| |
|
{BORD}............1
|
| wid {bord} och i sänge; | Att Charitilla i tanckarne fått |
| |
|
{FÄGRING}.........1
|
| hur� de mäd wördnad er {fägring} beprisa, | Skjönste Lysette, en önskelig stund |
| |
|
{GJÖRLIG}.........1
|
| som ett ogörlig ting {� � � �} kan till {gjörlig} | Jag älskar ällskanswärdt så länge jag är rörlig |
| |
|
{SKJÖNHET}........1
|
| {skjönhet} | Skjönste Lysette, en önskelig stund |
| |
|
{�................1
|
| som ett ogörlig ting {� � � �} kan till {gjörlig} | Jag älskar ällskanswärdt så länge jag är rörlig |
| |
|
�.................2
|
| som ett ogörlig ting {� � � �} kan till {gjörlig} | Jag älskar ällskanswärdt så länge jag är rörlig |
| som ett ogörlig ting {� � � �} kan till {gjörlig} | Jag älskar ällskanswärdt så länge jag är rörlig |
| |
|
�}................1
|
| som ett ogörlig ting {� � � �} kan till {gjörlig} | Jag älskar ällskanswärdt så länge jag är rörlig |
| |
|
Ä.................1
|
| Ä du priswärde herdarinna, | O! aldraskönste dygdgudinne |
| |
|
ÄDELL.............1
|
| för sådan ädell gåfwa, | Ach, kom, ach kom, ach kom, ach kom min herdarin |
| |
|
ÄDLA..............3
|
| hwarest er ädla själ täckes regjera, | Skjönste Lysette, en önskelig stund |
| min ädla siäl, | Statt up du morgonrodnad klara |
| äj åt dig min ädla frihet föllja, | Skingra himmel blid min sorgedimma |
| |
|
ÄDLE..............1
|
| Kom frihet, kom, du ädle sinnens dråning, | Kårrte låford öfwer de tre wackra systrar |
| |
|
ÄFWEN.............3
|
| Män, ach, jag äfwen har, jag warit har förgjäten | En gång har solen klar, sin årban fyllest farit |
| Äfwen de himmelska liusen, | Himmelen synes blid |
| Äfwen så är min frögd, | Himmelen synes blid |
| |
|
ÄGA...............1
|
| dig få äga i all stund: | Tänk på mig min lilla flicka |
| |
|
ÄGNAR.............1
|
| du giör det som dig ägnar, | Min sol:/:/:/: uplys min dag :/: |
| |
|
ÄHR...............1
|
| Här ähr en herdarinn, som af en gudafägring | Jag älskar ällskanswärdt så länge jag är rörlig |
| |
|
ÄHRA..............2
|
| skola ähra | Morgonrådnad du som lyser |
| skall jag ällska dig ock ähra. | Skiönst Melette är det rätt |
| |
|
ÄHRECRON..........1
|
| och wist, hur jag all Nymphers ährecron | Statt up du morgonrodnad klara |
| |
|
ÄJ................106
|
| Will du dig äj låta nöja | Philomena såta lilla, hwar är nu tin förra frögd |
| Flyg äj högt mäd dine tanckar, | Philomena såta lilla, hwar är nu tin förra frögd |
| om du äj beter dig milld. | Philomena såta lilla, hwar är nu tin förra frögd |
| min luta skall äj häller finnas sen, | Stäm sorgse in du sånggudinna |
| ty hon äj bor | Stäm sorgse in du sånggudinna |
| Män Echo kan äj länger lida | Stäm sorgse in du sånggudinna |
| din fägnad äj så platt sin ända gått, | Stäm sorgse in du sånggudinna |
| Ditt hjärta äj nån ewig ängslan fått: | Stäm sorgse in du sånggudinna |
| upblåsen högt, lät frögd äj lida men, | Stäm sorgse in du sånggudinna |
| lef äj i ängslan bunden. | Stäm sorgse in du sånggudinna |
| Dy lätom oß war frögd äj spara, | Stäm sorgse in du sånggudinna |
| jag lägger äj min luta ner till fot, | Stäm sorgse in du sånggudinna |
| af Zephyrs wind skall dig äj ske förfång: | Stäm sorgse in du sånggudinna |
| at du äj anse will din träl, | Hur länge skall jag fåfängt wörda |
