt.	En gång har solen klar, sin årban fyllest farit
Förlåt mig, wackra, at min pänna här äj wisar	En gång har solen klar, sin årban fyllest farit
Uptag, min wackra, nu de wisor jag er sänden	En gång har solen klar, sin årban fyllest farit
städs kysser utan mått. Min wackra far nu wäl	En gång har solen klar, sin årban fyllest farit
CASTALINN, min wackra syster	Castalinn, min wackra syster. Slute dickt till dänne bokens ägarinna dän wackra Castalinne, stäld af en herde i Norden.
till er tjänst. min andra själ,	Castalinn, min wackra syster. Slute dickt till dänne bokens ägarinna dän wackra Castalinne, stäld af en herde i Norden.
Dock min pänna har äj warit	Castalinn, min wackra syster. Slute dickt till dänne bokens ägarinna dän wackra Castalinne, stäld af en herde i Norden.
att min pänna intet prål	Castalinn, min wackra syster. Slute dickt till dänne bokens ägarinna dän wackra Castalinne, stäld af en herde i Norden.
för min wackra Castalinn.	Castalinn, min wackra syster. Slute dickt till dänne bokens ägarinna dän wackra Castalinne, stäld af en herde i Norden.
Far nu wäl min andra själ,	Castalinn, min wackra syster. Slute dickt till dänne bokens ägarinna dän wackra Castalinne, stäld af en herde i Norden.
dig prisa skall min tunga.	Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690
som när jag enslig mäd min sång	Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690
dock sig min ängslan röjer.	Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690
Ack, at min Nympha wor så blid,	Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690
så skulle jag min suck ock klag,	Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690
Hon will äj höra klagan min,	Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690
min frögd hon mig förmenar.	Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690
och all min lust förkolnar.	Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690
Upwäck min wän, at ällska dän,	Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690
Ej Nymphen min mäd hårdhet sin	Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690
min klagan all påhören,	Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690
min suck ock ängslan fören;	Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690
Mitt twång, min klagesång	Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690
inför min dam J fören fram	Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690
in för min Nympha ilen,	Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690
ock säjen, att min sommarnatt	Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690
min sång mäd däße orden:	Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690
min dagars tal	Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690
Dygdgudinna hör min klage,	Aldraskjönste ros och lilja
lät min bön beweka tig,	Aldraskjönste ros och lilja
lät min suckar dig behaga;	Aldraskjönste ros och lilja
at min sol äj will upgå.	Aldraskjönste ros och lilja
i min själ en strimma blid.	Aldraskjönste ros och lilja
jämra sig att jag min lägring,	Aldraskjönste ros och lilja
När jag på min luta rörer	Aldraskjönste ros och lilja
i min dunckla sorgedal,	Aldraskjönste ros och lilja
Echo för min öron förer	Aldraskjönste ros och lilja
Låter jag min luta hwila,	Aldraskjönste ros och lilja
inuti min hjärtans bårg,	Aldraskjönste ros och lilja
är min glädje slagen nid.	Aldraskjönste ros och lilja
äj förmår min ängslan hämma.	Aldraskjönste ros och lilja
lät min bön beweka tig;	Aldraskjönste ros och lilja
om du täcks min ängslan höra	Aldraskjönste ros och lilja
som du ändat har min lust,	Aldraskjönste ros och lilja
dät jag all min glädje mist.	Aldraskjönste ros och lilja
Min Daphne skjön, ach at jag äj får njuta	Min Daphne skjön, ach at jag äj får njuta
