| |
|
MÅNG�.............1
|
| som wittre konster mång�, och alle wackre slögder | En gång har solen klar, sin årban fyllest farit |
| |
|
MÅRGONRÅDNAD......1
|
| Upp, upp du mårgonrådnad skjär, | Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690 |
| |
|
MÅST..............14
|
| I håppet måst jag snafwa. | Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690 |
| måst man dock för däs hete strålar wika; | Min Daphne skjön, ach at jag äj får njuta |
| så måst jag för din hårdhet undanfika, | Min Daphne skjön, ach at jag äj får njuta |
| ditt stållta lof ock pris måst ner i glömsko fälla | Jag älskar ällskanswärdt så länge jag är rörlig |
| när du för Venus till föga måst falla. | Storan en toker |
| måst under bördan sin tåliger wara; | Storan en toker |
| den frögd jag måst förlåta. | Statt up du morgonrodnad klara |
| måst, förrän jag det ämna, | Statt up du morgonrodnad klara |
| och måst gå från ditt umgänge skilld, | O Änglabilld |
| Natten måst sammalund | Himmelen synes blid |
| uthan erkjänna måst jag trogen är: | Skönste Melette är dät dit behag |
| Jag måst ju eder evigt wörda, | Så måste nu Philander wandra |
| jag måst härfrå. | Så far nu wäl du liufste ort för alla |
| Jag älliest måst sakna all hugnaden min, | Min sol:/:/:/: uplys min dag :/: |
| |
|
MÅSTE.............24
|
| när som själf Flora dät måste befinna, | Skjönste Lysette, en önskelig stund |
| ty han till träldom stor måste sig twinga. | Storan en toker |
| måste ditt sinn | Storan en toker |
| måste du kunna slätt ingen dig wördar, | Storan en toker |
| det måste här till widermäle lämbna | Wid Wäners strand har himlen sielf plantera |
| jag måste nu en annan ort besöka, | Wid Wäners strand har himlen sielf plantera |
| så måste jag, emot min willja, willja | Wid Wäners strand har himlen sielf plantera |
| Jag måste ock, herdinnor, ehr förlåta, | Wid Wäners strand har himlen sielf plantera |
| Ty si! Jag måste nu bortwandra | Statt up du morgonrodnad klara |
| förrän jag måste wandra | Statt up du morgonrodnad klara |
| Jag måste dit som himblen biuder, | Statt up du morgonrodnad klara |
| dett måste jag för din skull lida. | Statt up du morgonrodnad klara |
| Winteren måste fort | Himmelen synes blid |
| Så måste nu Philander wandra, | Så måste nu Philander wandra |
| hwad himblen will jag måste undergå, | Så måste nu Philander wandra |
| från Hemelon, och måste wisa lydnad | Så far nu wäl du liufste ort för alla |
| stundligt måste lida. | Daphne skön, ach! att du kunde skåda |
| måste för din hårdhet undanrymma, | Skingra himmel blid min sorgedimma |
| Hwad för stort beswär jag måste lida, | Skingra himmel blid min sorgedimma |
| Jag måste nu, min wackra Elisandra, | Jag måste nu min wackra Elisandra |
| så måste jag mitt lius i mörckret giömma, | Jag måste nu min wackra Elisandra |
| O jag måste dhet, fast jag äj nånsin ämbna | Jag måste nu min wackra Elisandra |
| men, ty, nu måste jag med stort mißnöje se, | Då Chloris engång saknades.Jag mente himlens gunst sku mig beständig blifwa |
| måste jag effter min roo och rast. | Charitillas gunst sökes. Ach, min siäl, mig qwällier dät ena |
| |
|
MÅST�.............6
|
| måst� för er fägring i häpenhet gå. | Skjönste Lysette, en önskelig stund |
| ock oförnögder måst� skåda uppå, | Skjönste Lysette, en önskelig stund |
| måst� jag de färdigste scalderne lämna, | Skjönste Lysette, en önskelig stund |
| men jag måst� enslig bo | Sex dagar i hwar wicka |
| hur jag nu måst� olycklig wara, | Statt up du morgonrodnad klara |
| Ach! We! jag måst� emot min willja | Statt up du morgonrodnad klara |
| |
|
MÅTT..............3
|
| städs kysser utan mått. Min wackra far nu wäl | En gång har solen klar, sin årban fyllest farit |
| må rökias utan mått: | Sex dagar i hwar wicka |
| med likaste mått | Skönste Belinde min såtaste siäl |
| |
|
MÅTTE.............3
|
| och at mig mullen måtte hysa, | Hur länge skall jag fåfängt wörda |
| at all min önskan där måtte bli hörd. | Skjönste Lysette, en önskelig stund |
| at I mäd nöje dät måtte förnimma, | Skjönste Lysette, en önskelig stund |
| |
|
MÅTT�.............1
|
| och at hon då mått� höra få, | Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690 |
| |
|
MÖRCK.............1
|
| liksom en dag med natten mörck betäckes, | Jag måste nu min wackra Elisandra |
| |
|
MÖRCKA............3
|
| med mig inhyses i min mörcka graf, | Statt up du morgonrodnad klara |
| Lät mig till min mörcka graf, | Aldraskönsta herdarinn |