| När hjärtat dit äj wekas må, | Hur länge skall jag fåfängt wörda |
| ty jag förmår äj dän fägnaden winna, | Daphne min jordiske fägnad och lust |
| ock af mig himlen dän lyckan äj ter | Daphne min jordiske fägnad och lust |
| at du däs hjärta mäd hårdhet äj mördar, | Daphne min jordiske fägnad och lust |
| Lät äj nån hårdhet dän trefnad förtaga, | Skjönste Lysette, en önskelig stund |
| om jag äj lyster et upricktigt sinn�. | Skjönste Lysette, en önskelig stund |
| Män se, äj Flora dät klagar allena: | Skjönste Lysette, en önskelig stund |
| Fördänskull at jag äj må synes hafwa lämnat | En gång har solen klar, sin årban fyllest farit |
| Förlåt mig, wackra, at min pänna här äj wisar | En gång har solen klar, sin årban fyllest farit |
| I dänna lille bok, förgjät och äj er träl, | En gång har solen klar, sin årban fyllest farit |
| Dock min pänna har äj warit | Castalinn, min wackra syster. Slute dickt till dänne bokens ägarinna dän wackra Castalinne, stäld af en herde i Norden. |
| dock hon mig äj hugswalar. | Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690 |
| Hon will äj höra klagan min, | Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690 |
| män du will dät äj hafwa: | Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690 |
| du säjer näj, du ällskar äj. | Ach allerljufste sommartid. Dänne wisa gjorde jag midsommersnatten, Anno 1690 |
| lät din hårdhet mig äj skilja | Aldraskjönste ros och lilja |
| Lät din hårdhet mig äj twinga | Aldraskjönste ros och lilja |
| at min sol äj will upgå. | Aldraskjönste ros och lilja |
| si där kunde äj däss tunga | Aldraskjönste ros och lilja |
| äj förmår min ängslan hämma. | Aldraskjönste ros och lilja |
| at jag äj må klaga sist, | Aldraskjönste ros och lilja |
| Min Daphne skjön, ach at jag äj får njuta | Min Daphne skjön, ach at jag äj får njuta |
| Ack at dit sinn äj står till at beweka, | Min Daphne skjön, ach at jag äj får njuta |
| dän ljufwe ödes lag jag äj undwika må. | Jag älskar ällskanswärdt så länge jag är rörlig |
| Jag will mot himlens mackt äj föra strid och örlig, | Jag älskar ällskanswärdt så länge jag är rörlig |
| Jag kan äj strida mot min enda hjärtans drånning | Jag älskar ällskanswärdt så länge jag är rörlig |
| män, ängel skjön, den du äj ter dig mot mig blid, | Jag älskar ällskanswärdt så länge jag är rörlig |
| hwilcken äj ändas män ökas mer, | I lufftens fåglar snäll |
| Jag är äj wan mitt sinne så nersänckja, | Kårrte låford öfwer de tre wackra systrar |
| Hos glimmand gull� kann jag äj nöje finna, | Kårrte låford öfwer de tre wackra systrar |
| Äj ästu kar; | Storan en toker |
| mod du äj har, | Storan en toker |
| tanckar om kärlek du släpte äj inn, | Storan en toker |
| när dig äj allt effter önskan will swara: | Storan en toker |
| Stackars du toker, som bätter äj lärdt, | Storan en toker |
| om du äj kann, | Storan en toker |
| äj är dett åth | Storan en toker |
| skall jag äj fägna få | I ögon twå |
| Tee dig äj så wred, min Elisandra, | Tee dig äj så wred, min Elisandra |
| men, då kunde jag din gunst äj finna; | Tee dig äj så wred, min Elisandra |
| Sitt äj och illa lipa, | Sex dagar i hwar wicka |
| äj tycker där emot | Sex dagar i hwar wicka |