ack at du will mig all min frögd förneka!	Min Daphne skjön, ach at jag äj får njuta
dy bär jag ock din billd uthi min själ.	Min Daphne skjön, ach at jag äj får njuta
Män jämmer, at min Daphne icke kjänner	Min Daphne skjön, ach at jag äj får njuta
En ljuflig min utaf din himlafägring	Min Daphne skjön, ach at jag äj får njuta
har brackt min själ, at sökja stadig lägring	Min Daphne skjön, ach at jag äj får njuta
hos dig, min wänn, min enda lust ock frögd:	Min Daphne skjön, ach at jag äj får njuta
hos dig, min wänn, min enda lust ock frögd:	Min Daphne skjön, ach at jag äj får njuta
at nämna dig min själ, min herdarinna	Min Daphne skjön, ach at jag äj får njuta
at nämna dig min själ, min herdarinna	Min Daphne skjön, ach at jag äj får njuta
ock som du har min själ brackt till din lydnad,	Min Daphne skjön, ach at jag äj får njuta
Min Daphne skjön, ditt namn skall ewigt skrifwas	Min Daphne skjön, ach at jag äj får njuta
Min wänn farwäl.	Min Daphne skjön, ach at jag äj får njuta
min Daphnes skönhets mackt mig dät nu bjuder på,	Jag älskar ällskanswärdt så länge jag är rörlig
Dy hoppas jag, att all min handel är tillbörlig.	Jag älskar ällskanswärdt så länge jag är rörlig
som har uti sin hand min korte lefnads trå,	Jag älskar ällskanswärdt så länge jag är rörlig
Min herdarinna skjön, att jag dät wåga tör,	Jag älskar ällskanswärdt så länge jag är rörlig
Jag kan äj strida mot min enda hjärtans drånning	Jag älskar ällskanswärdt så länge jag är rörlig
så ligger all min frögd till jorden slage nid	Jag älskar ällskanswärdt så länge jag är rörlig
och ängslig i min sorg har jag en enslig wåning.	Jag älskar ällskanswärdt så länge jag är rörlig
in i min själeborg, och se dät store qwal,	Jag älskar ällskanswärdt så länge jag är rörlig
som jag för din skull bär uti min hjärtesal,	Jag älskar ällskanswärdt så länge jag är rörlig
som om min fägnad all will ouphörligt råda!	Jag älskar ällskanswärdt så länge jag är rörlig
som gjör uppå min suck ett outtaligt tal	Jag älskar ällskanswärdt så länge jag är rörlig
Ock will min fägnad all inunder fötter tråda.	Jag älskar ällskanswärdt så länge jag är rörlig
Min stjärna lätt din glantz en liflig strål mig gjer,	Jag älskar ällskanswärdt så länge jag är rörlig
börjar min jämmer att gånga då opp,	I lufftens fåglar snäll
ock all min lefnads twång;	I lufftens fåglar snäll
fördrif min pust	I lufftens fåglar snäll
säj för min Daphne dän nymphen skjön,	I lufftens fåglar snäll
allan min jämmers ock kjärleks åtrå.	I lufftens fåglar snäll
se dock min skjönste jag för dig nid,	I lufftens fåglar snäll
Skall jag nu så min frihet platt försällja	Kårrte låford öfwer de tre wackra systrar
ock frögden min så obehagligt kränckja	Kårrte låford öfwer de tre wackra systrar
intill min död jag wäl förnögder blifwer,	Kårrte låford öfwer de tre wackra systrar
Du äst min skatt, min frögd min fägnad	Kårrte låford öfwer de tre wackra systrar
Du äst min skatt, min frögd min fägnad	Kårrte låford öfwer de tre wackra systrar
Du äst min skatt, min frögd min fägnad	Kårrte låford öfwer de tre wackra systrar
min frihet är min drottning, min gudinna,	Kårrte låford öfwer de tre wackra systrar
min frihet är min drottning, min gudinna,	Kårrte låford öfwer de tre wackra systrar
min frihet är min drottning, min gudinna,	Kårrte låford öfwer de tre wackra systrar
min hjärtans frögd.	Kårrte låford öfwer de tre wackra systrar
min Castalinne?	I ögon twå
Tee dig äj så wred, min Elisandra,	Tee dig äj så wred, min Elisandra
Ach! min	Tee dig äj så wred, min Elisandra
därmed, att jag i min tanckar slutit,	Tee dig äj så wred, min Elisandra
att all min suck och klag,	Ach, skönste herdarinn
mig glädia i min sorg,	Ach, skönste herdarinn
ach, ach, min enda wän,	Ach, skönste herdarinn