| i dhen mörcka grafwen ner, | Aldraskönsta herdarinn |
| |
|
MÖRCKASTE.........2
|
| Olyckan mig bringar min mörckaste qwäll, | Min sol:/:/:/: uplys min dag :/: |
| min mörckaste qwäll, | Min sol:/:/:/: uplys min dag :/: |
| |
|
MÖRCKER...........2
|
| hel mörcker war: Cupido har | Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690 |
| Mörcker och kölld är stor | Himmelen synes blid |
| |
|
MÖRCKRET..........3
|
| som mig har i mörckret satt, | Skingra himmel blid min sorgedimma |
| när jag i mörckret famblar, | Min sol:/:/:/: uplys min dag :/: |
| så måste jag mitt lius i mörckret giömma, | Jag måste nu min wackra Elisandra |
| |
|
MÖRCKRETS.........1
|
| När mörckrets swarte tjäll | I lufftens fåglar snäll |
| |
|
MÖRDA.............1
|
| om ock än himlen had welat mig mörda, | Skönste Melette är dät dit behag |
| |
|
MÖRDAR............1
|
| at du däs hjärta mäd hårdhet äj mördar, | Daphne min jordiske fägnad och lust |
| |
|
MÖRTTEN...........1
|
| Ät lagom utaf mörtten | Sex dagar i hwar wicka |
| |
|
NAMN..............2
|
| ritat dit namn uti marmor & ceder, | Daphne min jordiske fägnad och lust |
| Min Daphne skjön, ditt namn skall ewigt skrifwas | Min Daphne skjön, ach at jag äj får njuta |
| |
|
NAMNET............1
|
| Allt hwad man plär med fägringz namnet nämpna, | Wid Wäners strand har himlen sielf plantera |
| |
|
NAMPN.............4
|
| nampn utaf din trogna träl; | Skiönst Melette är det rätt |
| uthaf dhet nampn, som finns på edra grenar, | Så far nu wäl du liufste ort för alla |
| herdinnans nampn har liufste Echo gifwit | Så far nu wäl du liufste ort för alla |
| bära nampn utaf din slaf; | Aldraskönsta herdarinn |
| |
|
NATT..............3
|
| ock er beskyddar för glömskornes natt. | Skjönste Lysette, en önskelig stund |
| snart förta min ängslans natt, | Skingra himmel blid min sorgedimma |
| Önskar jag dig en god natt! | Tänk på mig min lilla flicka |
| |
|
NATTEN............4
|
| Wi drickiom hela natten | Sex dagar i hwar wicka |
| most han för natten doch wika; | Himmelen synes blid |
| Natten måst sammalund | Himmelen synes blid |
| liksom en dag med natten mörck betäckes, | Jag måste nu min wackra Elisandra |
| |
|
NATUR.............1
|
| solen, hwar mäd sin natur. | Morgonrådnad du som lyser |
| |
|
NATURLIG..........1
|
| i en naturlig gång | Himmelen synes blid |
| |
|
NECHTERGAL........1
|
| Skön nechtergal lät höras då din sång, | Så far nu wäl du liufste ort för alla |
| |
|
NECTAR............3
|
| Nectar söt, med all sin sötma ock krafft, | Skjönste Lysette, en önskelig stund |
| stundelig hämmer all nectar lik safft. | Skjönste Lysette, en önskelig stund |
| Dock, hwad kan Zephyr ock Nectar förmå, | Skjönste Lysette, en önskelig stund |
| |
|
NECTAR-SÖTMA......1
|
| all Nectar-sötma kan mäd större sötma hämma, | En gång har solen klar, sin årban fyllest farit |
| |
|
NEDERGRAFWA.......1
|
| i jorden nedergrafwa | Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690 |
| |
|
NEDLÄGGER.........1
|
| Dock jag nedlägger mäd tårar min sång, | Skönste Melette är dät dit behag |
| |
|
NEJ...............1
|
| uthan gier mig oblidt nej, | Aldraskönsta herdarinn |
| |
|
NER...............18
|
| sin jägarspetz ur handen fäller ner | Stäm sorgse in du sånggudinna |
| jag lägger äj min luta ner till fot, | Stäm sorgse in du sånggudinna |
| Lägg ner din hårdhet Castalinne, | Hur länge skall jag fåfängt wörda |
| ock för din´ fötter här läggia dät ner; | Daphne min jordiske fägnad och lust |
| likt mäd de stjärnor, som skina hit ner. | Daphne min jordiske fägnad och lust |
| ock ner under jorden far, | Aldraskjönste ros och lilja |
| som himmeltrotsand sinn kan ner till jorden slå. | Jag älskar ällskanswärdt så länge jag är rörlig |
| ditt stållta lof ock pris måst ner i glömsko fälla | Jag älskar ällskanswärdt så länge jag är rörlig |
| Männ när som solen hon skräder ner, | I lufftens fåglar snäll |
| när wärdsligt allt blir ner i mullen gjömdt, | Kårrte låford öfwer de tre wackra systrar |
| i jorden ner | Statt up du morgonrodnad klara |
| När som jag ner i jorden kalla | Statt up du morgonrodnad klara |
| liksom en eld i askan giömmes ner, | Jag måste nu min wackra Elisandra |
| och med wördnad faller ner, | Aldraskönsta herdarinn |
| ner i mullen, där jag får | Aldraskönsta herdarinn |
| giömma ner min usla kropp | Aldraskönsta herdarinn |
| i dhen mörcka grafwen ner, | Aldraskönsta herdarinn |
| som mig wille tryckia ner; | Castalinne öfwergifes med ett ändteligit farwäl. Du skall weta, Castalinne |