| Dock må äj någon tok | Sex dagar i hwar wicka |
| äj kyß och famtag spara, | Sex dagar i hwar wicka |
| Den som det äj kan lida, | Sex dagar i hwar wicka |
| En trumpen må äj bida | Sex dagar i hwar wicka |
| Jag får äj mer med er min ro föröka, | Wid Wäners strand har himlen sielf plantera |
| då jag ehr äj mehr här i lunden seer: | Wid Wäners strand har himlen sielf plantera |
| lät äj någon hårdhet skillja | Ach min liufwa herderinna |
| lät mig äj med sorg och smärtta | Ach min liufwa herderinna |
| afunnas äj, om jag bekänna tör, | Statt up du morgonrodnad klara |
| och äj förgår, | Statt up du morgonrodnad klara |
| lät äj din trogna herde bli förglömd; | Statt up du morgonrodnad klara |
| Så lät doch sådant äj förändra | Statt up du morgonrodnad klara |
| Ach! jag förmår äj mehra siunga, | Statt up du morgonrodnad klara |
| är äj ring� de sköna runda små, | O Änglabilld |
| Jag kan äj mehr tala om: | O Änglabilld |
| doch om du äj ter dig from, | O Änglabilld |
| dän äj rår nu mehr om hiärttat sitt; | O Änglabilld |
| Jag äj min numera är, tro fritt, | O Änglabilld |
| äj finnes någonting, | Himmelen synes blid |
| Men om jag äj får, | Är det ditt behag |
| Lät smärtta mitt hiärtta äj qwällja omsunst, | Är det ditt behag |
| äj döda din träl | Är det ditt behag |
| jag din kärlek äj får niuta, | Skiönst Melette är det rätt |
| såsom den där äj blir nögder, | Skiönst Melette är det rätt |
| ock äj förtegat, at jag haft dig kjär, | Skönste Melette är dät dit behag |
| därtill du dock äj nån orsak kan finna; | Skönste Melette är dät dit behag |
| ock lät äj länger i plågor mig brista, | Skönste Melette är dät dit behag |
| att han äj får den fägnad niuta, | Så måste nu Philander wandra |
| jag äj förmår utsäja eder mackt, | Så måste nu Philander wandra |
| Äj hiällper bön, äj hiällper klaga, | Så måste nu Philander wandra |
| Äj hiällper bön, äj hiällper klaga, | Så måste nu Philander wandra |
| Jag däremot äj widrig wara må, | Så måste nu Philander wandra |
| O Echo säll, tig då äj still äll� tysna, | Så far nu wäl du liufste ort för alla |
| din Damon såt slut äj utur ditt minne | Så far nu wäl du liufste ort för alla |
| Äj sku då | Daphne skön, ach! att du kunde skåda |
| äj så ringa wörda, | Daphne skön, ach! att du kunde skåda |
| himlens här äj häller stille stådt | Daphne skön, ach! att du kunde skåda |
| jag äj fördärfwas platt, | Skingra himmel blid min sorgedimma |
| Doch jag will äj med min bön dig qwälja, | Skingra himmel blid min sorgedimma |
| du will äj en trogen wän uthwällja, | Skingra himmel blid min sorgedimma |
| äj åt dig min ädla frihet föllja, | Skingra himmel blid min sorgedimma |
| och äj förmår mer tala: | Min sol:/:/:/: uplys min dag :/: |
| Jag har äj mackt, att i mitt hiertta hysa | Jag måste nu min wackra Elisandra |
| att du äj är den endasta som finnes, | Jag måste nu min wackra Elisandra |
| O jag måste dhet, fast jag äj nånsin ämbna | Jag måste nu min wackra Elisandra |
| täcks wända dig, jag är äj mehra din: | Jag måste nu min wackra Elisandra |
| som äj mehr dig gifwa kann, | Aldraskönsta herdarinn |
| och kan äj mot himlens slut | Aldraskönsta herdarinn |
| Men om du samtycker äj, | Aldraskönsta herdarinn |
| sielf Chloris dig äj liker är | O! aldraskönste dygdgudinne |