dät är min siukdoms bot.	Sex dagar i hwar wicka
godt åhr, min bror, godt åhr,	Sex dagar i hwar wicka
nog täncker jag på min,	Sex dagar i hwar wicka
skall bli min gambla lag,	Sex dagar i hwar wicka
Jag får äj mer med er min ro föröka,	Wid Wäners strand har himlen sielf plantera
min himmell will mig nu från eder skillja	Wid Wäners strand har himlen sielf plantera
så måste jag, emot min willja, willja	Wid Wäners strand har himlen sielf plantera
Ach! jämmer, ach! min kinder werda wåta,	Wid Wäners strand har himlen sielf plantera
en hiärttans sorg bedröfwar nu min siäl;	Wid Wäners strand har himlen sielf plantera
Ach min liufwa herdarinna,	Ach min liufwa herderinna
ty tu äst min sol och stiärna,	Ach min liufwa herderinna
unnen mig min kärleks löhn.	Ach min liufwa herderinna
att min sorgse hug och siäl	Allerskönsta Elisandra
förbyta all min lust i suck ock klag.	Statt up du morgonrodnad klara
Min lefnad är en stadig jämmer,	Statt up du morgonrodnad klara
lät nu min klagan för ehr gälla	Statt up du morgonrodnad klara
från all min lust, min frögd och fägnad stor,	Statt up du morgonrodnad klara
från all min lust, min frögd och fägnad stor,	Statt up du morgonrodnad klara
Ifrån min sköna Elisandra,	Statt up du morgonrodnad klara
Ach! We! jag måst� emot min willja	Statt up du morgonrodnad klara
så blir min lust	Statt up du morgonrodnad klara
min kinder blifwa wåta	Statt up du morgonrodnad klara
för wännen min den såta.	Statt up du morgonrodnad klara
och därmed i min siäl en eld uptändt,	Statt up du morgonrodnad klara
Ju mehr min kärlek öfwerflödar,	Statt up du morgonrodnad klara
att i din tienst min dagar sluta,	Statt up du morgonrodnad klara
min frögd och sällhet lämbna.	Statt up du morgonrodnad klara
att jag min frögd så snartt förlåta skall.	Statt up du morgonrodnad klara
Min luta aldrig mehra liuder:	Statt up du morgonrodnad klara
min lust är wänd uthi en hiärttans sorg,	Statt up du morgonrodnad klara
min roo är stängd inom all ängslans borg:	Statt up du morgonrodnad klara
Så lätt min bön nu för dig gälla,	Statt up du morgonrodnad klara
blir lagd, och när min trötte wandringzstaf	Statt up du morgonrodnad klara
med mig inhyses i min mörcka graf,	Statt up du morgonrodnad klara
doch i min siäl förnögder.	Statt up du morgonrodnad klara
när som min kropp i mullen ligger giömd	Statt up du morgonrodnad klara
din kärleks tro, min Elisandra.	Statt up du morgonrodnad klara
gack till min grifft	Statt up du morgonrodnad klara
Här stanna nu min hand och tunga,	Statt up du morgonrodnad klara
min penna flyter af en tåreflod;	Statt up du morgonrodnad klara
min ädla siäl,	Statt up du morgonrodnad klara
siälen min, de fängsla hwarje stund,	O Änglabilld
till ditt lof min tunga.	O Änglabilld
Jag äj min numera är, tro fritt,	O Änglabilld
all min lefnad är nu bögd,	O Änglabilld
Äfwen så är min frögd,	Himmelen synes blid
Öfwer dett lyckan min	Himmelen synes blid
När skall jag slippa min plåga?	Himmelen synes blid
för dig min ängslan beklagar?	Himmelen synes blid
min sköna, att löna mig med sådan lag,	Är det ditt behag
att winna och finna hos Phillis min ro,	Är det ditt behag
det niuta och sluta min dagar och åhr,	Är det ditt behag
min tanckar som anckar därpå hafwa bygd	Är det ditt behag
Min Phillis fahrwäl,	Är det ditt behag
Derför skönst Melette min,	Skiönst Melette är det rätt
som min siäl,	Skiönst Melette är det rätt
Du west min skönste Melette ock själ,	Skönste Melette är dät dit behag
Jag will dock wara ock wisa min tro,	Skönste Melette är dät dit behag
dig min Melette, som jag ment så wäl.	Skönste Melette är dät dit behag
Dock jag nedlägger mäd tårar min sång,	Skönste Melette är dät dit behag
som mig min frögd afhänder,	Så måste nu Philander wandra
om edert skien, som fängslar mig min siäl,	Så måste nu Philander wandra
Kan du min wackra mig det wägra,	Så måste nu Philander wandra
Farwäl min Castalinne.	Så måste nu Philander wandra
lät Echo gie utaf min klagesång:	Så far nu wäl du liufste ort för alla
Lät då min ord för hennes öron klinga,	Så far nu wäl du liufste ort för alla
som jag för min skönste wän	Daphne skön, ach! att du kunde skåda
Har du doch min skönste ängell swurit	Daphne skön, ach! att du kunde skåda
Skull än du min wänskap föga skiöta,	Daphne skön, ach! att du kunde skåda
Jag skall mig uti min sorg	Daphne skön, ach! att du kunde skåda
att fast stormen rör min borg,	Daphne skön, ach! att du kunde skåda
och förökar all min klag,	Daphne skön, ach! att du kunde skåda
Lef nu säll min Daphne tusendsköna,	Daphne skön, ach! att du kunde skåda
Skingra himmel blid min sorgedimma,	Skingra himmel blid min sorgedimma
snart förta min ängslans natt,	Skingra himmel blid min sorgedimma
som bort tar min glädieskatt.	Skingra himmel blid min sorgedimma
för min Elisandra kär,	Skingra himmel blid min sorgedimma
Ach min Elisandra nymphers dråning,	Skingra himmel blid min sorgedimma
All min frögd är i din hand.	Skingra himmel blid min sorgedimma
röra wid min siäl med fromhetzhåning,	Skingra himmel blid min sorgedimma
Doch jag will äj med min bön dig qwälja,	Skingra himmel blid min sorgedimma
äj åt dig min ädla frihet föllja,	Skingra himmel blid min sorgedimma
Min sol :/:/:/: uplys min dag :/:	Min sol:/:/:/: uplys min dag :/:
Min sol :/:/:/: uplys min dag :/:	Min sol:/:/:/: uplys min dag :/:
Min sol :/:/:/ framte dit skien:/:	Min sol:/:/:/: uplys min dag :/:
Min sol :/:/:/: skin up med frögd:/:	Min sol:/:/:/: uplys min dag :/:
fördrif min sorgedimma,	Min sol:/:/:/: uplys min dag :/:
Min sol :/:/:/: uplys mitt tiäll :/:	Min sol:/:/:/: uplys min dag :/:
Olyckan mig bringar min mörckaste qwäll,	Min sol:/:/:/: uplys min dag :/:
min mörckaste qwäll,	Min sol:/:/:/: uplys min dag :/:
Min sol :/:/:/: uplys mitt sinn:/:	Min sol:/:/:/: uplys min dag :/:
min frögdesol lät skina	Min sol:/:/:/: uplys min dag :/:
Jag älliest måst sakna all hugnaden min,	Min sol:/:/:/: uplys min dag :/:
all hugnaden min,	Min sol:/:/:/: uplys min dag :/:
Min sol :/:/:/: jag prisar dig,	Min sol:/:/:/: uplys min dag :/:
Du har ju bortdrifwit min jämmer från mig,	Min sol:/:/:/: uplys min dag :/:
min jämmer från mig,	Min sol:/:/:/: uplys min dag :/:
min frögd nu wisar sig.	Min sol:/:/:/: uplys min dag :/:
kom, min herdarin,	Ach, kom, ach kom, ach kom, ach kom min herdarin
Ach kom min herdarinn.	Ach, kom, ach kom, ach kom, ach kom min herdarin
Ach kom :/:/:/: min herdarinn :/:	Ach, kom, ach kom, ach kom, ach kom min herdarin
Jag hör :/:/:/: min Damon är :/:	Ach, kom, ach kom, ach kom, ach kom min herdarin
som allt för min skull lider,	Ach, kom, ach kom, ach kom, ach kom min herdarin
Hwad will du, min herde, hwad är ditt begär,	Ach, kom, ach kom, ach kom, ach kom min herdarin
Ja kom :/:/:/: min ängel skön :/:	Ach, kom, ach kom, ach kom, ach kom min herdarin
om du will min förblifwa,	Ach, kom, ach kom, ach kom, ach kom min herdarin
Jag will :/:/:/: min Damon kär :/:	Ach, kom, ach kom, ach kom, ach kom min herdarin
min kärlek dig nu gifwa	Ach, kom, ach kom, ach kom, ach kom min herdarin
tills jordennas skiöte omfamnar min kropp,	Ach, kom, ach kom, ach kom, ach kom min herdarin
omfamnar min kropp,	Ach, kom, ach kom, ach kom, ach kom min herdarin
Haf tack :/:/:/: min såta wän :/:	Ach, kom, ach kom, ach kom, ach kom min herdarin
lef säll herdinna min.	Ach, kom, ach kom, ach kom, ach kom min herdarin
Jag måste nu, min wackra Elisandra,	Jag måste nu min wackra Elisandra
min hug och sinn mot dig så snart förendra;	Jag måste nu min wackra Elisandra
Ung är min blod, som i min� ådrar rinner:	Jag måste nu min wackra Elisandra
men därmed har jag sielf min siäl utmattat,	Jag måste nu min wackra Elisandra
Du will, att jag skall, twärt emot min willja,	Jag måste nu min wackra Elisandra
min hog och sinn ifrån all gläde skillja,	Jag måste nu min wackra Elisandra
När du, min wän, will föra dig till minnes,	Jag måste nu min wackra Elisandra
uhr hierttat mitt emot min willja lämna	Jag måste nu min wackra Elisandra
Så far nu wäl min wackra Elisandra,	Jag måste nu min wackra Elisandra
att jag är min.	Jag måste nu min wackra Elisandra
Lät mig till min mörcka graf,	Aldraskönsta herdarinn
Så skall jag i all min tid	Aldraskönsta herdarinn
för min enda lust och frögd,	Aldraskönsta herdarinn
som har giordt min siäl förnögd.	Aldraskönsta herdarinn
så blir jag min ängslan qwitt.	Aldraskönsta herdarinn
ängell sköna, glädien min,	Aldraskönsta herdarinn
will du blifwa wännen min	Aldraskönsta herdarinn
skall jag ock min wandrings staf	Aldraskönsta herdarinn
lysa som min kärlek ren,	Aldraskönsta herdarinn
och blir i min siäl förnögd,	Aldraskönsta herdarinn
giömma ner min usla kropp	Aldraskönsta herdarinn
jag nu slutar sången min;	Aldraskönsta herdarinn
men min kärlek alldrig tar	Aldraskönsta herdarinn
Med hug och åtrå min, förweten jag då war,	Då Chloris engång saknades.Jag mente himlens gunst sku mig beständig blifwa
Ach! min siäl mig qwällier det ena,	Charitillas gunst sökes. Ach, min siäl, mig qwällier dät ena
lät min siäl med din sig förena,	Charitillas gunst sökes. Ach, min siäl, mig qwällier dät ena
min sidsta timma fast yncklig.	Charitillas gunst sökes. Ach, min siäl, mig qwällier dät ena
måste jag effter min roo och rast.	Charitillas gunst sökes. Ach, min siäl, mig qwällier dät ena
kan du lee åt min stora nöd,	Charitillas gunst sökes. Ach, min siäl, mig qwällier dät ena
att min frögd så från mig bortröfwas,	Charitillas gunst sökes. Ach, min siäl, mig qwällier dät ena
andan min alldrig skall du ha ro,	Charitillas gunst sökes. Ach, min siäl, mig qwällier dät ena
att det sker med willian min,	Castalinne öfwergifes med ett ändteligit farwäl. Du skall weta, Castalinne
jag är nu min egen herre	Castalinne öfwergifes med ett ändteligit farwäl. Du skall weta, Castalinne
som mig qwalde förr min håg	Castalinne öfwergifes med ett ändteligit farwäl. Du skall weta, Castalinne
ey hafwa beröfwat mig friheten min;	Afsked ifrån Lysette. Lysette, lät blifwa, att tänckia om mig
min frihet jag älskar och gärna kan sij,	Afsked ifrån Lysette. Lysette, lät blifwa, att tänckia om mig
tör hon ock winna snart älskogen min;	Att Charitilla i tanckarne fått
till deß jag lägger min ögon igien.	Att Charitilla i tanckarne fått
Lät så min lefnad ha liufligit lopp.	Att Charitilla i tanckarne fått
Skönste Belinde min såtaste siäl,	Skönste Belinde min såtaste siäl
lät se min sköna,	Skönste Belinde min såtaste siäl
Men min Belinde, om du will blij	Skönste Belinde min såtaste siäl
min Rosimunda tusendskiön.	O! aldraskönste dygdgudinne
och så min siäl intill dig dragit	O! aldraskönste dygdgudinne
liksom min egen herdarinn.	O! aldraskönste dygdgudinne
Min skönste dine skönhets gåfwor,	O! aldraskönste dygdgudinne
min skönste om din träfflighet,	O! aldraskönste dygdgudinne
Min Rosimunda unn alleen,	O! aldraskönste dygdgudinne
min Rosimunda släpp mig inn,	O! aldraskönste dygdgudinne
Ach Rosimunda du min tröst	O! aldraskönste dygdgudinne
Tänk på mig min lilla flicka,	Tänk på mig min lilla flicka
min wän trogen i all stund	Tänk på mig min lilla flicka
Trösta mig, ach du min lillja,	Tänk på mig min lilla flicka
Till ett slut, min flicka lilla,	Tänk på mig min lilla flicka
Fritt utsäjer jag min wilja,	Tänk på mig min lilla flicka
ty du äst min enda skatt.	Tänk på mig min lilla flicka
Farenwäl min frögd dän enda,	Tänk på mig min lilla flicka